Riksflödet
Logga in
Svarade Mikael Eskilandersson i en replik ·

Malcolm Momodou Jallow (V) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Malcolm Momodou Jallow (V) svarade Mikael Eskilandersson i en replik om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:47 Tisdagen den 10 december” den 10 dec 2024.

Mikael EskilanderssonSD· i en replikStarkt svavelosande och i allt väsentligt helt felaktigt är ord som kommer för mig. Jag har hört dem tidigare efter att Malcolm Momodou Jallow har talat, och de gäller även i dag. Modigt och nytänkande är det tydligen…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! En egen bostad är inte bara väggar och tak. En egen bostad är ett hem. En egen bostad är själva grunden för våra liv, för vår värdighet och för att kunna vara en del av samhällets gemenskap. Ett eget hem är inte en lyx eller en handelsvara. Det är en rättighet, och det är politiken som är nyckeln till allas rätt till en egen bostad.

Fru talman! Sverige befinner sig fortfarande i samma kris som när vi stod här för ett år sedan. Bostadsbyggandet ligger fortfarande på historiskt låga nivåer. Under årets första halvår gick 1 150 byggföretag i konkurs. Det kan jämföras med 1 725 konkurser under hela 2023.

Arbetslösheten är rekordhög. Inte sedan finanskrisen 2008 och pandemiåren har så många gått utan jobb. En halv miljon människor saknar i dag jobb. De senaste två åren har antalet arbetslösa inom byggbranschen ökat med 59 procent. Under samma tid har boendekostnaderna ökat med 26 procent och livsmedelspriserna med 25 procent.

Man behöver inte vara matematiker för att förstå att allt fler hushåll har svårt att klara det mest grundläggande: mat och hem. Statistiken talar sitt tydliga språk. Men krisen handlar inte primärt om siffror, statistik och tabeller. Den handlar om människor, om liv som slits sönder och om trasiga familjer. Den handlar om ett trasigt samhälle. Det är en kris som tvingar föräldrar att välja mellan att betala hyran och att köpa mat till sina barn. Och allt är en följd av en orättvis politik i ett alltmer ojämlikt samhälle.

Fru talman! Antalet vräkningar ligger på historiskt höga nivåer. Sedan regeringens tillträde har rekord i antal vräkningar faktiskt slagits varje år. Bara i år har 342 barn förlorat sina hem. Det är 13 procent fler än förra året, och det är 342 barn för mycket. Men vad gör regeringen? De vänder bort blicken.

Regeringens svar till dem som drabbats hårdast av krisen är hånfulla och verklighetsfrånvända. De säger: "Sänk bidragen!" "Skärp er", säger regeringen. "Att äga är bättre än att hyra", säger de. "Köp ett småhus", hörde vi nyss från Sverigedemokraterna. Det är alltså regeringens budskap till de mest utsatta hushållen. Men hur ska den ensamstående mamman - som redan går på knäna för att försöka betala hyran - kunna köpa ett småhus? På vilket sätt ska den arbetslösa byggarbetaren skärpa sig när byggbranschen totalt kollapsat? Regeringens politik är ett slag i ansiktet på Sveriges fattigaste hushåll.

Fru talman! I dag har vi en regering som hävdar att det handlar om trygghet när de lägger fram förslag om att enklare kunna vräka fler barnfamiljer. Vi har en regering vars företrädare påstår att vräkningar på sikt kan vara en välgärning för de vräkta barnen. En regering som står bakom ett sådant uttalande blottar en mycket farlig oförståelse för hur barn påverkas av hemlöshet och trauma.

Trygghet skapas inte genom att vräka fler barn och inte heller genom att omvandla billiga och trygga hyresrätter till spekulationsobjekt. Trygghet skapas definitivt inte genom att - som regeringen - prioritera skattesänkningar för de rika framför välfärd och bostäder för alla. Regeringens politik är inte en politik för trygghet; det är en politik för ökade klyftor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Trygghet är motsatsen till allt som denna regering gör. Trygghet startar med ett eget hem. Den tryggheten ska vara en självklarhet. Men här står vi i dag, med en bostadspolitik som gång på gång sviker människor. Det är en bostadspolitik som fortsätter gynna de redan privilegierade och som lämnar de mest utsatta utan stöd. Räntebidraget står orört, men bara för vissa - inte för de fattigaste. Deras räntebidrag dras självklart in. Rot-bidraget för de rika utökas. De ekonomiskt mest pressade hushållen - hyresgästerna - lämnas helt utan stöd nu när både energieffektiviseringsstödet och stödet för byggande av hyresrätter har tagits bort. Regeringens och bostadsministerns ekonomiska prioriteringar är tydliga.

Fru talman! Vi har hört samma visa upprepas om och om igen under några år nu. Regeringen driver på för att minska antalet hyresrätter genom omvandling till ägarlägenheter och hyrköp. De pratar om att det ska bli lättare att äga. De som inte passar in i deras mall förpassas till en dyr och högst opålitlig andrahandsmarknad. Det är en andrahandsmarknad som regeringen faktiskt satsar på eftersom de ser en möjlighet att göra det ännu mer lönsamt för den som äger en bostad och vill hyra ut den till ockerpris. Hos regeringen sitter skygglapparna kvar. Man ser de invånare man vill se. De andra struntar man helt enkelt i.

Att äga sitt boende är den stora och realistiska drömmen för regeringens företrädare och deras vänner. Men för åtskilligt fler hushåll i dagens Sverige är bostadsministerns dröm om småhuset ouppnåelig. Människor som inte har råd med el och mat och som blir vräkta för att de inte har pengar till sin hyra kan varken köpa loss sin hyresrätt eller köpa bostadsministerns småhus. Verkligheten är och förblir densamma; med regeringens politik kommer ett fåtal fler att kunna äga samtidigt som många fler blir hemlösa.

Fru talman! Regeringens politik är en politik som söndrar. Under renässansen föddes den politiska grundsatsen "att söndra och härska". För den som kan sin historia är det inte svårt att se likheterna mellan Machiavellis renässansfurste och Sveriges regering. Regeringens ojämlika, orättvisa och ohämmat rasistiska politik lever upp till de kriterier som betecknar denna form av samvetslös politik. Det är en politik som splittrar och raserar vårt samhälle bit för bit. Detta är vad den SD-stödda regeringens repressiva politik på samtliga politikområden har gett oss. Politik borde bygga gemenskap och nytta. I stället bygger regeringen murar och hat.

Fru talman! När hushållens ekonomi pressas till bristningsgränsen väljer regeringen att göra det ännu svårare för människor att bo kvar i sina hem. Regeringen väljer inte längre bara att stå passiv utan fördjupar till och med problemen. Fram till i dag har regeringens bostadspolitiska åtgärder haft ett enda tydligt fokus: att på olika sätt attackera de hushåll som redan har det tuffast. Hyresrätten är den dyraste upplåtelseformen att bo i, men det är i den som majoriteten av låginkomsthushållen bor. Regeringen gör ingenting för att lätta deras bördor, vare sig på kort eller lång sikt.

Aldrig i modern tid har väl politiken slagit så hårt mot samhällets mest utsatta som med denna regering. Både lagförslag och ekonomiska åtgärder syftar genomgående till att försämra för de fattigaste, vare sig det handlar om repressiva förslag kring vräkningar eller dåligt genomtänkta idéer om andrahandsuthyrning som lösningen på samhällets bostadsproblem. Det är en politik för marknaden, inte för människan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Det är aldrig en välgärning att vräka barn. Ett hemlöst barn är inte ett tryggare barn. Det är ett barn som samhället har svikit. I stället för att som regeringen skylla allt dåligt i samhället på invandrare, hyresgäster och arbetslösa måste vi adressera roten till problemen: den ekonomiska ojämlikheten, bristen på bostäder, segregationen och orättvisorna. Vänsterpartiet har många bra förslag som adresserar just de problemen.

Vänsterpartiets politik har allt som regeringens inte har. Vi är deras raka motsats. Vi står för allt som regeringen inte står för: rättvisa, jämlikhet, solidaritet, mänsklighet, ett samhälle för alla och trygghet för alla. Det är det Vänsterpartiet står för.

Fru talman! När regeringen satsar 34 miljarder på skattesänkningar för höginkomsttagare lägger Vänsterpartiet i stället 45 miljarder kronor på att förbättra för hushållen med bland annat höjd akassa och sjukförsäkring, slopat karensavdrag, höjda barnbidrag och så vidare. När regeringen lägger ned all ekonomisk politik för ökat byggande satsar Vänsterpartiet de kommande tre åren 28 miljarder mer än regeringen inom utgiftsområde 18.

När Vänsterpartiet lägger fram lagförslag om att stärka hyresgästers rättigheter, stoppa utförsäljningarna av hyresrätter, motverka ockerhyror och lagvägen säkerställa att inget barn ska vräkas från sitt hem försämrar regeringens lagförslag situationen på alla dessa punkter.

Låt mig för säkerhets skull tillägga att med alla Vänsterpartiets budgetförslag, inom alla områden, skulle Sveriges statsskuld fortfarande vara bland de lägsta i EU vid ramverksperiodens slut 2032.

Fru talman! Regeringens bostadspolitik saknar mod och nytänkande. Man sitter fast med sina småhus och tror att man kan hitta lösningarna där.

I en tid då vi behöver klimatsmarta och effektiva bostadslösningar som kostar mindre både för den enskilda personen och för miljön väljer regeringen att köra vidare på sin vanliga ideologiska autobahn. Deras förslag är både dåliga för miljön och för dyra för de flesta. Klimatsmarta och ekonomiskt och socialt hållbara initiativ lyser med sin frånvaro.

Fru talman! Vänsterpartiet har en annan vision. Jag har en annan vision. Jag vet att en bostadspolitik som bygger på rättvisa är möjlig - en politik som river murar och bygger broar.

Vi i Vänsterpartiet tror på något större. Vi tror på ett Sverige där varje barn, oavsett var barnet föds eller vilka föräldrar det har, har rätt till ett hem, trygghet och framtidstro. Det må låta naivt. Kalla mig i så fall gärna naiv, för utan en sådan vision förstår jag inte varför man över huvud taget arbetar som politiker, än mindre bostadspolitiker.

Fru talman! Regeringen säger att deras politik handlar om ansvar, men jag säger: Er politik är oförlåtligt oansvarig. Er politik kostar oss inte bara pengar, utan den kostar oss människoliv, framtidsdrömmar, social sammanhållning och hopp.

Jag avslutar med att säga till bostadsministern: Sverige förtjänar mer. Vi förtjänar en regering som tar ansvar för hela vår befolkning, och om ni inte kan leverera de lösningar som krävs är det dags att lämna över till dem som kan.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 1 om bostadspolitiska mål. Jag står också bakom Vänsterpartiets budgetförslag i dess helhet och det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill också passa på att tacka civilutskottets kansli och önska både dem och alla i kammaren en god jul.

Fru talman! Starkt svavelosande och i allt väsentligt helt felaktigt är ord som kommer för mig. Jag har hört dem tidigare efter att Malcolm Momodou Jallow har talat, och de gäller även i dag.

Modigt och nytänkande är det tydligen att belåna landet och skicka räkningen till våra barn. Jag tycker att det i betydligt högre grad låter oansvarigt.

Vi var inne på barnvräkningar. Kan Malcolm Momodou Jallow förstå att det ibland faktiskt är bra för barnen att myndigheter går in? Det är 342 barn vi pratar om. Det finns i runda slängar 1,7 miljoner barn i Sverige, i alla fall om man räknar alla under 18, och det föds ungefär 100 000 varje år. De 342 som vräks är ofta utsatta på många fler sätt än bara utifrån det faktum att föräldrarna inte har haft råd att betala hyran.

Tyvärr lever dessa barn ofta i misär, och det finns tyvärr ofta mycket runt omkring som våra myndigheter behöver ta itu med. Jag har själv sett exempel där myndigheterna, när de väl har kunnat komma in i familjerna, har kunnat förhindra att barnen fortsätter att leva i misär. Om man låter barnen bo kvar fortgår det ju bara.

Jag vill därför fråga Malcolm Momodou Jallow: Kan han verkligen inte se att myndigheterna ibland behöver gå in och hjälpa barn som befinner sig i en utsatt situation? Den är tyvärr ofta kopplad till dålig ekonomi, och det är då vi upptäcker hur illa ställt det egentligen är i familjen.

Fru talman! Svenska folket hörde kanske det som Mikael Eskilandersson inledde med. Han sa "342 barn" och att det föds 100 000 barn. Om jag tolkar honom rätt är det ingenting med 342 hemlösa barn, utan det är helt okej och i sin ordning. Det är bara en liten del av det antal barn som föds varje år.

Detta är skillnaden mellan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Det är därför jag står på den här sidan och Mikael Eskilandersson står på den andra sidan.

Som jag sa finns det 342 hemlösa barn i dag - barn som har vräkts. Det är alldeles för många; det är 342 barn för mycket. I detta land, som vi själva kallar för en välfärdsstat och som är ett rikt land i Europa, ska inget barn behöva vara hemlöst.

Jag förstår varför Mikael Eskilandersson försöker motivera att det kanske är rimligt att 342 barn är hemlösa när det föds över 100 000 barn varje år. Det är för att han tillhör en regering som har en ny lagstiftning som gör det enklare att vräka ytterligare barn. Tryggare bostadsområden kallar man det när man gör det möjligt för fastighetsägare att vräka barn som inte har begått brott. Hela familjer ställs på gatan.

När jag ställde frågan vart dessa människor ska ta vägen kunde varken Mikael Eskilandersson, något av Tidöpartierna eller ansvarig minister svara på frågan, och i dag ser vi resultatet av denna politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Å ena sidan säger samtliga politiker och partier att vi ska ha en nollvision för hemlöshet, men å andra sidan hamnar varje år fler barn på gatan, ibland på grund av att föräldrarna inte ens kan betala en räkning på 300 kronor.

Det är 200 000 fler fattiga människor i Sverige i dag. Det är ert fel, Mikael Eskilandersson. Det är ni som styr. Se till att dessa barn har ett hem! Det är en rättighet, och vi har barnkonventionen som lag i Sverige. Följ den!

Fru talman! I bästa fall är Malcolm Momodou Jallow bara dåligt underrättad om vad som händer när myndigheterna går in hos barn och man har en vräkningsorder. Det som normalt händer är att socialen, polisen och så vidare också är inkopplade när man går in i en fastighet.

Det är inte så att man placerar barnet på gatan, normalt sett, utan ofta är det en situation där man omhändertar barn enligt LVU. Det är inte så att personen kickas ut på gatan och sedan låter man barnen sitta på gatan och frysa ihjäl. Så funkar det inte i Sverige, helt enkelt.

Det finns en annan sak som jag vill ställa en fråga om, nämligen träbyggnation. Jag har en förkärlek för träbyggnader i allmänhet, och det finns en anledning till att Sverigehuset ser ut som det gör. Det har nog sin bakgrund i att jag kommer från en släkt som äger skog och var så kallade skogsbönder och att jag själv är lite av en skogsbonde.

Jag har tidigare jobbat för Södra Skogsägarna och har därigenom spenderat 13 yrkesverksamma år i skogen, så när jag såg att Vänsterpartiet vill lägga en ansenlig mängd pengar, närmare bestämt 750 miljoner kronor, på att bygga i trä tyckte jag att det var trevligt. Men det är lätt att skära breda remmar i andras läder, för det skulle riktas mot att bygga flerbostadshus i trä. Det skulle dessutom ökas under kommande år. 750 miljoner var bara en svag början.

Hur säkerställer Vänsterpartiet att pengarna hamnar rätt och att det inte blir som med alla subventioner som kom från den tidigare regeringen, det vill säga att de går till hus som ändå hade byggts? Det byggs en hel del i trä redan i dag, och det är dessutom subventionerat på olika sätt. Framför allt är det ett billigt material som vi har gott om i landet.

Fru talman! Låt mig börja med frågan om vräkta barn. Jag kommer från Malmö. När barn blir vräkta och barnfamiljer blir hemlösa vänder de sig till kommunen - till de institutionella myndigheter som Mikael Eskilandersson hänvisar till. I Malmö är det så när man kommer till kommunen och vill ha stöd för boende att man får stöd en vecka i taget.

Tänk att vara ett barn med två eller tre syskon, en mamma och en pappa, eller oftare en ensamstående mamma, och komma till kommunen och höra den säga: "Ni får en plats i en vecka." Efter en vecka får man packa sina saker och komma tillbaka till kommunen och söka en gång till, och då får man en vecka till.

Är detta ett tryggt sätt att leva för ett barn i det här landet - i Sverige? Är det en typ av lösning som Mikael Eskilandersson tycker är bra? Är han nöjd med den? Det är inte jag. Jag respekterar svensk lag, som barnkonventionen är. Den är väldigt tydlig: Vi måste skapa trygga förhållanden för barn att växa upp i. Det jag nämnde skulle jag inte kalla trygga förhållanden för barn att växa upp i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Att ha ett stabilt hem är en av de saker som jag skulle kalla trygghet. Ni pratar om trygghet, men det ni gör skapar otrygghet för många barn.

Jag hoppades att Mikael Eskilandersson skulle ta frågan på allvar och säga något här som kan säkerställa att inget barn ska vara hemlöst, behöva flytta från ett ställe till ett annat eller söka bostad en vecka i taget. Men tyvärr får vi inte svar från vare sig Mikael Eskilandersson eller regeringen. De som lider är de barn som växer upp i ett otryggt samhälle med dåliga förutsättningar, och detta påverkar dem. De hemlösa barnen är de som till slut kommer att hamna i kriminalitet. Då kan Mikael Eskilandersson och hans regering komma med sina repressiva åtgärder. Det funkar inte.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.