Vasiliki Tsouplaki (V) svarade Kristina Axén Olin i en replik om Kultur, medier, trossamfund och fritid i debatten ”Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 december” den 4 dec 2024.
Kristina Axén OlinM· i en replikTack till Vasiliki för intressanta frågor! När det gäller skolbiblioteken menade jag inte att Vänsterpartiet var emot skolbibliotekssatsningen. Jag konstaterade att det var en utredning som var klar 2020 - eller om det…
Jag vill bara påminna åhörarna på läktaren om att det inte är tillåtet att applådera på läktaren. Jag understryker det återigen.
Herr talman! Tack, Kristina Axén Olin, för ditt engagemang för just barns lärande och läsning!
Både jag själv och ledamoten har ju jobbat som lärare i vår tidigare karriär. Jag uppskattar att de få satsningar som regeringen och Sverigedemokraterna gör går till läsning. Det är behjärtansvärt, och det finns delar i det som är väldigt bra, till exempel när det gäller skolbiblioteken.
Därför blev jag lite förvånad när ledamoten tidigare i ett replikskifte hävdade att Vänsterpartiet hade varit emot denna förändring när det gäller skolbibliotek. Jag måste få säga att det absolut inte stämmer. Vi har drivit frågan om rätten till skolbibliotek och bemannade skolbibliotek i två decennier, vad jag vet.
Vi hade hoppats att det också skulle komma satsningar på fler skolbibliotekarier och att man skulle öka antalet platser på högskolan så att man också kan genomföra denna lagändring på ett bra sätt.
Men jag funderar på hur ledamoten ser på utvecklingen i kommunerna. Jag fick höra lite grann i det tidigare replikskiftet. Ledamoten är ganska positiv. Men jag ser att det är väldigt tufft på skolor runt om i landet. De får säga upp personal. De har fått göra det under en lång tid. Det har kallats effektiviseringar, men det handlar faktiskt om att man år efter år har gjort nedskärningar, och nu går skolpersonalen på knäna. Ledamoten beklagade att inte fler kan ta emot Skapande skola, till exempel. Det är för att man har det väldigt, väldigt tufft.
Min fundering är om inte ledamoten ser att de pengar - 34 miljarder - som har gått till skattesänkningar för de mest välbeställda i vårt land hade gjort större nytta om de gått till bildningen och barnen, som ledamoten nämnde i sitt inlägg.
Herr talman! Tack till Vasiliki för intressanta frågor!
När det gäller skolbiblioteken menade jag inte att Vänsterpartiet var emot skolbibliotekssatsningen. Jag konstaterade att det var en utredning som var klar 2020 - eller om det var 2021 eller vid årsskiftet där. Detta genomfördes aldrig, för det fanns ingen majoritet i riksdagen för att genomföra det, vilket jag kan beklaga. Hade det genomförts hade det kanske inte varit riktigt lika illa med läsningen som det är i dag. Det finns ett uppskjutet behov av att lära barn att läsa.
När det gäller utbildningen av bibliotekarier är detta något som kommer att komma framöver. Beslutar och lagstiftar man om bemannade skolbibliotek måste man självklart också ha bibliotekarier till det. Det får vi alltså återkomma till, herr talman.
När det gäller den ekonomiska situationen i kommuner och regioner är jag väl medveten om att det är tufft. Det är inte tufft bara för kommuner och regioner. Hela vårt land har det tufft. Det är privatpersoner. Det är familjer. Det är företag. Det är kulturbranschen. Ja, alla har det tufft, även skolor. Men det ser ändå ut som att det ljusnar något.
Denna regering har valt att försöka göra vad den kan. Det handlar om vad vi från våra partier tror är det bästa för att försöka få fart på tillväxten igen. Bland annat de jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar som vi beslutar om är ett led i att försöka bekämpa inflationen och öka tillväxten i Sverige.
Skattesänkningar leder ofta till att människor gör saker för de pengar som blir över, det vill säga att de konsumerar mer, går på teater och konserter, reser eller gör andra sker för de pengarna. Det är vår förhoppning, herr talman, att vi ska ha fortsatt låg inflation och att vi ska minska arbetslösheten och öka tillväxten och också på olika sätt gynna kulturbranschen genom vår ekonomiska politik.
Herr talman! Jag tackar för svaret, som jag kanske inte riktigt tycker är ett svar på min konkreta fråga, som gällde de 34 miljarder som framför allt går till dem som har det allra bäst. Utifrån det som ledamoten eftersträvar - ett ökat läsfrämjande i skolan och möjlighet för barn att ta del av litteratur - undrar jag: Hade inte dessa pengar kunnat göra nytta där? Nu får kanske de som redan har möjlighet att åka på två utlandssemestrar och som har en sommarstuga skattesänkningar på tusentals kronor. Det var detta jag funderade över.
Fackföreningar, föräldrar och skolelever har under många år larmat om att det är väldigt tufft i skolorna. För att man ska kunna lära sig att läsa behövs det stöd, framför allt från pedagoger och skolbibliotekarier.
De läslistor som nämndes i ledamotens inlägg är inte någonting som någon har bett om. Jag har inte hört svensklärare och fackföreningar säga: Vi behöver stöd från Skolverket för att veta vilken litteratur vi ska sätta i händerna på barnen. Däremot säger man: Det saknas specialpedagoger. Det saknas speciallärare. Klasserna är för stora. Vi hinner inte hjälpa de barn som har det svårt med läsningen.
Detta syns i de internationella mätningarna. Det finns också ministrar som pratar mycket om detta. Man talar om från skärm till pärm och om att det nu ska komma skolböcker. Men om det inte finns någon som kan hjälpa barnen att knäcka läskoden och som kan ge en extra push och extra tid till det barn som behöver det är detta med läslistor en lite onödig satsning, tycker jag. Det behövs faktiskt pedagoger i barnens vardag. De 34 miljarderna skulle kunna räcka till ganska många pedagoger ute i våra kommuner.
Detta vill jag gärna att ledamoten svarar på.
Herr talman! Vasiliki frågar om läslistorna och säger att de inte har efterfrågats, men det har de visst.
Herr talman! Vi har haft åtskilliga möten och besökt skolor runt om i Sverige. Läslistor är verkligen något som har efterfrågats, bland annat beroende på att vi i dag har en lärarkår som inte är född och uppvuxen i Sverige. Man har undrat hur man ska kunna välja böcker och vilka författare som kan räknas som att de har någon typ av gemensam grund och så vidare. Jag skulle vilja säga att läslistorna verkligen är efterlängtade av många i yrkeskåren. Detta är någonting som man har bett om.
Sedan är de frivilliga. Det kommer att följa med lärarhandledningar och olika former av guidningar, om man vill använda sig av läslistor och den litteratur som nu föreslås - 250 verk. Det är inte på något sätt ett måste. Men detta har verkligen efterfrågats. Många i lärarkåren och i skolledningar är i dag glada över att vi har låtit ta fram dessa listor.
Herr talman! Själv är jag - om jag får vara lite personlig - extra glad över att det är fyra verk av Astrid Lindgren. Det är en av mina favoritförfattare, så det är roligt.
Jag tror att vi är många som är oroade över barns läsning om vart femte barn inte kan läsa. Kan man inte läsa kan man inte heller tillgodogöra sig kultur i någon större utsträckning. Det är viktigt för den enskilde, för demokratin och för hela samhället att vi råder bot på den läskris vi nu har i Sverige.
Vi satsar inte bara på dessa läslistor. Som jag sa handlar det också om bemannade skolbibliotek. Vi lägger 2 miljarder under tre år på att alla barn ska ha läroböcker och skönlitteratur. Vi har beslutat om fler svensktimmar. Då har jag bara nämnt några av de saker som har med läsningen att göra. Men vi gör verkligen stora satsningar nu för att se till att alla barn lär sig läsa och därmed också kan tillgodogöra sig kultur och vara goda demokratiska samhällsmedborgare.