Riksflödet
Logga in
Svarade Ulrika Heie i en replik ·

Magnus Jacobsson (KD) om (forts. från § 9) Sjöfartsfrågor (forts. TU15)

Magnus Jacobsson (KD) svarade Ulrika Heie i en replik om (forts. från § 9) Sjöfartsfrågor (forts. TU15) i debatten ”Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juni” den 17 juni 2025.

Ulrika HeieC· i en replikDet är givetvis klokt att man bygger förtroende. Och när man runt Mälaren gör insatser för att främja Hjulstabron blir man såklart besviken när det dras i långbänk. Det är också många kommuner och regioner som är oerhört…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka avslag på alla motioner och liknande och bifall till förslaget i betänkandet.

Sjöfarten är en otroligt viktig del av svensk infrastruktur. Cirka 90 procent av alla varor som importeras och exporteras kommer vid något tillfälle att ha gått på en båt. Det är viktigt ur ekonomisk synpunkt. Det är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, även i sådana frågor som kosthållning och mat. Vi har tyvärr inte förmågan att försörja oss själva. Med tanke på det läge vi befinner oss i, där Europa inte längre är den trygga hamn som det en gång i tiden var, blir sjöfarten allt viktigare.

För Kristdemokraternas del är det viktigt att sjöfarten fungerar i hela landet. Göteborgs hamn omsätter 10 miljarder. Man håller på med ett muddringsarbete som ska vara färdigt 2027 eller 2028, vilket gör att man kommer att kunna ta emot ännu mer gods. Och man betjänar inte bara Sverige utan också Norge, som någon tidigare sagt. Svensk sjöfart är en del av hela den skandinaviska halvöns infrastruktur.

Men vi har också andra situationer. Luleå hamn omsätter 130 miljoner. Även där uppe pågår ett muddringsarbete. Det kommer att vara färdigt något senare, 2028 eller 2029. Det är extremt viktigt för den svenska industrin när det gäller malm och sådant.

Samtidigt vet vi, och den gamla hamnutredningen pekar också på, att när det gäller den här typen av infrastruktursatsningar behöver vi få till en bättre ordning mellan stat och kommun. Det är ofta kommunerna som äger hamnar. Vi kan givetvis lyfta det gentemot varandra hur vi vill, men faktum kvarstår att vi antagligen skulle behöva en ny hamnutredning som hjälper oss att få detta tydliggjort.

Det sker väldigt mycket på miljöområdet, där sjöfartens ägare gör stora teknikframgångar. Sverige är ett land i framkant när det gäller både elektrifiering och nya bränslen. Vi ser också att kommunerna tar ett stort ansvar. Nuvarande regering lyfter också upp de här frågorna. Det är alltså viktigt att vi hittar denna synkronisering av det statliga och det kommunala och näringslivet.

Ett annat exempel på en hamn där man känner stor frustration är Uddevalla, hemma hos mig. Det är en viktig hamn för oss med 200 miljoner i omsättning och 100 anställda. Men man kan inte byta personal. Jag vet att vi är många från olika partier som på olika sätt har legat på här. Jag pratade med hamn-vd:n så sent som i morse. Det finns en stor frustration över att polis och kustbevakning och i det här fallet även regeringen inte riktigt får fram en lösning på det här. Om vi ska ha en levande sjöfart är det oerhört viktigt att man kan byta personal på lämpligt sätt. För mig som kristdemokrat – alltså inte bara för att jag råkar bo i Uddevalla – är det såklart en viktig fråga, som jag kommer att bära med mig i de samtal som vi återkommande har med regeringen.

En annan viktig farled där jag tror att vi inom kort kommer att kunna ge positiva besked är Gotlandstrafiken.

I det läge som jag beskrev tidigare med risk för ofärd och krig och konflikter är det oerhört viktigt att fartyg flaggas svenskt, för det är bara de svenska fartygen som vi kan använda oss av vid ofärd. Ska då Gotlandstrafiken vara svensk eller dansk? Det är en rätt viktig fråga utifrån ett sådant perspektiv. Här pågår som sagt det arbete som redan har redovisats för att ta fram en ny tonnageskatt.

Jag tror att man måste ha med en fråga till när man diskuterar detta, och det är den om att lösa ut obeskattade reserver som gör att man helt enkelt kan flytta fartyg från annat land till Sverige. Frågan har ju varit uppe. Jag vill inte vara elak mot mina moderata vänner, men just den här frågan hanteras faktiskt av Finansdepartementet. Det är en skattefråga. Men jag lovar att idogt fortsätta ligga på, för jag delar uppfattningen att det här måste komma framåt. Ur mitt perspektiv hoppas jag att vi ska kunna ha besked redan till hösten.

Regeringen har gjort väldigt mycket, fru talman. Framför allt har man en ny attityd. Den här regeringen är noggrann med att signalera att alla trafikslag behövs.

Jag har vid flera tillfällen sagt att jag gillar Centerns lilla variant, där man säger att också bredband och internet är ett trafikslag. Jag tror att det är en rätt klok tanke eftersom digitaliseringen i dag är så stark och så nödvändig.

Bara för att ta ett exempel: Är det elledningen som är viktigast, eller är det bredbandet som styr elledningen? Slås den digitala styrningen ut kan man inte leverera el i dag, och slås elsystemet ut kan man inte leverera den digitala styrningen. Vi har byggt in oss i ett väldigt starkt samband.

Det här ser vi också på sjöfartsområdet. Pratar vi insjöfart och moderna lotstekniker kommer det att vara teknik. Och det handlar inte bara om insjöfart; det handlar om hela transportleden när man kommer utifrån Atlanten och går in i Östersjön. Hela den digitalisering som pågår, ja, den pågår även inom sjöfarten.

Regeringen har som sagt levererat när det gäller utredning av ny tonnageskatt, där jag hoppas att beskedet kommer skyndsamt, och slopad stämpelskatt. Jag är dålig på engelska, men bareboat är otroligt viktigt – alltså att man helt enkelt kan leasa fartyg och att de då ska räknas in i systemet.

Regeringen levererar också på en flexiblare utbildning, vilket bland annat innefattar sjöbefäl klass 7. Det kommer att underlätta exempelvis för sådant – det är inte alltid jag håller med, framför allt inte hemma i min egen hembygd – som att bygga havsbaserad vindkraft. Det kommer att underlätta när man har insjöfart och olika former av turistfärjor och annat som jobbar med detta.

Sedan finns det stora önskemål från näringslivet. Man vill att vi säkerställer att sjöfartsstödet fungerar för alla, även sådana fartyg som man kan leasa in. Man vill ha ett besked om att tonnageskatten ska komma, och man vill att den ska gälla även den typen av fartyg.

De obeskattade reserverna har jag redan nämnt. Det är givetvis en stor fråga. På ett sätt är det ändå en liten fråga, för de kommer aldrig att realiseras så som systemet är i dag. Men de facto finns de ändå rent matematiskt.

Man vill ha ett underlättande för personal. Sjöfarten är ju internationell, och i dag har vi krav som går längre än EU, bland annat språkkrav. Jag kan förstå sjöfarten, som egentligen oftast bygger på engelska. Det skulle underlätta om vi lättade på våra regler. Generellt sett är det också det man säger: att vi ska ha mindre särregler i Sverige och snarare jobba mer med de internationella reglerna.

Många av dessa önskemål från sjöfarten tycker jag är kloka. Jag håller med om dem och kommer att fortsätta att argumentera för dem.

Sedan är det svårt, fru talman, att prata sjöfart utan att också reflektera över vad som händer i vår omvärld, i Persiska viken och i hela området runt Medelhavet. Vi har huthier som under en längre tid har beskjutit enskilda fartyg beroende på vilken flagg de har. Vi har somaliska jihadister kopplade till al-Shabab som är ute och bedriver sjörövarattacker. Periodvis har vi till och med haft svensk flotta på plats för att bekämpa detta.

Man kan ha många uppfattningar om situationen i Mellanöstern. Jag brukar ibland jämföra den med Europa och trettioåriga kriget. Shia och sunni håller på med en maktkamp. Det är väl helt uppenbart att det som hänt de senaste två åren är att shiasidan, alltså perserna, Iran, har fått rejält med stryk. De har tappat Syrien. De har tappat Hizbollah. De har tappat Hamas. Huthierna är rejält försvagade. Nu ser det även ut som, med lite tur, att man kan få en ny regering i Iran.

Skulle man få en ny regering i Iran som vill vara demokratisk innebär det i förlängningen att sjöfarten i hela området kommer att ha det säkrare. Fortsätter det som nu, fru talman, innebär det att sjöfarten kommer att ha det osäkrare, vilket driver upp kostnaderna.

Med de här enkla orden skulle jag vilja tacka utskottet, kansliet, kammarkansliet, de väktare och ordningsvakter som gör ett fantastiskt jobb för vår säkerhet samt övrig personal.

Jag vill avsluta med att travestera den politiska ledaren Cato den äldre: För övrigt anser jag att mullorna i Iran, Hizbollah i Libanon, huthierna i Jemen och Hamas bör förgöras.

(forts. § 13)

Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för anförandet! I sitt anförande sa ledamoten att den här regeringen har en ny attityd som är efterfrågad. Samtidigt nås vi dock av väldigt oroande signaler.

I dag hanterar vi sjöfarten. Men vi vet ju att den nya attityden handlar om att ta bort sådant som man har kommit överens om med kommuner och regioner när det gäller stambanorna. Jag vet alltså inte riktigt vad som är positivt i den nya attityden.

I förra veckan hade vi ett seminarium om inlandssjöfarten. Där tog man från Thunbolagen i Lidköping upp att det finns en Väneröverenskommelse från början av 2000-talet som handlar om att främja inlandssjöfarten på ett positivt sätt. Där pekar man på avgifter för sjöfarten i Vänern och för sjöfarten upp genom kanalen.

Eftersom Magnus Jacobsson är från Västsverige är han nog väl förtrogen med de utmaningar som är förknippade med slussarna, som vi inte riktigt vet när de är färdiga. Betyder den nya attityden att man kommer att återta förtroendet för att lagt kort ligger, alltså att sådant som det finns överenskommelser om ska vara något som man följer upp?

Vi fick också beskedet att Transportstyrelsen nu har sagt att man behöver ta ut passageavgifter i Göteborg för alla båtar som ska gå upp i Vänern. Men sedan säger Trafikverket att det ju kan vara en nollavgift. På vilket sätt kommer man från Kristdemokraterna, som ju också innehar ministerposten, att jobba för att främja insjöfarten?

Herr talman! Det bästa exemplet på den nya attityden är nog flyget. Där jobbade den förra regeringen, ivrigt påhejad av Miljöpartiet, aktivt för att alla skulle känna flygskam. Nu har vi en regering som jobbar aktivt för att flyget ska uppfattas som vad det är, nämligen en del av den svenska kollektivtrafiken som gör att man kan resa långa sträckor. Det är kanske det bästa exemplet.

I övrigt tar ledamoten upp en viktig fråga. Jag har själv arbetat inom Kristdemokraterna med att ta fram en del förslag på hur vi vill jobba inför valet. Här finns en spännande grej. Jag kan ta Hjulstabron som exempel. Där hade myndigheter och regering en överenskommelse med kommunerna. Kommunerna runt Mälaren vidtog de åtgärder som de skulle, men bron blir inte byggd. Det är klart att sådana exempel leder till att kommuner inte kommer att våga göra den typen av investeringar. I min roll som kristdemokratisk politiker hoppas jag att Hjulstabron finns med när vi i vår kommer med den tolvåriga planeringen.

I vår hembygd Trollhättan är det ingen hemlighet att en av de stora förseningarna har haft att göra med en diskussion om hur man ska dra farleden: Var i Trollhättan ska man bryta ny mark? Tyvärr har vi sett liknande diskussioner på fler områden. Vi har sett det i diskussionerna om järnvägens stambanor.

Jag har varit kommunpolitiker i 16 år. Som kommunpolitiker är det helt rimligt att man ställer sig frågan var projekten ska gå fram. Men varje sådan fråga försenar projekten, och man får en helt ny kostnadsdiskussion.

Den här regeringen har varit tydlig med att om kostnaderna skenar – detta är en del av diskussionen när det gäller stambanor – kan det hända att ärendet kommer tillbaka till Trafikverket. Jag tror att vi alla i längden tjänar på den inställningen, alltså att man har kostnadskontroll.

Herr talman! Det är givetvis klokt att man bygger förtroende. Och när man runt Mälaren gör insatser för att främja Hjulstabron blir man såklart besviken när det dras i långbänk. Det är också många kommuner och regioner som är oerhört besvikna över de indragna stambanorna. När det handlar om att man ska kunna lita på staten har vi kanske ändå en gemensam uppförsbacke. Alla får väl ta åt sig lite när det gäller olika delar som inte har blivit gjorda från statens sida.

Men låt mig precisera. Ledamoten nämnde slussarna, som jag också nämnde i min fråga. Det är klart att det är viktigt att Vänersjöfarten inte ska läggas i malpåse under tre år utan att man samtidigt ser till att slussarna byggs nu, så att vi får möjlighet att utveckla inlandssjöfarten.

Man pekar på kommunernas och bolagens arbete runt Vänern, men man säger också att man uppskattar arbetet med Trafikverket i de här sammanhangen. På vilket sätt kan vi säkerställa att man nu följer Väneröverenskommelsen och ser till att kostnadsutvecklingen för sjöfarten i Vänern inte blir så betungande att följden blir att inlandssjöfarten inte kan fortsätta? När lotsavgifter och andra avgifter har ökat med över 100 procent under en sex- till sjuårsperiod blir det ju oerhört kännbart för företagen. På vilket sätt kan man lita på Kristdemokraterna när det gäller sjöfarten och inte bara när det gäller flyget?

Herr talman! Jag kan tycka att ledamoten Heie är lite vårdslös i sin historieskrivning. När det gäller stambanorna är det ingen hemlighet att det under förra mandatperioden skedde en politisk svängning där flera partier som befann sig i opposition landade i att det tidigare beskedet, som i princip var enigt, inte håller ekonomiskt. Från bland annat Kristdemokraterna var vi tydliga med att om vi vinner valet kommer arbetet med stambanan – jag talar främst om Göteborg–Jönköping – att avbrytas. Det var en information som vi var transparenta med till väljarna och som vi sedan också höll. Det var för övrigt ett av de första beslut regeringen tog för att frigöra resurser till annat. Det var ett politiskt medvetet ställningstagande. Det är en politisk förändring som man transparent har redovisat för väljarna.

Detta ska inte jämföras med exempelvis Hjulstabron eller slussarna i Trollhättan. Där är vi politiskt överens om att projekten ska genomföras, men ändå har de försenats. Det är inget parti som har svängt och inför val gått ut och sagt att man har ändrat uppfattning. I stället handlar det helt enkelt om försummelser, om jag får säga det brutalt, och jag skulle vilja säga att vi alla kanske bär ett visst ansvar.

Ledamoten tar upp Väneröverenskommelsen. Den riktigt stora investeringen i Vänern är trots allt slussarna. Där finns ingen annan uppfattning än att de ska byggas. När det gäller avgifterna finns en diskussion. Den för vi bland annat med vår kristdemokratiska minister Andreas. Men det finns också en diskussion med Finansdepartementet, för det handlar om hur vi ska finansiera Sjöfartsverket och mycket annat.

Så länge inställningen är att Sjöfartsverket ska bära alla sina egna kostnader – vilket jag personligen är tveksam till; det är bara att jämföra med Finland, som vi konkurrerar med – måste Sjöfartsverket också ta ut intäkter. Där har jag tyvärr inget annat svar än att det pågår en diskussion. Jag hoppas att man ska få besked som gör det enklare även för insjöfarten.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.