Johanna Rantsi (M) svarade Ulrika Heie i en replik om Sjöfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juni” den 17 juni 2025.
Ulrika HeieC· i en replikJag instämmer i att det har gjorts en del på detta område, vilket man förtjänar att få kredd för. Jag vet att man inte hinner säga allt på åtta minuter och att man lägger upp sitt anförande så att det ska bli intressant…Herr talman! Jag vill börja den här sjöfartsdebatten med att ta oss tillbaka till 1994.
År 1994 bodde jag, som fyraåring, ute på Donsö i Göteborgs södra skärgård. Jag drömde om att en vacker dag bli prinsessa. Om det var kalas med cowboytema kom jag som cowboyprinsessa. Om det var rymdtema var jag rymdprinsessa. Det var min stora dröm.
Jag hade ytterligare en dröm som barn. Det var att få jobba på bensinstationen på Donsö. Något av det roligaste jag visste var att få vara med min pappa och stå i fören och hålla i tampen till vår lilla utombordare när han tankade vår båt.
Herr talman! Jag har fortfarande inte blivit prinsessa, och jag har fortfarande inte jobbat på Donsös bensinstation. Men det är en ära att få stå här i riksdagens kammare i dag och debattera sjöfartspolitik.
Lite längre fram i tiden, 1997, gick jag i första klass. Jag lärde mig skriva. Jag kan inte påstå att det var snyggt, men jag kunde i alla fall skriva. Då gjorde jag min första politiska gärning. Jag skrev en insändare till GT, Göteborgs-Tidningen. Den var handskriven, för det här var före datorernas tid.
Jag skrev inte bara en insändare, herr talman, utan jag gjorde också en namninsamling. Min bästa vän Emelie, åtta år, skrev under. Min kusin Jonas, som var sex år, skrev sitt namn bak och fram.
Det här var min första politiska gärning. Jag skrev till GT för att få kungen att läsa min insändare och kanske ändra på detta. Jag skrev att jag tyckte att det var korkat att barn skulle behöva betala på båten när de åkte till gymnastik på en annan ö eller för att besöka sina vänner.
Herr talman! Min första politiska gärning handlade alltså om just sjöfart. Sjöfart är en otroligt viktig fråga både för människor i Sverige och för Sverige som land. Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Vi har ungefär 270 000 öar och en av Europas längsta kuster.
Sjöfarten är viktig såväl för oss människor som för Sverige AB. 90 procent av det Sverige importerar eller exporterar går någon gång i fraktkedjan via sjöfart. Sjöfarten är viktig i fredstid, för att få människors vardag att fungera, men den är också otroligt viktig i orostid. Vi behöver komma ihåg att vi endast har en fast förbindelse söderut mot kontinenten. Vi är väldigt beroende av en fungerande sjöfart.
Dessvärre har Sveriges handelsflotta minskat drastiskt de senaste 50 åren. De senaste 20 åren har flottan halverats. Men denna dystra trend, herr talman, ska den moderatledda regeringen nu bryta. Den moderatledda regeringen står för leverans efter leverans på sjöfartsområdet. Vi har räddat de viktiga järnvägsfärjorna från Trelleborgs hamn. Vi har sett till att Sverige är kvar i IMO för att ha internationellt inflytande. Sjöfarten stannar ju inte vid Sveriges gränser, utan detta är en fråga där vi verkligen behöver jobba internationellt.
Den moderatledda regeringen har också lyssnat på branschen. Vi har haft samtal med branschen för att få höra vad man behöver för att flagga fler fartyg svenskt.
Nyligen beslutade vi här i kammaren att inte bara sänka stämpelskatten för inteckning i skepp utan slopa den helt.
Vi ser också över tonnageskattesystemet. Det är ett system som behöver – och kommer att – reformeras för att fler ska kunna ingå i detta.
Regeringen levererar dessutom en proposition om ett nytt register som ska förenkla inhyrning av obemannade skepp, så kallad skeppslega. På engelska kallas det bareboatcharter.
Det här är sådant som har efterfrågats av branschen under många år.
För att sjöfarten i Sverige ska fungera behöver vi både svenska fartyg och svenskt sjöfolk. Den moderatledda regeringen ser till att det nu blir fler svenska studenter på World Maritime University i Malmö. Vi har sett till att fixa en flexiblare utbildning för att bli sjöbefäl klass VII. Glädjande nog kan vi se att söktrycket till sjöfartsutbildningar nu ökar.
Sverige behöver både svenskflaggade fartyg och svenskt sjöfolk. Vi behöver också göra myndighetskontakter enklare, och vi inför därför en inflaggningslots hos Transportstyrelsen. Vi har också sett till att sjöfartsavtal med länder utanför EU har kommit till för att ömsesidigt kunna godkänna behörigheter.
Glädjande nog, herr talman, välkomnar sjöfartsbranschen de här satsningarna. Sjöfartsbranschen välkomnar regeringens arbete, och flera rederier har meddelat att de avser att flagga in fartyg under 2025. Stena Bulk meddelade i april att man planerar att flagga in upp till fem tankfartyg på grund av regeringens sjöfartsvänliga politik. Vi förväntar oss att handelsflottan ökar under 2025 och 2026, vilket skulle innebära ett trendbrott i statistiken.
Jag har framtidstro när det gäller svensk sjöfart. Jag tror på grön omställning och på våra svenska rederier, som är världsledande inom grön teknik. Jag tror på innovation och forskning för en ännu bättre och mer miljövänlig sjöfart. Jag tror på morot i stället för straffskatter och piska.
Jag tror att vi i Sverige behöver införa en maritim strategi som kan se till att hela det maritima klustret ska leva. Sjöfarten är mer än bara handelsfartyg. Sjöfarten är våra varv, som ska serva våra båtar. Den är våra hamnar, som är viktiga för att sjöfarten över huvud taget ska kunna ta sig in i vårt land.
Jag tror alltså att Sverige behöver en maritim strategi. Jag tror också att vi behöver en hamnstrategi för att se till att sjöfarten fungerar.
Vi ser alla trafikslag, för alla trafikslag behövs – även sjöfarten.
Den moderatledda regeringen ställer inga trafikslag mot varandra, för alla trafikslag behövs.
Den förra regeringen lämnade en underhållsskuld i världsklass efter sig. Vi håller nu på att reparera dessa skador, och vi prioriterar alla trafikslag.
Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Jag tar också tillfället i akt att tacka alla medarbetare i riksdagen för arbetet under året och att önska herr talmannen en riktigt fin sommar.
(Applåder)
Herr talman! Jag instämmer i att det har gjorts en del på detta område, vilket man förtjänar att få kredd för.
Jag vet att man inte hinner säga allt på åtta minuter och att man lägger upp sitt anförande så att det ska bli intressant att lyssna på, och det var intressant. Men jag har ett par frågor jag inte fick svar på.
I förra veckan hade trafikutskottet ett seminarium om inlandssjöfarten, men i Johanna Rantsis anförande hörde jag väldigt lite om inlandssjöfarten och de problem som togs upp på seminariet. Mot slutet av sitt anförande nämnde Johanna Rantsi att alla trafikslag behövs för att de samverkar. Det finns ju brister på både väg- och järnvägssidan, inte bara i underhåll utan också i kapacitet, och på seminariet sa Sjöfartsverket att 10 procent av godset, inte bara 3 procent som i dag, skulle kunna gå på sjön.
Jag förstår att man inte kan ta initiativ från torsdag till tisdag, men jag vet att det finns ett engagemang för inlandssjöfarten. Är Johanna Rantsi beredd att driva på så att det skapas incitament att använda vattenvägarna i större utsträckning och inte bara ropa efter en maritim strategi och en hamnstrategi? När kommer vi i så fall att kunna se riktiga förslag? Blir det under denna mandatperiod, där det nu har gått tre år av fyra?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Heie för relevanta frågor.
Trafikutskottet hade ett fantastiskt bra seminarium i torsdags. Vi ägnade då en hel förmiddag åt att lyssna till föredrag om och diskutera inlandssjöfarten. Jag valde att inte ta upp det i mitt anförande eftersom de flesta ledamöter som är i kammaren nu också var med på seminariet. Det kom då fram goda förslag på hur man på både enkla och svårare sätt kan underlätta för inlandssjöfarten, och mycket av det tog vi självfallet med oss.
Regeringen träffar ministern kontinuerligt, och vi kommer att träffa ministern eller åtminstone företrädare för departementet under morgondagen. Flera av de förslag som framkom under seminariet kommer jag och mina kollegor att diskutera med ministern och departementet.
Herr talman! Det gläder mig mycket att höra att ministern redan i morgon får möjlighet att ta del av detta, för det gavs ett väldigt bra underlag. Varje år skulle 165 000 lastbilar kunna ersättas med sjöfart, och vi vet ju att det är både brist på chaufförer och väldigt trångt på våra vägar. Jag ser fram emot att höra hur ministern avser att ta dessa frågor vidare.
Så till min andra fråga. Ledamoten nämnde IMO och vikten av att se att detta är en världsomspännande bransch. Kan ledamoten visa på några initiativ som har tagits? Även på EU-nivå behöver vi se över olika regelverk för att underlätta för sjöfarten. Det handlar om administrativa bördor och rapporteringar av olika slag. Vet ledamoten om den svenska regeringen har tagit några initiativ i EU-samarbetet för att underlätta för sjöfarten också på europeisk nivå?
Herr talman! För bara några månader sedan debatterade kammaren olika regleringar av EU-krav som skulle införas i Sverige, och både jag och ledamoten Heie deltog i den debatten. Det händer alltså mycket även på det europeiska området, och vi tror att det kan hända ännu mer inom både EU och IMO. Jag är övertygad om att Sverige inte ska ha några specialkrav, utan detta behöver regleras internationellt.
Sverige är här en relativt liten aktör. Det är viktigt att vi går före och vågar, men vi behöver också driva på det internationella arbetet så att bestämmelserna för grön sjöfart blir lika bra internationellt som i Sverige. Jag tror att det är den vägen vi behöver gå för att få fler att ställa om och ta efter goda svenska exempel.
Herr talman! Även om Sverige inte är en ö fungerar vår logistik när det gäller handeln med utlandet som om vi vore en ö. Vi är också ett stort transitland för Norges och Finlands utrikeshandel, vilket är viktigt. Därför är sjöfarten extremt viktig, även om den säkert är ännu viktigare för Irland och Storbritannien som är öar på riktigt.
Sjöfarten kommer alltid att vara internationell. De flesta fartyg som kommer till Sverige är från något annat land, och vi har många fartyg som ägs av svenska rederier men som går under annan flagg. Andelen svenskflaggade fartyg skulle behöva öka, och det är viktigt av två skäl. Det ena är försörjningstryggheten. I tider av oro är det oerhört viktigt att vi som land kan försörja oss själva. Det är 80 år sedan andra världskriget tog slut, och krigsseglarna drabbades hårdast under kriget. Det var drygt 2 000 svenska sjömän som omkom. Det är alltså viktigt att vi har denna typ av trygghet. Det andra skälet är att skapa arbetsplatser för dem som utbildar sig till sjöfolk.
Regeringen har gjort en hel del, men det branschen säger är viktigast är att få en förnyad tonnageskatt på plats. Hur går det med det? När kommer den? Det börjar bli akut.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för en mycket angelägen och aktuell fråga.
Jag är glad att vi har kunnat leverera när det gäller slopad stämpelskatt, vilket träder i kraft om ett par dagar. Jag hade gärna sett att detta trätt i kraft redan vid årsskiftet, men bättre sent än aldrig. Nu är det här, sex månader senare.
Förra året debatterade kammaren utredningen om tonnageskattesystemet. När utredningen kom insåg vi att vi delade mycket av det som stod i den men inte allt. Vi ville gå steget längre. Utredningen remitterades till berörda remissinstanser, och bland andra Svensk Sjöfart uttalade sig tydligt.
Vi vill se till branschens bästa och är inte beredda att genomföra förslag som inte gynnar branschen tillräckligt mycket. Det har tagit tid att få till det så bra som möjligt för branschen och att säkerställa att vi får de effekter vi är ute efter med ett förändrat tonnageskattesystem.
Även om utredningen och hanteringen har gått snabbt har det tagit längre tid än vi ville. Men det har gått betydligt snabbare under våra tre år än det gjorde under de åtta år Socialdemokraterna styrde och inte åstadkom något.
Förslaget ligger just nu hos Finansdepartementet. Såvitt jag vet kommer det före midsommar, men som ledamoten väl vet är det inte många dagar kvar till dess. Det ska ligga i pipeline, men jag har dessvärre inget närmare besked att ge här i dag. Jag har dock goda förhoppningar om att vi ska få veta mer under veckan.
Herr talman! Det är inte bara viktigt för utrikessjöfarten. Det är också viktigt för inrikessjöfarten. Då tänker jag på den stora ö som vi har i Östersjön, Gotland. Många av oss riksdagsledamöter kommer i nästa vecka att befinna oss där.
Det är nu väldigt bråttom. Ett beslut när det gäller tonnageskatt behöver fattas det här året för att vi ska kunna behålla en svensk flagga där. Jag hörde till dem som tyckte att vi redan i upphandlingen skulle ställa krav på svensk flagga. Men där följer vi tydligen några konstiga regler som ingen annan än Trafikverket känner till.
Det är helt riktigt att det gjordes en snabb utredning. Skälet till det var att det var bråttom och att det behövde göras. Nu har det gått två år. I dag har det faktiskt gått 367 dagar sedan ledamoten och jag debatterade det här förra året.
Man är lite nyfiken på vad som har hänt under de 367 dagarna eftersom ingenting har kommit. Det är jättebra med bareboatregister och stämpelskatt. Allt annat som regeringen gör på det området tycker jag också är bra.
Det är det absolut viktigaste som är problemet. Hela tiden är svaret: Utredning pågår på departementet. Så var det också när finansministern kallades till skatteutskottet: Utredning pågår.
Jag känner att det nu skulle behöva komma ett besked. Ledamoten säger att det ska komma innan midsommar. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag får väl hålla tummarna helt enkelt.
Jag vet inte om ledamoten kan utveckla lite mer vad som har gjorts under de 367 dagarna.
Fru talman! Jag berättade i vårt förra replikskifte ganska utförligt hur regeringen har jobbat med den här frågan och varför det har tagit längre tid än önskat. Vi vill anpassa det mer efter branschens behov för att det ska bli så bra som möjligt.
Moderaterna i trafikutskottet driver på mot departementet och vår infrastrukturminister Andreas Carlson. Vi jobbar hårt med detta. Jag delar Ottossons mening att det är en viktig fråga som behöver snabbas på. Jag gör också som Ottosson. Jag håller båda mina tummar för att det nu händer någonting.
Jag får be Ottosson att ställa frågan till vår ministers partikollega, som eventuellt har mer information än vad jag har. Jag har här i dag delgett min uppfattning om det och hur mycket jag vet i frågan i dagsläget.
Jag tackar Ottosson för en trevlig debatt och ett bra replikskifte om aktuella och viktiga frågor.
(Applåder)
