Anders Ådahl (C) om (forts. från § 9) Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (forts. UbU15)

Fru talman! Jag lär inte hinna svara på allt. Men vi står bakom regeringen till hundra procent när det gäller att satsa på naturvetenskap och teknik. Det måste vi göra med tanke på landets framtida välfärd.

Förslagen om att konkurrensutsätta många olika anslag tycker vi är något som ska utvärderas. Det här är inte vårt förslag från början. Man får utvärdera och se hur det fungerar. Om det inte fungerar får vi göra om det.

Sådant som strategiska forskningsområden har både blå och röda regeringar haft, vilket innebär att man satsat på vissa forskningsområden. Jag tror att det var Alliansregeringen som införde det en gång i tiden. Sedan har socialdemokratiska regeringar också haft sådana områden. Man skulle kunna tänka sig att minska ned antalet strategiska forskningsområden. Det vore inte helt omöjligt.

Nej, jag avgör inte vad som är forskning och inte eller vad som är god forskning och inte. Men jag ville ta upp artikeln från Dagens Nyheter. 1 000 forskare skrev under en artikel där det påstods en del saker. Vissa saker är säkert sanna och stämmer, men en del saker stämmer inte. De krävde att politikerna nu måste lyssna på dem. Det var bara ett problem: 950 av dessa forskare hade ingen susning om vad som stod i artikeln. Det vore tjänstefel av oss att lyssna på sådant. Sedan kom nämligen andra experter som påtalade felaktigheter i artikeln.

Menar Linus Sköld att vi måste lyssna på de 1 000 akademiker som skrivit under artikeln? Det fanns ju en massa felaktigheter i den. Man måste vara lite kritisk och använda sitt eget sunda förnuft, fru talman.

(Applåder)

Fru talman! Det är väl jättebra om fler kvinnor blir professorer. Men när det gäller en sak viker vi oss inte: Meritokratiska principer ska gälla vid tillsättningarna. Sedan får man fundera på varför det är färre kvinnor. Det är ju, precis som Anders Ådahl sa, fler kvinnor som studerar. Har vi något svar på detta? Handlar det om barnafödande eller familjebildning, eller vad beror det på? Men vid tillsättandet måste vi ha meritokratiska principer, för annars är vi på ett sluttande plan.

Jag har kollat upp Harvard lite – det har ju varit i ropet nu. Det är fruktansvärt. De har kvotering av allt möjligt. Det handlar om etniska grupper – svarta, asiater, latinamerikaner. Det är ett träsk som aldrig tar slut. Vi sverigedemokrater vill inte ha en sådan ordning. Vi måste ha meritokratiska principer.

Sedan kan man fråga sig vilka orsakerna är. Kan en viss grupp ha sämre utbildning? När det gäller kvinnor, vad är det för krav som gör att de faktiskt väljer att inte fortsätta? Jag har inget bra svar på detta. Vi forskar om allt möjligt, och vi anslår jättemycket pengar till forskning. Får jag då föreslå ett nytt forskningsområde: Varför avbryter kvinnor sin akademiska karriär? Skulle inte det vara intressant, Anders Ådahl?

Jag har läst på om Harvard. En sådan ordning vill vi sverigedemokrater inte se.

Herr talman! Det vi vill är att högskolelagen följs. Om den följs eller inte är en jättediskussion. Vi kan inte gå in på det; vi har inte tid.

Jag tycker inte att vi ska gå in och detaljstyra och tala om för universitetsledningar hur de ska göra. Jag tog upp exemplet med Uppsala universitet och det som den här docenten skriver. Det är jätteallvarligt, tycker jag. Vi pratar om akademisk frihet. Folk är tysta, och folk är rädda – herregud!

Man måste åtminstone kunna ha en dialog med regeringen. Det är inte samma sak som att vi går in och pekar med hela handen. Man ser problemet, och det är allvarligt. Det den här docenten skriver kan vara en överdrift, men det har kommit fler rapporter. Det handlar inte bara om Uppsala, utan det har kommit rapporter från olika lärosäten. Vad har Ylva Söderfeldt för anledning att överdriva? Det vet vi inte, men vi borde undersöka om hon gör det. Vid sådana här tillfällen tycker jag att en dialog med regeringen måste till.

Frihet innebär också ansvar. Det rör sig om statliga myndigheter, och jag anser att vi har ett ansvar för att folk inte ska vara rädda och tysta på våra högskolor och universitet. Det är skattefinansierad verksamhet.

Så är det inte i USA. De har en helt annan modell. Det är en orsak till att vi inte är för stiftelseformen. De har enorma kapital som de får avkastning från. Jag tror att jag har någon siffra här. Harvard har en avkastning på 10 procent och får ut 53 miljarder dollar. Detta kommer inte att ske i Sverige.

(Applåder)