Riksflödet
Logga in
Svarade Mikael Damsgaard i en replik ·

Anna Wallentheim (S) om Kriminalvårdsfrågor

Anna Wallentheim (S) svarade Mikael Damsgaard i en replik om Kriminalvårdsfrågor i debatten ”Protokoll 2024/25:107 Tisdagen den 29 april” den 29 april 2025.

Mikael DamsgaardM· i en replikNär det gäller att öka tempot i utbyggnaden finns det faktiskt inte någon som helst konflikt, utan där är vi helt överens. Regeringen har gett uppdrag till Kriminalvården, och man har tillsatt en samordnare för att…
Replikskiftet · 8 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Fru talman! Svensk kriminalvård har länge varit en förebild. Myndigheten Kriminalvården åtnjuter högt förtroende, och många utländska gäster kommer hit för att besöka och inspireras av den kriminalvård vi har. Det är en plats där rättvisa och rehabilitering går hand i hand – där brottsoffer ska få upprättelse och där den dömde ska ges möjlighet att förändras.

Men i dag ser vi hur denna grundtanke hotas av en djupgående kris. Platsbristen är akut. Kriminalvården har gått upp i stabsläge. Besöksrummen görs om till bostadsrum, och dubbelbeläggningar är vardag. Vi ser att de extrema köerna till häkten och anstalter växer.

Mitt i denna kris har vi våra kriminalvårdare, de som varje dag ska bära upp vårt rättssystem. Fackförbund som Seko och ST larmar. De berättar om en arbetsmiljö där hoten växer, där otillåten påverkan breder ut sig och där stressen driver människor från yrket. I fackförbundet ST:s rapport från 2024 får vi del av en alarmerande bild. Tre av fyra anställda inom Kriminalvården uppger att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen, och över en tredjedel har själva utsatts under det senaste året. Sekos rapport från 2023 pekar på en liknande bild: Otillåten påverkan såsom hot, våld och trakasserier har ökat kraftigt, vilket skapar en otrygg arbetsmiljö för personalen. Kriminalvårdens egna rapporter bekräftar den här bilden: allt fler incidenter, hög personalomsättning och en obalans mellan erfarna och nya kriminalvårdare.

Vi måste våga prata om våra kriminalvårdare och behandlare, som varje dag åker till jobbet med professionalism och engagemang. Vi måste lyfta deras situation. Det här är människor som dag efter dag ser till att vår tro på förändring inte bara kläs i vackra ord utan också leder till något som händer i mötet med klienterna. Men deras arbetsmiljö är ohållbar, och vi måste lyssna på deras rop på hjälp.

Fru talman! I det betänkande som vi nu debatterar finns det mycket som vi socialdemokrater står bakom. Vi har också en del reservationer som bland annat bygger på de rapporter och historier vi får från kriminalvården, fackförbund och personal men även omvärlden.

För det första handlar det om det återfallsförebyggande arbetet, som måste vara prioriterat. I dag ser vi tydliga strukturella hinder för det återfallsförebyggande arbetet. Detta är insatser som måste prioriteras. Samverkan mellan kriminalvården, polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen måste stärkas.

För det andra handlar det om krisen i kriminalvården och om att lyssna på dem som arbetar inom den. Vi har en nationell kris i kriminalvården där platsbristen och personalbristen hotar både säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet. Vi socialdemokrater anser att regeringen måste återkomma och agera för att komma till rätta med krisen.

För det tredje handlar det om att bygga ut frivården, så att ingen lämnas utan stöd. Alla prognoser visar att platsbristen inom kriminalvården kommer att förvärras. Även om förstärkningar gjorts och kommer att behöva fortsätta göras menar vi socialdemokrater att det framgångsrika återfallsförebyggande arbetet behöver utvecklas för att inte halka efter. Därför är frivården viktig. Frivården övervakar bland annat personer som är villkorligt frigivna, ungdomar som är föremål för ungdomsövervakning och personer med fotboja. Även frivården behöver ha kapaciteten att utföra sitt arbete.

För det fjärde handlar det om att stå upp för kvinnorna på våra kvinnoanstalter. Där ser vi dessvärre att belastningen är värre än någonsin. Brottsmönstren har förändrats, och många bär på svåra trauman från ett liv av både utsatthet och övergrepp. Dessutom är det fråga om kvinnor som ofta lyckas gå under radarn under en längre tid innan vi ens upptäcker och märker dem. Vi anser att regeringen måste uppmärksamma de problem vi ser på våra kvinnoanstalter och agera även här.

Slutligen har vi en reservation som handlar om synen på att hyra anstaltsplatser utomlands. Vi socialdemokrater är oroliga över detta.

Vi är oroliga över planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands. Vi ser nämligen att det skulle riskera att slita sönder rättskedjan. Utifrån erfarenheter från våra grannländer vet vi att det är dyrt, ineffektivt och inhumant.

För att möta den akuta platsbristen menar vi socialdemokrater att det finns andra vägar att gå. Vi kan säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling av kriminalvården. På justitieutskottets möte i dag presenterade vi ett utskottsinitiativ som handlar om att ge Specialfastigheter ett samhällsuppdrag att stödja Kriminalvårdens utbyggnad av nya anstaltsplatser.

Vi vet att Kriminalvården planerar för en tredubbling av antalet platser till 2034, men den nuvarande utbyggnadstakten är alldeles för långsam och otillräcklig. En faktor som bland annat fördröjer takten i utbyggnaden är den ordning som gäller i dag när gäller upphandlingar. Genom att ge Specialfastigheter ett tydligt samhällsuppdrag kan vi påskynda processen och säkerställa att utbyggnaden sker med hög kvalitet och säkerhet.

Fru talman! Vi står inför ett vägval. Ska vi fortsätta på en väg där kriminalvården reduceras till ett förvaringssystem, där personalen arbetar under orimliga förhållanden och där det återfallsförebyggande arbetet nedprioriteras? Eller ska vi välja en väg där vi investerar i en kriminalvård som straffar och rehabiliterar och där personalen har en trygg arbetsmiljö som ger människor en verklig chans att förändras?

Om kriminalvården förlorar sitt uppdrag att förändra blir alla förlorare på det. Vi bygger inte ett tryggare samhälle, utan vi riskerar att bygga fler låsta dörrar. I en tid när brottsligheten förändras måste också kriminalvården förändras, men utan att överge sin själ.

Den som avtjänar sitt straff ska veta att samhället förväntar sig en förändring. Men då måste också våra intagna ges möjlighet att lyckas. De som varje dag kliver in bakom murar, stängsel och låsta dörrar för att göra detta möjligt, alltså våra kriminalvårdare, ska känna vårt stöd – inte vår likgiltighet.

Sverige behöver en kriminalvård som straffar och förändrar – en kriminalvård som skyddar samhället och släpper ut bättre människor. Det är vägen till ett tryggare Sverige.

Jag vill avsluta med att säga vi såklart står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 6.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte ändå uppehålla mig lite grann vid den konflikt som finns mellan Sverigedemokraterna och regeringen å ena sidan och Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet å andra sidan.

Det talas väldigt mycket om att det är en ansträngd situation. Man talar om personalens situation och om de intagnas situation. Det finns en soningskö av människor som är dömda till fängelse men går fria i väntan på att få avtjäna sina straff. Det är klart att det är en väldigt allvarlig situation vi befinner oss i.

Men frågan är: Finns det något enskilt förslag från oppositionen som skulle kunna frigöra hundratals fängelseplatser redan nästa år? Vi har ju sett hur regeringen har arbetat intensivt med kontakter med Estland. Estland har också välvilligt ställt upp på de samtal som vi har haft och meddelat att vi har en möjlighet att redan nästa vår kunna få hundratals nya fängelseplatser och utöka vår anstaltskapacitet. Vilket förslag har Socialdemokraterna som gör detta möjligt på så kort tid? Och varför säger Socialdemokraterna nej till att göra just detta som man också efterfrågar, nämligen att skapa en ventil i våra anstalter för personalen och de intagna och för att kunna inkapacitera fler personer som går i väntan på att avtjäna sina straff? Varför säger Socialdemokraterna nej till den möjligheten?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som jag sa i mitt anförande är vi socialdemokrater oroliga över att hyra anstalter utomlands. Anledningen till detta är att vi väljer att lyssna på våra grannländer. Där finns det rapporter som visar på att detta inte har gett den effekt som man önskat.

Självklart kan vi hamna i en situation där krisen eskalerar ytterligare. Om regeringen väljer att samtala med oss är det möjligt att vi kan hitta andra lösningar. Vi menar inte att man kan säga absolut nej, men vi är oroliga, och vi säger därför nej i detta skede. Det är bland annat därför vi har lagt fram vårt utskottsinitiativ i justitieutskottet i dag, där vi menar att det finns andra vägar för att skynda på processerna.

Jag har de senaste åren mött ett flertal kommunalråd som säger: Bygg hos oss! De vet att detta skulle skapa arbetstillfällen i en situation när vi har extremt hög arbetslöshet i vårt land. Det händer också att de säger att det finns mark och detaljplaner, men ändå händer ingenting.

Processen att bygga häkten och anstalter är alldeles för lång och komplicerad i dag. Själva byggandet ska upphandlas, liksom vem som ska äga och driva den. Detta skulle vi kunna förändra. Här hoppas vi att både regeringen och Sverigedemokraterna ska stödja utskottsinitiativet. Det är ett steg i rätt riktning för att skynda på processen och få fler platser redan i närtid.

Fru talman! Det finns inget motsättningsförhållande mellan något enskilt förslag och att hyra anstaltsplatser utomlands. Allting kommer att behövas. Men Socialdemokraterna väljer att säga nej till ett förslag som skulle ge omedelbar effekt. Socialdemokraterna blir svaret skyldiga när det gäller varför de säger nej till förslaget.

Våra grannländer har blandade erfarenheter, men vi har också en helt ny utredning utifrån ett svenskt perspektiv som är ganska detaljerad. Socialdemokraterna låtsas som om de inte vet vad det handlar om. Det finns ju en hel utredning att läsa. Jag hoppas verkligen att Socialdemokraterna har tagit den till sig.

Nu verkar det som om Socialdemokraterna sitter och väntar på någon sorts inbjudan från regeringen där man ska lägga utredningen i knät på Socialdemokraterna och förklara vad den innehåller. Det jobbet borde Socialdemokraterna klara av själva, tycker jag.

Rent principiellt finns det en möjlighet att hyra hundratals anstaltsplatser redan nästa år. Varför är det ett dåligt förslag? Och varför bromsar Socialdemokraterna den möjligheten?

När Socialdemokraterna får möjlighet att bromsa ett förslag gör de också det. Men när vi har möjlighet att genomföra andra straffrättsliga reformer på egen hand lägger de sig platt. Så fort Socialdemokraterna får möjlighet till inflytande sätter de käppar i hjulet och bromsar utvecklingen.

Jag vill fråga: Varför röstar ni genom er reservation nej till att hyra anstaltsplatser utomlands när det är fullt fungerande och fullt lagligt? Det kommer att funka, och det kommer att skapa en ventil i våra svenska anstalter. Det är helt obegripligt varför Socialdemokraterna alltid ska sätta sig på tvären!

Det finns inget motsatsförhållande mellan att snabba på processerna och att hyra anstaltsplatser utomlands. Jag tycker att Socialdemokraterna verkligen är svaret skyldiga: Varför säger de nej till förslaget? Varför bromsar man denna möjlighet, som skulle kunna underlätta för svensk kriminalvård?

Det är Socialdemokraterna som är skyldiga när vi har en katastrof på anstalterna.

Fru talman! Ledamoten Marttinen nämner här att det är både möjligt och lagligt och att man skulle kunna göra detta. Men vi får inte heller svar på de frågor vi har.

Rapporter visar att det oftast blir mycket dyrare än man trott, och det är otroligt svårt att säkerställa en god arbetsmiljö för de kriminalvårdare som skulle behöva ta sig till det andra landet och jobba där. Och hur löser man situationen för de intagna och deras familjer? Har man talat med de organisationer i Sverige som jobbar med barn och unga vars föräldrar och närstående sitter intagna? De har ett stort behov av att ha kontakt med de familjemedlemmar som sitter i fängelse.

Det finns ju inga svar på de här frågorna. Det är inhumant och dyrt, och vi menar att det inte lever upp till de krav man kan ställa på en del av rättskedjan. Det ska nämligen också vara rättssäkert. Det hoppas jag i alla fall att ledamoten håller med om.

Fru talman! Fru talman! När det gäller att öka tempot i utbyggnaden finns det faktiskt inte någon som helst konflikt, utan där är vi helt överens. Regeringen har gett uppdrag till Kriminalvården, och man har tillsatt en samordnare för att samordna olika aktörer och se vad som ytterligare kan göras. Man ser över plan- och bygglagen för att påskynda processerna. Man är egentligen inte främmande för några initiativ för att påskynda processerna kring utbyggnaden.

Däremot finns det en konflikt som gäller frågan om att hyra anstaltsplatser utomlands. I betänkandet är Socialdemokraterna väldigt klara med att de inte vill gå vidare med planer på att hyra anstaltsplatser utomlands. I betänkandet skriver man till och med så här: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Samtidigt uttryckte Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson i förra veckan i TV4 att man ändå öppnar dörren på glänt. Bara regeringen samtalar med Socialdemokraterna är man kanske inte helt främmande för detta. Även ledamoten lyfter frågan – ja, men vi har en akut situation; man kanske inte kan utesluta någonting.

Är det här ytterligare en fråga som kan läggas till frågan om säkerhetszonerna, där Socialdemokraterna under lång tid sa tvärt nej för att i nästa ögonblick vilja ha säkerhetszoner i hela södra Stockholm, och frågan om anonyma vittnen? Man var benhård motståndare till anonyma vittnen för att i nästa ögonblick rösta för det här i kammaren. Är det här nästa exempel på att Socialdemokraterna först är tvärt emot för att sedan byta fot?

Fru talman! Först skulle jag vilja påpeka att jag tycker att det är viktigt att alla politiska partier är beredda att ompröva tidigare beslut. Verkligheten förändras. Det måste också politiken göra.

Självklart är vår första, tydliga inställning till detta ett nej. Det är det utifrån de anledningar som jag också lyfte i det tidigare replikskiftet, med den ledamoten. Vi ser att det riskerar att vara extremt höga kostnader, att det är inhumant och att vi inte riktigt kan lösa rättssäkerheten. Hur löser man familjesituationen? Hur löser vi situationen för dem som ska arbeta på de här anstalterna och så vidare? Det finns för många frågetecken, där jag menar att man inte lever upp till rättssäkerheten. Det är ett stort problem.

Men jag ska också vara krass och säga att vi aldrig kan riskera att våra kriminalvårdare, som jobbar inom kriminalvården i dag, får en situation som är ohållbar. Vi ser redan i dag att vi riskerar att vara där – där alla våra häkten och anstalter är fulla. Det är klart att vi kanske behöver hitta den där snabba, akuta lösningen om vi kommer i en situation då det blir farligt att vistas inne i våra fängelser både för klienterna och för dem som jobbar där.

Att hyra anstalter tycker vi inte är lösningen. Men om regeringen lyckas få med sig tillräckligt många partier är det klart att man kan samtala med oss och se hur man kan göra detta. Är det kortsiktigt? Är det långsiktigt? Hur tänker regeringen? Vi får inte heller svar på det.

Vi ställer oss bakom våra reservationer, som jag sa, och yrkar bifall till en. I grund och botten står vi fast vid att lösningen på det problem vi ser aldrig kan vara att hyra anstalter utomlands.

Herr talman! Inledningsvis får jag lov att konstatera att vi har ett stort antal personer intagna på våra fängelser som är dömda till utvisning. Att man då kan bekymra sig så mycket över hur de personerna ska återanpassas till det svenska samhället och hur de ska kunna ha kontakt med sina anhöriga har jag svårt att förstå.

De här personerna ska inte vara kvar i Sverige. Jag har därför väldigt svårt att se det som ett problem om vi kan lösa placeringen på en anstalt utomlands.

Men jag vill komma tillbaka till frågan. Det är klart att alla partier ibland byter uppfattning om saker och ting. Det har vi också gjort. Verkligheten förändras. Det finns anledning att göra nya ställningstaganden. Men saken här är att Socialdemokraterna är väldigt tvärsäkra. I en reservation som justerades förra veckan skriver man: ”Vi begär därför att regeringen inte ska gå vidare med planerna på att hyra anstaltsplatser utomlands.”

Det lämnar inte särskilt mycket öppning för dialog eller samtal, utan det är tvärt nej. Samtidigt går Socialdemokraterna ut i medier och säger: ”Ja, men bara regeringen samtalar med oss kan vi titta på den här frågan och är kanske öppna för ett annat alternativ.”

Det är den hållningen, den ganska ryggradslösa hållningen, att man inte kan stå fast vid en position ens en vecka som jag har lite svårt för.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Vi måste hitta flera lösningar på den problematik som vi ser. Just nu behandlar vi bland annat en proposition som handlar om att fler personer utan samtycke faktiskt ska kunna avtjäna sitt straff i en annan stat – när det handlar om att man inte ska utvisas eller inte har medborgarskap och så vidare. Där har vi inga reservationer. Att fler människor avtjänar sitt straff i andra länder är också ett sätt att öka kapaciteten i anstalter och häkten.

Men när det handlar om människor som är etablerade, som har familj och barn här, är det tydligt att det finns en ideologisk skiljelinje. Jag menar att vi måste se barnen. Vi måste se de familjemedlemmar som också blir otroligt drabbade när, oftast, en fader eller en broder hamnar i fängelse. Det är kanske viktigt för den personen att hålla kontakten, att få ta det där avskedet eller att säga: Tyvärr, det här räcker inte längre. Vi måste också leva upp till den typen av principer.

Sedan tycker jag att ledamoten ska vara medveten om att kommuner runt om i Sverige skriker: Bygg anstalter och häkten hos oss! Det är kommuner som ser att den höga arbetslösheten skulle kunna lösas genom att de får arbetstillfällen. De har mark och detaljplaner men ingenting händer. Jag menar att om regeringen bara hade varit tillräckligt lyhörd för detta hade vi kunnat ha en situation där man satt spaden i marken för fler anstalter. Då hade vi kunnat komma igång med detta. Men ingenting händer när det gäller att korta processerna och göra annat.

Det finns alltså annat att titta på än att hyra anstalter utomlands – om man bara är beredd att vända och vrida på varje sten för att hitta den lösningen.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.