Gudrun Nordborg (V) svarade Torsten Elofsson i en replik om Säkerhetszoner i debatten ”Protokoll 2023/24:95 Onsdagen den 10 april” den 10 april 2024.
Torsten ElofssonKD· i sitt anförandeVi är alla berörda av den exceptionella våldsbrottslighet som drabbat Sverige under senare år. Organiserad brottslighet och gängkriminalitet har fått fotfäste i vårt land, och det finns även kopplingar till…Herr talman! Vi är alla berörda av den exceptionella våldsbrottslighet som drabbat Sverige under senare år. Organiserad brottslighet och gängkriminalitet har fått fotfäste i vårt land, och det finns även kopplingar till våldsbejakande extremism, vilket sammantaget innebär att vi har en förstärkt hotbild.
Brottsligheten präglas av pågående konflikter mellan olika konstellationer som har sin grund i maktkamper och strid om en lukrativ narkotikahandel och andra former av brottslighet som genererar miljardbelopp, men många gånger handlar det även om osämja och personrelaterade konflikter som resulterar i en blodig och dödlig våldsspiral som i många fall drabbar helt oskyldiga.
Tidigare fanns en tanke om att våldet var en uppgörelse mellan kriminella och att det av detta skäl inte fanns någon anledning för gemene man att oroa sig. Denna tanke har nu bytts mot en insikt om att helt oskyldiga människor drabbas när kriminella inte skyr några medel för att nå sina mål.
Ett antal oskyldiga har dödats eller skadats då de råkat befinna sig på en plats där skottlossning äger rum eller rent av mördats då gärningsmannen tagit fel på person eller för att offret är anhörig till en kriminell.
Sprängningar har orsakat död och förödelse med stort lidande och omfattande materiella och ekonomiska skador för dem som drabbats - collateral damage, för att använda krigets terminologi.
Herr talman! Den nuvarande regeringen har alltsedan tillträdet arbetat hårt för att trycka tillbaka brottsligheten och öka tryggheten i allmänhet, men speciellt för boende i områden som är särskilt utsatta för det grova våldet. Ny lagstiftning har kommit på plats, och mer är på väg. Polisen har fått nya verktyg som nu ger resultat. Uppklaringen av grova brott har ökat från knappt 20 procent till drygt 70 procent i Stockholm och från 15 procent till 85 procent i Uppsala, och det finns goda resultat också i andra polisregioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner
Trots de goda resultaten ligger våldsbrottsligheten med skjutningar och sprängningar på en fortsatt hög och oacceptabel nivå. Det nu liggande lagförslaget om säkerhetszoner ska ses i ljuset av detta. Polisen behöver ett verktyg för att förebygga och förhindra brott i det fall man på goda grunder kan befara att det i ett visst område finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning.
Om det finns en sådan risk ska polisen med stöd av nämnda lag om säkerhetszoner ges möjlighet att genomsöka ett fordon eller kroppsvisitera en person utan konkret brottsmisstanke.
Beslut om säkerhetszon fattas av Polismyndigheten och är tidsbegränsat, och åtgärden ska dokumenteras. Kravet på proportionalitet ska vara uppfyllt.
Sammantaget bedömer vi att en möjlighet att kombinera Polismyndighetens nuvarande trygghetsskapande åtgärder med utvidgade befogenheter i särskilda zoner kan förväntas öka effektiviteten i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet och minska antalet vapen på gatan.
Herr talman! Kritik har framförts mot lagförslaget. Bland annat har det anförts att det saknas forskning som styrker att denna typ av zoner har någon effekt på brottsligheten. Detta kanske är korrekt, men å andra sidan finns heller ingen forskning som tyder på det motsatta. Vad som däremot är visat är att den danska polisen har använt metoden sedan 2004 med, enligt egen uppgift, goda resultat.
Om man tittar på den danska polisens arbete, som har nämnts här under debatten vid ett antal tillfällen, ser man att över 200 visitationszoner har införts sedan 2004, varav 14 stycken 2022.
Dansk polis anser att visitationszonerna har bidragit till att förhindra upptrappning av gängkonflikter och spontana skjutningar. Framför allt anses zonerna öka tryggheten för allmänheten. Den danska polisen har upplevt en klar förbättring i relationen till boende i de områden som omfattas av visitationszoner sedan man börjat arbeta mer intensivt med informationsinsatser. Det är ett viktigt meddelande att förmedla till den svenska polisen att det inte räcker med visitationszoner eller säkerhetszoner i sig, utan de måste kombineras med andra saker. Detta är heller inte bortglömt.
Andra farhågor som framförts är risken för stigmatisering och diskriminering i utsatta områden. Riskerna för diskriminering ska inte förringas, men liknande risker finns även vid användning av nuvarande befogenheter. Jag anser att denna risk varken ökar eller minskar genom att lagstiftningen kommer på plats.
Polismyndigheten arbetar aktivt med frågorna. Ett ingripande måste vara proportionerligt i varje enskilt fall och får inte ske enbart eller i huvudsak på grund av personens faktiska eller förmodade etnicitet eller nationalitet. Lagförslaget innehåller som sagt även krav på dokumentation av en genomförd husrannsakan eller kroppsvisitation, vilket är ett krav som inte finns i nuvarande polislag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner
Jag kan även nämna att opinionsmätningar genomförda i våldsutsatta områden tyder på att säkerhetszoner är något som ses som positivt av en majoritet av de boende. Det är något att ta till sig.
Herr talman! Sammantaget är en husrannsakan eller kroppsvisitation ett intrång i den enskildes personliga integritet och privatliv. Men detta måste vägas mot det övergrepp mot människors säkerhet, trygghet och människovärde som våldsbrotten innebär.
Som har nämnts här har Lagrådet i sitt yttrande kritiserat den korta remisstiden. Man har dock även visat förståelse för förslaget och anfört följande: "Mot bakgrund av problemets allvar kan nya trygghetsskapande metoder behöva prövas som komplement till befintliga åtgärder, även om det är oklart om de får avsedd effekt." Sammanfattningsvis skriver man: "Lagrådet anser att den tid som erbjudits remissinstanserna har varit alltför kort men anser dock att den omständigheten inte utgör skäl nog för att i detta fall avstyrka förslaget."
Herr talman! Säkerhetszonerna är i sig brottsförebyggande, men de måste balanseras med andra brottsförebyggande insatser för att stärka förtroendet mellan polis och lokalsamhälle. Ytterst är våldet ett resultat av en urgröpt moral. När goda värderingar har monterats ned har tomrummet snabbt fyllts av en destruktiv gangsterkultur.
Som parti har vi kristdemokrater bland annat gått fram med förslag om att knyta en polis till varje skola. I regeringen ser vi även till att kraftigt bygga ut socialtjänsten och stärka föräldrastödet så att föräldrar kan få stöd i ett tidigare skede. Regeringen har även presenterat en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet, kallad Barriärer mot brott, som är ett samordnat grepp över politikområdenas gränser för att utveckla det förebyggande arbetet mot brott i hela landet.
Avslutningsvis, herr talman: Säkerhetszoner är ytterligare ett verktyg i den polisiära verktygslådan som kan användas när det är fara å färde. Det är alltså ett akut instrument som ska användas restriktivt, och åtgärden ska vara proportionerlig. Används verktyget rätt förhindrar det våldsbrott och ger ökad trygghet för boende i berörda säkerhetszoner.
Med detta yrkar jag bifall till regeringens proposition om säkerhetszoner.
Herr talman! Jag tänkte fråga Torsten Elofsson lite om den överklagandemöjlighet som finns i lagförslaget. Det finns nämligen en sådan, inte kring enskilda visitationer i sig men kring själva zonerna och deras inrättande.
Alla som någon gång har överklagat ett förvaltningsbeslut vet att man inte får svar på överklagandet samma eftermiddag utan att det kan ta ganska lång tid. Regeringen har i propositionen skrivit att det ska hanteras skyndsamt, men Lagrådets kritik i denna del är faktiskt så hård som den kan bli: "Enligt Lagrådets mening är den föreslagna ordningen med överklagande av zonbeslut behäftad med sådana brister att förslaget i denna del inte bör läggas till grund för lagstiftning i sin nuvarande utformning."
Förvaltningsdomstolarna i Göteborg och Stockholm säger att detta nog kommer att leda till kostnadsökningar då man väntar sig att många kommer att överklaga när sådana här zoner inrättas. Regeringen skriver dock att man inte kommer att tillföra några medel till förvaltningsdomstolarna för detta. Innebörden av det, herr talman, är att man kan förvänta sig att överklagandetiderna kommer att förlängas i andra fall som inte har en särskild skyndsamhet men även att det i de här fallen kommer att ta sin tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner
Jag skulle vilja fråga Torsten Elofsson hur man egentligen ser på den kritik som Lagrådet har lagt fram i denna del, herr talman. Varför har man inte lagt till medel till domstolarna för kostnadsökningarna gällande detta?
Herr talman! Det framförs många farhågor om än det ena, än det andra när det gäller detta. Det är väl som med all lagstiftning som vi genomför, det vill säga att den måste prövas och utvärderas när den väl är i kraft.
När det gäller överklaganden till förvaltningsrätten är det ett problem som finns även i andra frågor, det vill säga det skyndsamhetskrav som man måste beakta. När det gäller anslagen till förvaltningsrätten är det någonting som finansministeriet hanterar; det hanteras inte av utskotten eller Justitiedepartementet över huvud taget. Frågan hur man har resonerat när det gäller finansieringen av förvaltningsrätten kan jag alltså faktiskt inte besvara. Det överlåter jag åt någon som är mer bevandrad i den delen.
Herr talman! Jag tycker inte att det duger att säga att man hänvisar problemet med finansieringen av domstolsväsendet till någon annan. Justitiedepartementet måste ansvara för sina myndigheter, och vi som justitieutskott måste bevaka att domstolarna har rimliga förutsättningar att bedriva sitt arbete.
Det är två stora och viktiga förvaltningsdomstolar - Göteborgs och Stockholms, alltså de två största - som säger att det här kommer att kosta mer och efterfrågar mer medel för den ökade verksamheten. Torsten Elofsson borde känna till att det i propositioner där man lägger fram förslag som innebär att kostnader ökar är vanligt att regeringens departement har pratat med varandra så att man finansierar de reformer som läggs fram.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man rycker på axlarna åt att det här kommer att göra en redan pressad situation med långa handläggningstider ännu värre, herr talman, och inte ser till att faktiskt finansiera domstolarna mer när det finns farhågor om att det kommer att bli väldigt många överklaganden kring dessa zonbeslut.
Herr talman! Man kan också konstatera att zonerna kommer att inrättas för två veckor i taget. Det står tydligt både i den utredning och departementspromemoria som ligger till grund för detta och i det Lagrådet skriver att det under alla omständigheter kommer att ta längre tid än två veckor, det vill säga lika lång tid som zonbeslutet gäller, att få ett överklagande prövat. Saken kommer alltså att vara överspelad i de fall där den som överklagar får rätt. Zonbeslutet kommer att ha gällt även i de fall då polisen fattade ett felaktigt beslut.
Detta hade man kunnat förändra genom att ha ett domstolsförfarande redan vid inrättandet av visitationszoner, men det valde regeringen väldigt aktivt att inte ha. Jag tycker att det är fel, herr talman.
Herr talman! Vad gäller domstolarna och anslagen till dem är det så att anslagen till domstolarna har ökat. Nu talar Rasmus Ling om befarade kostnadsökningar som vi egentligen inte vet någonting om. Det är ju så att man får ett anslag och att det ska fördelas och prioriteras utifrån de förutsättningar som man har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner
Rasmus Ling förmodar att det kommer att hagla in överklaganden, vilket vi egentligen inte vet om det kommer att göra. Det blir i stället en mer akademisk diskussion kring detta just nu, för vi vet inte om det kommer att inträffa. Men om det gör det får man ju prioritera och diskutera med regeringen i vilken utsträckning man behöver ökade anslag. Det är då i en budgetprocess som den frågan får hanteras.
Herr talman! Torsten Elofsson pratade varmt om de danska visitationszonerna. I mitt anförande markerade jag de stora skillnaderna mellan Danmark och Sverige när det handlar om zonerna. Danmark har inga andra lagliga grunder än visitationszoner för att kunna genomföra visitation över huvud taget. I Sverige har vi flera alternativ. När dansk polis lyfter betydelsen av zoner lyfter de också samtidigt väldigt tydligt behovet av resurser både till polisen och till olika sociala insatser.
Vi vet inte vad det är som har burit frukt i Danmark - är det själva visitationerna eller insatserna på den sociala arenan? Man gör starka brottsförebyggande insatser och samverkar brett i samhället när man inrättar en sådan här zon. Mycket annan forskning visar på att det är det här andra benet, starka brottsförebyggande insatser på den sociala arenan gällande skola, fritidsaktiviteter och stöd till unga, som är det som räddar oss ur en allvarlig situation med kriminalitet.
Jag undrar hur Torsten Elofsson förhåller sig till de här två benen i dag. Varför har man inte argumenterat i den svenska propositionen för även det andra benet, som verkar vara det starkaste?
Herr talman! Det är två olika bitar i det här, tycker jag. I dag debatterar vi säkerhetszoner och lagstiftningen kring dem. Det brottsförebyggande arbete som måste kopplas till de utsatta områdena är en annan fråga. Jag berörde i mitt anförande att dansk polis har dragit slutsatsen att man om man inför den här typen av säkerhetszoner måste kombinera dem med ökade insatser på det brottsförebyggande området. Jag nämnde också att regeringen har tagit fram en strategi som man kommer att tillämpa för det brottsförebyggande arbetet. Det handlar väldigt mycket om hur man arbetar både rent operativt och brottsförebyggande i de här områdena.
Säkerhetszonerna är en akut åtgärd som man beslutar om när det finns en påtaglig akut risk för att det ska inträffa skjutningar eller sprängningar i ett visst område. Då gäller det att säkra och trygga det området i ett akut skede. Det är ju därför man också har tidsbegränsat besluten till två veckor, givetvis med möjlighet till förlängning. Det är inte så att man inför säkerhetszoner bara så där rent allmänt för att man tycker att man bör ha dem, utan det finns ett underlag som man baserar sitt beslut på. Det brottsförebyggande arbetet med skola, socialtjänst, polis och så vidare i området är en fråga som är sammankopplad med detta men som inte direkt berör lagstiftningen om säkerhetszoner som den är utformad nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetszoner
Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag tycker att det blir en väldig obalans. Man åberopar det danska systemet och tar ut den mest osäkra biten för att implementera den i Sverige. Man ser inte sambanden med hur oerhört viktigt det generellt brottsförebyggande arbetet är. Det är naturligtvis också möjligt att gå in mer individuellt.
Jag ser stora risker med det här. Som polisen, många kommuner med flera markerar underminerar man genom att gå vidare med det här förslaget förtroendet för polisen och de möjligheter till samarbete som behövs för att klara upp brott, för att få uppgifter från allmänheten och för att människor ska våga vittna. Har man raserat en del av grunden är det oerhört svårt att bygga upp ett sådant förtroende igen. Jag ser väldigt allvarliga risker för att polisen kan tappa i respekt och förtroende. Min nästa fråga till Torsten Elofsson blir om inte även han ser sådana risker, särskilt utifrån att vi också vet att diskriminering förekommer.
Herr talman! Man måste alltid beakta de här faktorerna. Jag tycker att man ska ta till vara de erfarenheter som gjorts av dansk polis, som har använt det här verktyget i 20 år. Man konstaterar att tryggheten har ökat i områdena och att man har fått en bättre relation med de boende, som är tacksamma för att det blivit tryggt och säkert. Man har också i Danmark lyckats trycka tillbaka gängkriminaliteten på ett helt annat sätt än vad vi har förmått här. Säkerhetszonerna, eller visitationszonerna som de kallas där, utgör ett instrument och ett verktyg i den totala verktygslådan. Det är inget universalverktyg som löser det hela.
Om vi hanterar detta på ett bra och rätt sätt tror jag inte att det finns skäl till farhågor för ökad diskriminering, ökad otrygghet och ökad polarisering. Det handlar om att bygga relationer mellan poliserna som verkar i området och de boende i området. Som jag sa kan man i och med den här opinionsundersökningen konstatera att en majoritet av de boende i de utsatta områdena stöder det här.
Det är också intressant att se att de kommuner som de facto har tillstyrkt lagförslaget är sådana som varit särskilt utsatta för grova våldsbrott under lång tid, till exempel Eskilstuna, Helsingborg, Norrköping och Linköping. De tycker att detta är ett bra förslag, och det finns fog för det - är man särskilt drabbad vill man ha den här åtgärden.
Jag tror och hoppas att de farhågor som Gudrun Nordborg framför saknar grund. Som sades här tidigare jobbar polisen aktivt med att motverka diskriminering. Jag värjer mig mot att det skulle finnas någon strukturell främlingsfientlighet eller rasism i polisleden - det är inte fallet enligt min erfarenhet.
