Karin Sundin (S) svarade Leonid Yurkovskiy i en replik om Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel i debatten ”Protokoll 2023/24:88 Torsdagen den 21 mars” den 21 mars 2024.
Leonid YurkovskiySD· i en replikJag vill börja med att säga att något som vi från Sverigedemokraternas sida kan hålla med om är frågan om marknadsföring. Vi är helt klart beredda att se över den potentiellt aggressiva marknadsföringen mot barn. Men jag…Fru talman! Vi ska nu under någon timme debattera frågor som rör folkhälsa. Jag tror att vi politiker egentligen är ganska överens om att vi vill att alla människor ska kunna leva långa och friska liv och kunna göra sina egna, kloka livsval.
När det gäller alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel är vi nog också överens om att det går att förebygga ohälsa och andra problem. Debatten handlar om hur vi gör detta på bästa sätt. Vi har redan fått en inblick i hur man i olika partier resonerar kring dessa frågor.
Jag tänker att de frågor vi behöver ställa oss är:
Hur mycket gemensamt ansvar ska vi ta i det förebyggande arbetet, och hur mycket ska vi överlämna till individerna själva?
Hur hjälper vi barn och ungdomar till hälsosamma vanor?
Hur ska vi förhålla oss till de starka ekonomiska krafter som tjänar pengar på att individer gör val som inte gynnar vare sig deras egen hälsa eller folkhälsan?
Hur ska vi lagstifta för att kommuner och myndigheter ska kunna arbeta så effektivt som möjligt med sina uppdrag?
Hur ska vi på bästa sätt kroka arm med civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar och andra organisationer som varje dag gör ovärderliga insatser för folkhälsan?
Hur ska vi ge sjukvården de bästa förutsättningarna för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och för att kunna bota och lindra när man har blivit sjuk?
Fru talman! Ställda inför de många frågorna ska vi inte glömma bort att politiska beslut gör skillnad och att det under det år som har gått sedan vi senast stod här i kammaren och diskuterade dessa frågor har kommit flera goda nyheter som kan vägleda oss framåt i detta arbete.
En god nyhet är att Systembolaget fortsätter vara det företag som svenska folket har allra störst förtroende för, enligt Medieakademin. Detta visar tydligt att svenska folket står bakom den restriktiva alkoholpolitiken och att Systembolaget klarar den väldigt svåra balansgång det innebär att å ena sidan tillhandahålla ett brett sortiment av alkoholhaltiga drycker till konsumenterna och å andra sidan begränsa alkoholens skadeverkningar.
Det Systembolaget gör skulle inget annat företag kunna göra. Företag som drivs av vinstintresse vill förstås att kunden ska handla, gärna lite mer, även om det inte behövs. Företag som drivs av vinstintresse har inget intresse av att informera om att de produkter de säljer faktiskt inte är bra för kundens hälsa.
Från Socialdemokraternas sida menar vi att alla förslag som hotar att undergräva Systembolagets ställning och Sveriges möjligheter att självständigt styra utvecklingen på det alkoholpolitiska området bör genomföras med väldigt stor försiktighet.
En annan god nyhet under året är det som ledamoten Johan Hultberg precis var inne på, nämligen att Narkotikautredningen har lämnat sitt slutbetänkande, med den uppfordrande rubriken Vi kan bättre!
Betänkandet innehåller förslag för ett effektivare narkotikaförebyggande arbete och förslag för en reformerad och moderniserad missbruks och beroendevård. Det är reformer som behövs, och vi hoppas att regeringen har för avsikt att ta narkotikautredningen hit till riksdagen för beslut. Tyvärr är det ju i princip tomt på Socialdepartementets lista över planerade propositioner.
Det är också goda nyheter att Läkemedelsverket häromdagen godkände att naloxon får säljas receptfritt på apotek. Det är ett läkemedel som snabbt häver effekten av en överdos. Men det räcker inte. Ska dödsfallen till följd av överdoser minska måste naloxon bli tillgängligt för fler än bara för dem som själva går in och köper en ampull på apoteket. Enligt läkemedelslagen får man inte dela den vidare. Lagen måste ändras så att fler, inte minst de som jobbar i verksamheter där de dagligen möter missbrukare med risk för överdoser, får tillgång till naloxon.
Detta var goda nyheter. Men som politiker kan vi inte blunda för nyheter om sådant som hotar att försämra den svenska folkhälsan. En sådan sak är att Tyskland nu legaliserar cannabis. Det innebär att tillgången till cannabis ökar kraftigt i Sveriges geografiska närområde. Det ger vind i seglen för dem som vill tillåta cannabis i Sverige, men skadeverkningarna av cannabisbruk får ingen större uppmärksamhet.
En annan dålig nyhet är att den dramatiska ökningen av nya nikotinprodukter också fortsätter. Det är inte bra. Däremot är det bra att fler uppmärksammar hälsoriskerna med de här produkterna och vill att man ska utreda en begränsning av nikotinhalten.
Det är också bra om vi genomskådar argumenten om att vitt snus och e-cigaretter skulle vara en svensk väg för att få folk att sluta röka eller att sluta använda brunt snus. Det är få vanerökare eller genomsnittliga användare av brunt snus som träffas av Tiktok-reklamen för vitt snus med smaken "blushy berry" i strassbeströdd dosa. Det vita snuset marknadsförs mot en ung målgrupp som inte är och inte på många år har varit några storkonsumenter av tobak. I bakgrunden finns samma gamla tobaksindustri som har uppfunnit nya sätt att tjäna pengar på sin tobak genom att utvinna rent nikotin ur den.
Vi socialdemokrater menar att målet för politiken måste vara att fler helt ska avstå från tobaksanvändning och att också användningen av tobaksfria nikotinprodukter ska minska.
Slutligen, fru talman, är det bra att vi i dag har en bredare diskussion om spelberoende. Vi har fått nya rapporter om hur nätkasinon försöker få dem som redan spelar väldigt mycket att spela lite till och att betala lite mer. Det behöver vi följa. Men vi hör också de allt tydligare larmen om att andra former av spelande vid datorn också skapar beroenden, liksom sociala medier. Det behöver vi politiker följa eftersom vi också kan se att det finns en risk för att det leder till eller förstärker annan ohälsa.
Fru talman! Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas yrkanden i det här ärendet, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 2 om den svenska alkoholpolitiken.
Fru talman! Det som gläder mig så mycket i den här debatten är att vi verkar ha väldigt mycket gemensamt över partigränserna. Det är väldigt positivt, men det finns såklart vissa frågor där vi inte håller med varandra.
Det vi från Sverigedemokraterna reagerar på när det gäller Socialdemokraternas politik på området är inte minst snusfrågan, som ledamoten var inne på i slutet av sitt anförande.
Socialdemokraterna föreslår ju att regeringen ska vidta åtgärder som medför att fler personer helt avstår från tobaksanvändning och användning av tobaksfria nikotinprodukter. Rent konkret har detta inneburit förslag om smakförbud. Det har man föreslagit både i motioner och i propositioner som har avslagits.
Det som Socialdemokraterna föreslår kan tyvärr få konsekvenser även här. Som vi ser det finns det en anledning till att Sverige ligger så bra till när det gäller det låga antalet lungcancerfall och att vi har så få rökare. Cancer är ju bland det värsta man kan få som är relaterat till nikotinprodukter.
Min fråga är: Ser Socialdemokraterna något problem med att deras politik förstör incitamentet att byta från en mer skadlig nikotinprodukt till en betydligt mindre skadlig produkt? Statistiken som jämför Sverige med andra länder visar ju ändå att det uppenbarligen är något som vi gör helt rätt här. Samtidigt ska jag lägga till att den totala nikotinanvändningen inte är avsevärt lägre här, utan den ligger någonstans på medelnivå.
Fru talman! Den skillnad som ledamoten redogör för när det gäller cancerfall och hälsorelaterade problem här i Sverige som har att göra med rökning är äldre än det vita snuset. Den är effekten av många års restriktiv tobakspolitik.
Sedan många år finns det väldigt bra rökavvänjningsprodukter på den svenska marknaden, som många rökare har fått hjälp av. Det är förstås också riktigt att en del använder brunt snus för att sluta röka.
Men jag kan inte förstå att det vita snusets tillskyndare inte ser att det vita snuset inte marknadsförs som en rökavvänjningsprodukt. Man använder detta som ett argument i den politiska diskussionen, men man marknadsför det mot unga människor - i stor utsträckning flickor - som inte har använt brunt snus tidigare och som inte heller röker i särskilt stor utsträckning.
Det är inte medelålders manliga snusare man når med strassbeströdda dosor och smaker som "peach" eller hallon. Det är inte de som är målgruppen. I stället är reklamen med unga influencers nischad mot unga människor. Det är dem som man marknadsför dessa produkter mot.
Jag tycker att man skulle kunna våga erkänna att det handlar om att tobaksindustrin har stora ekonomiska intressen att tjäna pengar på sin produktutveckling i stället för att hyckla om att det är tobaksavvänjningsprodukter vi talar om.
Fru talman! Jag vill börja med att säga att något som vi från Sverigedemokraternas sida kan hålla med om är frågan om marknadsföring. Vi är helt klart beredda att se över den potentiellt aggressiva marknadsföringen mot barn.
Men jag kan inte hålla med i smakfrågan. För det första ser jag inte riktigt logiken i att det skulle vara smakerna som lockar till nikotinprodukterna i och med att finns så många nikotinfria alternativ som förmodligen är mycket godare, till exempel godis, tuggummi eller vad det nu kan vara.
För det andra ifrågasätter jag att unga skulle ha en avsevärt annan smak än vuxna när det gäller vad man tycker är gott. Jag tror inte att det finns något belägg för det. Rena godissmaker kanske är lockande för riktigt små barn, men det är ju inte de som är målgruppen utan snarare möjligen relativt unga tonåringar. Att de skulle lockas mer av en smak som Hubba Bubba än mentol eller någon annan mer klassisk smak tror jag inte riktigt på.
Vi säger inte att detta är en avvänjningsprodukt. Vi säger att det är ett viktigt alternativ till rökning. Om man då vill att den positiva trenden i Sverige ska fortsätta bör det rimligtvis även fortsätta att komma fler och bättre alternativ som lockar fler bort från rökningen.
Vi ska självfallet arbeta för att fler inte ska börja med nikotin alls, och där är vi som sagt villiga att se över sådant som gäller marknadsföring, nikotintak, åldersgränser och så vidare. Men om ni socialdemokrater vill att den positiva trenden ska fortsätta, varför vill ni göra utbudet sämre och dämpa de relativt sett positiva incitament som finns på marknaden?
Fru talman! Det handlar inte primärt om smakerna - det är en kvasidiskussion. Smakerna är en del i frågan om hur man marknadsför dessa produkter. Det är en del i det faktum att dessa produkter vänder sig till en målgrupp som inte i första hand kommer att använda dem för att sluta med tobaksprodukter.
Smakerna har i många avseenden en precis träffsäkerhet gentemot en ung målgrupp. Jag delar inte riktigt uppfattningen att smakpreferenserna inte skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Men, som sagt var, det är inte den stora frågan.
Den stora frågan är hur dessa produkter - på det sätt som de marknadsförs och under det regelverk som de omfattas av - faktiskt når fram till ungdomar, som börjar använda dem utan att de har rökt och utan att de har använt brunt snus.
Det är bra med många bra vägar för att kunna sluta använda brunt snus och cigaretter. Det är fantastiskt bra att vi har beforskade och beprövade rökavvänjningsprodukter som sedan decennier säljs på vartenda apotek i landet. De är effektiva. De är bra. Dem kan man använda.
Den som i vuxen ålder tänker att vitt snus kanske kan vara sättet att sluta med den bruna prillan under läppen ska naturligtvis kunna använda det. Men det är inte så dessa produkter används. Det är inte de personerna som är målgruppen. Det är bara ett politiskt argument, och det är hyckleri.