Ciczie Weidby (V) svarade Oliver Rosengren i en replik om Arbetsrätt i debatten ”Protokoll 2023/24:70 Tisdagen den 13 februari” den 13 feb 2024.
Oliver RosengrenM· i en replikTack, Ciczie Weidby, för frågorna! Moderaterna och Tidöpartierna har inte gett upp ambitionerna när det gäller att se till att arbetsmiljön blir tillräckligt bra på svensk arbetsmarknad för att människor ska klara av att…Fru talman! Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Den svenska modellen bidrar till såväl stabilitet som flexibilitet på arbetsmarknaden. Parternas vilja att komma överens, lösa konflikter och gemensamt bidra till såväl en hög tillväxt som en funktionsduglig arbetsmarknad tjänar svenska folket väl.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Därför behöver regler, drivkrafter och stöd utformas för att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Arbete är trygghet, gemenskap och tillgång till det växande välståndet. En stabil och förutsägbar arbetsrätt är viktig för arbetsmarknaden. Arbetsrättens betydelse växer när ekonomin nu är i lågkonjunktur. Den svenska modellen bygger motståndskraft i ekonomin. Människor ska inte hipp som happ ställas på bar backe.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Fru talman! I förra årets debatt om arbetsrätten sa jag att EU är det enda realistiska hotet mot den svenska modellen, orsakat av socialdemokratiska initiativ till sociala toppmöten och en social pelare. Men i år har Socialdemokraterna motionerat om att freda den svenska modellen från EU. Det är klart att det är bättre att vara efterklok än att vara prestigefull.
I förra årets debatt fick jag rätta mig själv eftersom jag hade glömt bort Centerpartiet. Givetvis var det Centerpartiet som möjligen var det där hotet mot arbetsrätten som jag påstod kanske inte fanns i den här kammaren utan snarare i EU. Det är därför något oroande, fru talman, att Socialdemokraterna nu verkar ha tagit intryck av sitt samarbetspartis syn på den svenska modellen och ifrågasätter parternas förmåga att hantera arbetstidsfrågan.
Sverige behöver fler poliser, kortare vårdköer, starkare försvar, ökad lärartäthet och fler undersköterskor i hemtjänsten. Sverige har stora behov, och efter åtta år utan tillväxtreformer och med en socialdemokratisk regering har Sverige dessutom EU:s lägsta tillväxt.
Många har det svårt på jobbet och med att få ihop livspusslet. Det är klart att i en framtid med teknologiska framsteg och hög tillväxt och utan svåra rekryteringsproblem i välfärdens kärna kan parterna komma överens inom ramen för den svenska modellen om att ta ut delar av den ekonomiska utvecklingen i mer fritid och inte bara i mer konsumtion. Många människor sliter i fysiskt krävande jobb, inte minst i välfärdens kärna. Där är det svårt och för vissa omöjligt att orka arbeta heltid till pensionen. Samma personer, ofta kvinnor, arbetar dessutom långt mer än heltid om man räknar in det oavlönade hemarbetet.
Fru talman! Lagstadgad arbetstidsförkortning - exempelvis sex timmars arbetsdag - skulle innebära att var fjärde operation ställs in, vart fjärde gripande av kriminella inte blir av, var fjärde lektion blir utan lärare och vart fjärde hemtjänstbesök stryks. Att argumentera för att färre timmar kan kompenseras med ökad produktivitet är närmast respektlöst. Om det arbetades 25 procent färre timmar skulle det innebära krav på 33 procent högre produktivitet på de kvarvarande timmarna. Det är möjligt att det finns kontorsjobb i tjänstesektorn där en sådan produktivitetsökning är möjlig, men ingen kan lura mig att en redan pressad undersköterska kan göra 33 procent fler besök i timmen eller en lärare leda 33 procent fler lektioner i timmen. Ekvationen går inte ihop.
I betänkandet argumenterar Socialdemokraterna för att fler ska ha rätt till heltid. Här borde politiken snarare ta initiativ som handlar om hur fler kan orka arbeta heltid och orka arbeta ett längre arbetsliv.
Fru talman! Fler arbetade timmar betyder inte tvunget att de som jobbar ska arbeta fler timmar i veckan, även om det är viktigt att vissa gör det. Det gäller inte minst dem som inte har ett fysiskt krävande arbete. Därför är det viktigt med sänkt skatt på den extra arbetade timmen och lägre marginalskatter. Det är också viktigt med en mer jämställd fördelning av det oavlönade hushållsarbetet. Om medarbetare i offentlig sektor, ofta kvinnor, ska lönearbeta mindre medan företagare och andra i privat sektor, oftare männen, ska arbeta mer än standardarbetstiden riskerar det att bli ett bakslag för jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnorna kommer då att ha mer tid för barn, städning och matlagning medan männen fortsätter att arbeta mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Arbetsmiljö, omställning och drivkrafter för arbete är de områden som behöver utvecklas. Förslitningen i arbetet behöver minska, möjligheterna att byta yrke mitt i livet behöver öka och det behöver löna sig mer att arbeta mer och längre. Omställningsreformen som det hänvisas till i vårt betänkande är ett exempel på en viktig åtgärd för att förlänga arbetslivet för fler.
För att stärka Sveriges välstånd och välfärd behöver alla hjälpas åt. Vi arbetar för vår egen skull och för att solidariskt finansiera det gemensamma. Sverige kan bli mer rikt igen, och det kräver mer arbete.
Politikens kärnuppgift inom arbetsrätten är att människor ska vara trygga på arbetsmarknaden. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.
(Applåder)
Fru talman! Oliver Rosengren och jag debatterade faktiskt arbetstid i radion i förra veckan, så jag är lite pepp på att ta upp det, även om jag inte trodde att vi skulle prata om arbetstid i dag.
Det var några frågor som jag ställde förra veckan men inte fick svar på då. När Oliver Rosengren och Moderaterna säger att fler ska vara i arbete har han givetvis rätt i det. Men frågan är: Hur lockar man fler personer att jobba i yrken som är stressiga och krävande och gör att många sliter ut sig och blir sjukskrivna? Det presenterar Moderaterna väldigt sällan. Frågan är faktiskt hur man ska orka att jobba inom vissa branscher när det blir längre och längre till pensionen.
I omsorgsyrken och inom handeln, som jag kommer från, har folk ofta inte heltid. Där är det jättevanligt att man kanske har 25 eller möjligtvis 30 timmar på kontrakt, dels för att arbetsköparen vill ha sin flexibilitet, dels för att schemana väldigt ofta blir ganska dåliga om man har heltid.
Därför tänker jag att normalarbetstiden lika gärna kan vara just 30 timmar, för att just locka folk in i dessa yrken och för att alla ska kunna orka att jobba ända fram till pensionen.
Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågorna!
Moderaterna och Tidöpartierna har inte gett upp ambitionerna när det gäller att se till att arbetsmiljön blir tillräckligt bra på svensk arbetsmarknad för att människor ska klara av att arbeta ett helt yrkesliv och klara av att arbeta heltid.
Det är klart att det krävs en rad olika förbättringar på arbetsmarknaden. En av de viktiga delarna, som inte minst berör kvinnor i offentlig sektor, gäller fördelningen av det oavlönade hemarbetet. Den behöver bli mer rättvis och jämn. Det är inte rimligt att man utöver att slita med ett fysiskt arbete när man lönearbetar ska komma hem och fortsätta att jobba långt mer än heltid, för så blir det om man sammanför dessa båda arbetsslag.
Arbetsmiljön behöver också förbättras med teknologisk utveckling, nya redskap, bättre schemaläggning och så vidare. Det måste vara möjligt att göra yrkesbyten. Det kanske inte går att skapa ett ännu längre arbetsliv i fysiskt krävande välfärdsjobb, och då måste vi se till att omställningsreformen kan fylla den funktion som den är tänkt att ha.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Det finns en lucka i logiken i Vänsterpartiets resonemang. Om vi lagstadgar om arbetstidsförkortning skulle vi ju få exempelvis sex timmars arbetsdag både i de välfärdsyrken som vi behöver locka fler till och i de yrken som de som har lämnat välfärdsyrkena har gått över till. Då blir den kortare arbetstiden ändå inte en konkurrensfördel för välfärden jämfört med de andra jobben. Tvärtom kommer arbetsmiljön fortsatt att vara den punkt där de skiljer sig åt, och därför kan vi inte ge upp när det gäller den.
Att fixa arbetsmiljön kommer att vara det som avgör om vi kan locka fler till välfärden. Man kommer ju att arbeta lika mycket eller lika lite ifall man lagstiftningsvägen kapar arbetstiden.
Fru talman! Det är verkligen glädjande och rörande att Moderaterna pratar så väl om att förbättra arbetsmiljön. Där instämmer vi ju. Men tyvärr ser vi inga förslag på just det området, men det kanske är på väg. Vi har ju debatter angående arbetsmiljö som kommer framöver.
Jag delar också Oliver Rosengrens analys att hemarbetet är väldigt skevt fördelat, och då kan man fundera på vad ska vi göra för att komma åt det. Vad gör vi åt invanda könsmönster som gör att kvinnor väldigt ofta är de som tar det största ansvaret? Vad är det som gör att det alltid är kvinnor som tar ut en större del av föräldraledigheten och så vidare?
Man kan alltid hävda att det är upp till varje familj att bestämma allting och att vi inte ska lagstadga om saker. Men det har vi ändå gjort de senaste 100 åren. Det år jag föddes, 1974, blev det äntligen så att papporna också kunde vara hemma med sina barn. Det var många som protesterade och tyckte att det var rätt larvigt, för det var ju ändå kvinnornas uppgift att ta hand om barnen. Men allteftersom har man börjat tycka att det är ganska rimligt att båda föräldrarna, oavsett om det är två pappor, två mammor och så vidare, faktiskt delar på föräldraledigheten och också delar på arbetet där hemma. Nu ska vi ju inte debattera delad föräldraförsäkring, men det skulle alltså kunna vara en väg att gå.
Oliver Rosengren, vilka förslag finns det när det gäller att förbättra arbetsmiljön så att kvinnor ska vilja vara kvar, och med vilka politiska förslag ska man komma åt att kvinnor ofta jobbar dubbelt medan män inte gör det?
Fru talman! En av de uppenbara åtgärderna för att det ska vara enklare att orka med arbetet är att inte plocka bort var fjärde arbetad timme från kollegorna, för då blir de färre. Detta är nog ett av skälen till att SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har slagit fast att de är emot lagstadgad arbetstidsförkortning. Då skulle man nämligen utöver de 81 000 som behöver rekryteras till år 2031 behöva ytterligare 41 000 för att behålla nuvarande nivå. Det kommer att försvåra situationen för många av dem som i dag sliter med redan pressade scheman och en redan stressig vardag, inte minst i välfärdens kärna. En åtgärd som vi otvetydigt inte ska vidta inom arbetsrätten är alltså lagstadgad arbetstidsförkortning.