Riksflödet
Logga in
Svarade Adam Reuterskiöld i en replik ·

Eva Lindh (S) om Allmänna bidrag till kommuner

Eva Lindh (S) svarade Adam Reuterskiöld i en replik om Allmänna bidrag till kommuner i debatten ”Protokoll 2023/24:53 Onsdagen den 20 december” den 20 dec 2023.

Adam ReuterskiöldM· i en replikJag tackar Eva Lindh för svaret. Jag väljer att höra att många av de delar som Socialdemokraterna finansierar inte finns med i ledamotens svar. Jag undrar fortfarande hur dessa delar faktiskt ska finansieras. Svaret är…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Sverige sticker ut med de sämsta tillväxtutsikterna i Europa. Vi är nu inne i en lågkonjunktur med en förväntad ökad arbetslöshet. Priserna i Sverige har ökat mer än i våra nordiska grannländer. Nästan hälften av de ensamstående föräldrarna lånar pengar för att ha råd med mat. Byggbranschen är i kris, och våldsvågen fortsätter. Det är kris i stora delar av välfärden. Vi har en sjukvårdskris.

Så ser det ut i Sverige ett år efter valet. I detta läge har höginkomsttagare fått skattelättnader, och bankerna gör stora vinster.

Vi har i vår socialdemokratiska budget visat att det går att satsa på bostadsbyggande och ta tag i brottsligheten genom att vara hårda i fråga om brotten och stoppa nyrekryteringen samt ge stöd till människor som nu har det tufft ekonomiskt. Framför allt har vi visat att det går att göra mer för att stärka välfärden.

Fru talman! Välfärden har inte haft det så här tufft sedan 90-talskrisen. Underskotten och nedskärningarna når rekordnivåer. Det är varsel, uppsägningar och anställningsstopp i region efter region. SD-regeringen skjuter ifrån sig ansvaret för finansieringen av skolan och sjukvården.

Allra sämst är läget i sjukvården. Alla regioner utom Gotland väntas gå med underskott 2023, och under 2024 blir det ännu tuffare.

Sjukvården är på många håll hotad. Jag vill ge några exempel på hur det ser ut runt om i Sverige. I Örebro handlar det om 600 färre anställda. I Östergötland ska personalkostnaderna minskas med motsvarande 600 miljoner kronor, vilket motsvarar 600 personer. I Sörmland minskas personalen med 700. Detta är på allvar. Detta innebär risker för patienter och personalens arbetsmiljö.

Förutom dessa nedskärningar sker det en förflyttning av resurser från låg- och medelinkomsttagare till höginkomsttagare därför att SD-regeringens politik innebär att man tvingar kommuner och regioner till skattehöjningar. Inte alla, men en del, tvingas till skattehöjningar. Och det drabbar särskilt låg- och medelinkomsttagare, det vill säga just de grupper som nu har det särskilt tufft. De måste nu betala mer skatt, samtidigt som de som har högst inkomster betalar mindre. Det är ytterligare en effekt av den politik som nu förs.

Fru talman! Vad borde då göras i stället?

Vi socialdemokrater har föreslagit att tillskotten till sjukvården fördubblas. Vi vill satsa 6 miljarder kronor mer än regeringen. Vi vill dessutom se en ny princip för hur välfärden finansieras. Vi vill att resurser automatiskt ska öka i takt med inflationen, så att vi inte hamnar i ett läge där välfärden tvingas dra ned varje år. Detta skulle också ge en långsiktighet för kommunsektorn. Vi vill öka tillskotten till kommunsektorn med totalt 26 miljarder kronor nästa år.

Fru talman! De gängrelaterade skjutningarna fortsätter. Barn mördar och mördas. Oskyldiga drabbas av gängkrigen som pågår. Läget i vårt land är mycket allvarligt. Detta hotar faktiskt hela vårt samhälle. Enligt rikspolischefen rekryteras varje dag tre nya medlemmar in i gängkriminalitet.

Detta brutala och hänsynslösa våld måste naturligtvis stoppas. Vi måste göra mer för att skärpa straffen och stärka och rusta polisen. Men vi måste också arbeta förebyggande med tidiga insatser i förskolan och skolan. Här är kommunerna så otroligt viktiga, därför att det är de som också arbetar med de förebyggande insatserna.

Regeringen har i detta läge, när man minskar resurserna till välfärden, också föreslagit nedskärningar av de riktade satsningarna som går till att bryta nyrekryteringen i de utsatta områdena.

Återigen visar vi att det går att göra annorlunda. Vi skjuter till mer pengar. Men vi föreslår också en miljardsatsning på lokala åtgärder för att stoppa gängvåldet. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser för att kunna göra det som krävs för att stoppa gängkriminaliteten och för att bryta nyrekryteringen.

Fru talman! Vi har ett bra sätt att fatta beslut i vårt land, där beslut fattas så nära människor som möjligt. Det är viktigt. Och det är en bra tradition med lokalt inflytande och självstyre. Det är viktigt att kommuner och regioner har möjlighet att besluta nära människor. De vet hur det ser ut i de egna kommunerna och regionerna.

Men skillnaderna mellan kommunerna och regionerna är alltjämt alltför stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre så kallad skattekraft.

Nu pågår en utredning av utjämningssystemet, och det är bra. Det handlar om hur vi ska fördela resurserna - inte bara om hur mycket pengar som ska gå till kommuner och regioner utan också om hur de ska fördelas.

Vi i Sverige tjänar inte på att landet glider isär. Vi behöver öka jämlikheten i Sverige och ge möjlighet att skapa mer jämlika förutsättningar i kommunerna. Alla kommuner, från norr till söder, ska kunna ha en bra välfärd. Det är faktiskt en fråga om rättvisa.

Fru talman! Vi behöver fortsätta att öka de generella statsbidragen. Det generella statsbidraget ska vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av kommunsektorn. Det möjliggör en anpassning efter lokala och regionala behov. Detta är särskilt viktigt då utmaningarna är stora, samtidigt som de skiljer sig åt mellan kommuner och mellan regioner.

Fru talman! Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och öka segregationen inom skolan. Företag har kunnat göra vinster på bekostnad av god kvalitet, och det har öppnat upp för välfärdsbrottslighet. Vi har sett många rubriker om detta de senaste veckorna. Det gör mig både arg och upprörd - här måste vi ta krafttag. Marknadiseringen har nämligen också inneburit att arbetsvillkoren försämras för dem som arbetar inom välfärden, att vården splittras upp och att plånboken styr alltmer - inte patienternas behov.

Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård, inte till stora vinstuttag. Därför kommer vi att fortsätta arbeta för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Fru talman! Vi socialdemokrater hade velat se en annan budget för 2024 - en budget för att våra äldre ska få en värdig äldreomsorg, för att förhindra den vårdkris som vi nu är inne i, för att få en likvärdig skola för alla barn och ungdomar i Sverige och för att vi ska ha resurser för att stoppa nyrekryteringen. Vi vill se en ny princip för hur välfärden ska finansieras och föreslår en fördubbling av satsningarna på svensk sjukvård. Vi föreslår akuta insatser för att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen.

Allt detta ryms inom samma budgetutrymme som finns i regeringens budget. Det handlar om prioriteringar. Vi prioriterar välfärden. Vi fortsätter vara välfärdens förkämpar. Vi står upp för den svenska välfärdsmodellen.

Vad Sverige behöver är satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och rättvist samhälle, där kommuner och regioner kan ha en bra välfärd för alla, oavsett vem du är eller var du bor. Det handlar om att hela landet ska leva och växa. Sverige kan verkligen bättre än så här!

(Applåder)

Fru talman! Det är viktigt att läsa alla budgetförslag för att få en förståelse för vad olika partier önskar göra och prioritera i sina budgetar. Samtidigt kan budgetar också ge en förståelse för den politik ett parti bedriver.

Ett budgetförslag kan dock även sakna självrannsakan. Att välja nya prioriteringar kan kräva att man först rannsakar sig själv - som parti och som enskild ledamot i riksdagen eller, för den delen, i en kommun - och ser det ansvar man bär för att en ohållbar politik tidigare har fått vara norm i detta land.

Det är inte någon hemlighet att jag tänker på avsaknaden av självrannsakan i Socialdemokraternas politik. Det är ingen som hört Socialdemokraterna be om ursäkt för den urusla politik man bedrivit på exempelvis migrationsområdet, som skapar enorma problem för våra kommuner och regioner.

Man har kraftigt ökat befolkningen utan motsvarande ökning av antalet medarbetare i välfärden för att täcka exempelvis invandrares större vårdbehov och hantera de sociala problem som uppstått i skolan och därefter inom exempelvis socialtjänsten. Vissa grupper bedriver nu rent av en lögnaktig kampanj riktad mot svensk socialtjänst.

Socialdemokraternas politik har skapat ett sargat Sverige, ett splittrat Sverige med utanförskap och segregation, där människor sett ett av världens bästa länder förvandlas till ett land med gängkriminalitet och skjutningar som vardag. Det är en politik som SD och regeringen nu lägger om.

Är Eva Lindh och Socialdemokraterna nu beredda att erkänna för svenska folket att den politik man bedrivit i åratal haft en enormt negativ påverkan på vårt land inom exempelvis sjukvård och skola och skapat splittring i samhället, vilket lett till enorma problem för våra kommuner och regioner?

Fru talman! Socialdemokratin har alltid - och det är jag väldigt stolt över - stått upp för välfärden och stärkt den. Jag tycker att Mattias Eriksson Falk ska titta på hur många fler som anställdes inom välfärden under den tid Socialdemokraterna styrde Sverige och ledde den regering som gjorde dessa satsningar.

Vi kommer att fortsätta göra detta. Vi kommer alltid att stå upp för välfärden, för vi vet att den är så otroligt viktig för människor och också har en bra fördelande effekt. Den kommer alla människor till godo, oavsett plånbok. Jag är stolt över de prioriteringar vi har gjort.

Men vi kommer att behöva fortsätta prioritera välfärden. Det är just därför vi i vår budget har mer pengar för att stärka den, för det behövs.

Detta blir så märkligt, tycker jag. Jag måste återigen ställa frågan till Sverigedemokraterna: Om man är så missnöjd med hur välfärden ser ut i dag, varför ger man då mindre resurser till välfärden och inte mer? Det som händer nu är att det sker neddragningar i välfärden runt om i Sverige. Är det detta som behövs, om man nu säger att välfärden behöver stärkas? Är det mindre pengar som behövs i stället för mer? Jag förstår inte hur logiken hänger ihop.

Fru talman! Jag noterar att ledamoten från Socialdemokraterna inte är beredd att be om ursäkt för den ohållbara migrationspolitik man har bedrivit under alla år. Det är trots allt så, som jag också nämnde i mitt anförande, att vårdbehovet är större hos människor som har invandrat till Sverige. Även om anställningarna i välfärden kanske generellt har ökat något har det alltså inte motsvarat det ökade behovet av välfärdens tjänster.

Jag ser att det inte kommer något svar från Socialdemokraterna där. Jag noterar att ledamoten inte heller nämner något om migrationspolitiken i sitt svar till mig, trots att det var det jag frågade om. Det är detta som har skapat de sociala problem vi har i Sverige i dag, med utanförskap och splittring. Det är er politik som har lett till den migrationspolitik vi tidigare hade i landet, som Sverigedemokraterna och regeringen nu lägger om.

Men jag tog fasta på en annan sak som ledamoten sa i sitt anförande; ledamoten pratade om skattehöjningar och att detta är något som nu sker i landets kommuner och regioner. Jag kollade med SKR och såg då att det under 2024 är 13 kommuner som väljer at höja skatten. Vad den specifika anledningen till detta är kan jag inte säga. Men jag kan konstatera att det under 2016, när Socialdemokraterna var i regeringsställning tillsammans med Miljöpartiet, var 15 kommuner i landet som höjde skatten. Ska man tolka detta som att Sverigedemokraterna och regeringen nu bedriver en bättre välfärdspolitik, som skapar bättre förutsättningar för kommunerna? Vi skjuter under dessa tre år till 30 miljarder i generellt ökade stöd till kommunerna.

Fru talman! Mattias Eriksson Falk kan fråga kommunerna där ute om de tycker att de har det lättare i dag än vad de hade för några år sedan. Jag tror att han kommer att få ett entydigt och tydligt svar: Det är mycket svårare i dag.

Jag ska svara på migrationsfrågan, även om det faktiskt inte är detta vi diskuterar i dag. Nu handlar det ju om resurser till kommuner och regioner.

Vi ställde ju om migrationspolitiken. Den politik som gäller i dag är ju den som vi ändrade på. Den innebär att färre kommer till Sverige i dag än vad som var fallet under flera tidigare år.

Det blir hopplöst att alltid ha den här diskussionen. Välkommen till den verklighet som vi befinner oss i! Om du, Mattias Eriksson Falk, skulle säga till en av de personer som hörde av sig till mig i går varför hon inte får den sjukvård som hon behöver tror jag att du skulle säga att det beror på att migrationspolitiken såg annorlunda ut tidigare.

Det handlar ju om prioriteringar! Det handlar ju om vad vi vill lägga pengarna på i den verklighet som vi lever i! Neddragningar i regionerna - det vill säga i sjukvården - drabbar människor.

Vi har fortfarande inte fått något svar på om ni i Sverigedemokraterna tycker att det här är bra. Är ni nöjda med denna politik och vad den innebär för svenskar här i Sverige i dag?

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för redovisningen av Socialdemokraternas förslag till budget.

Det blir lite märkligt när man ser att mer resurser alltid är svaret på frågorna och att högre skatt alltid är svaret på hur man ska göra. Det handlar naturligtvis om en ideologisk gränsdragning när det gäller hur vi väljer att se på verkligheten.

I dessa debatter pratas det mycket om mer resurser; det är alltid svaret på frågorna. Jag skulle vilja fråga hur vi ska finansiera de här delarna. Det är också en viktig del av budgetdebatten, som ofta kommer i skymundan. Det är alltid enkelt för oppositionen att föreslå mer resurser.

Man kan konstatera att mycket av den problematik som vi har i Sverige i dag, som vi behöver lösa, grundar sig på en rad olika beslut som fattades av den förra regeringen. Det är ganska stora och drastiska beslut - och även brist på beslut - som gör att vi är i detta läge.

Jag skulle vilja fråga ledamoten dels hur socialdemokratin tänker sig att få majoritet för en budget, dels hur man finansierar de ökade resurserna till kommuner och regioner.

Fru talman! Där kom den framtida regeringsfrågan upp. Det kan jag inte sia om. Jag tror att det handlar om hur väljarna röstar i nästa val. Vi får se hur det ser ut framöver. Jag tror inte att så många just nu är så nöjda med situationen i landet.

Vi har samma budgetutrymme som den SD-styrda regeringen, så vi finansierar vårt budgetalternativ. En skillnad är att den skattesänkning som vi har riktar sig till låg- och medelinkomsttagare och inte så mycket till höginkomsttagare. Detta är en del.

Den andra delen är att vi vill ta ut en skatt på bankernas övervinster. När bankerna gör så stora övervinster som de faktiskt gör nu är det helt rimligt att de är med och bidrar. Vi har en annan politik. Vi skiljer oss från regeringen. Vi vill stärka välfärden. Det är viktigt att Sverige har en fortsatt bra äldreomsorg och en bra skola för alla barn.

Det är klart att vi måste värna varje skattekrona; det är ju otroligt viktigt. En hel del försvinner i marknadiseringen och genom välfärdsbrott. Pengar går till annat än det som de ska gå till. Jag tycker att det är jätteviktigt att vi verkligen tar tag i detta. Vi måste naturligtvis se till att de pengar som ska gå till välfärden också gör det.

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för svaret.

Jag väljer att höra att många av de delar som Socialdemokraterna finansierar inte finns med i ledamotens svar. Jag undrar fortfarande hur dessa delar faktiskt ska finansieras.

Svaret är naturligtvis högre skatter. Detta är ett svar som man alltid kan ge i opposition och som ett socialistiskt parti. Jag tror dock inte att problematiken ligger där.

Inget av våra partier vill ha dålig välfärd. Frågan är bara hur bra välfärd ska åstadkommas. Är det genom att begränsa människors möjligheter att ta sig igenom denna svåra ekonomiska situation genom att höja skatterna på till exempel drivmedel, vilket slår hårt mot alla medborgare i Sverige, inte minst mot dem som bor i mindre kommuner långt ute på landet? Eller är det genom att införa en skatt som man vet inte går att införa under nästa år? Man kommer att ha problem med att man inte har finansiell täckning för de utgiftsökningar som man hanterar.

Jag tror att det som saknas är en ansvarsfull hantering av den finansiella politiken för att bekämpa inflationen i kombination med en ökning av prioriteringarna och effektiviseringarna i verksamheterna i stat, region och kommun. Jag tror att svaren på frågorna kan ligga i den riktningen. Jag hörde dock i svaret att prioriteringar och effektiviseringar inte finns med i vokabulären.

Jag tror att vi har olika syn på hur konflikterna ska lösas. Jag tror dock inte att något av våra partier vill ha en sämre välfärd.

Fru talman! Jag ska försöka att vara tydlig.

Jag tycker också att det är viktigt att effektivisera där det går att effektivisera. Jag nämnde att jag tycker att skattepengar försvinner ut via till exempel välfärdsbrott eller vinster som går ned i fickorna på människor som bedriver verksamheten. Det tycker jag är orimligt. Där borde vi kunna vara överens om att effektivisera och använda pengarna till välfärd.

När det gäller det andra rynkade jag lite på ögonbrynen. Jag tycker att det är märkligt. Socialdemokraterna har ju ett förslag om att sänka skatten. Då blir det märkligt att säga att vi skulle höja skatten.

Vi har faktiskt insatser för de människor som verkligen har det ekonomiskt tufft nu när den tuffaste månaden - januari - kommer. Det finns barnfamiljer som behöver låna pengar för att köpa mat till barnen. Det är inte värdigt Sverige att ha det på det sättet. Där tycker jag att man ska ha insatser, och det har vi socialdemokrater.

Det är klart att skatten på bankernas övervinster hade gått att införa. Vi har ett förslag om att ta en del av de enorma övervinster som bankerna gör för att finansiera en del av den budget som vi har.

När det gäller inflationen har jag lyssnat noga på finansministern. Jag antar att Adam Reuterskiöld och finansministern har samma uppfattning. Även finansministern säger att vi socialdemokrater tar hänsyn till inflationen och har en budget som inte ökar inflationen.

Vi tar ansvar för inflationen, och vi tycker att detta är en viktig fråga. Att satsa på välfärden är inte inflationshöjande, och jag tycker att vi behöver fortsätta att satsa på den.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.