Camilla Hansén (MP) svarade Mathias Bengtsson i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Mathias BengtssonKD· i en replikTack, ledamoten Camilla Hansén, för frågan! Vi ser att digitaliseringsivern har gått för långt i skolan och i förskolan. I ivern att vara moderna och i modernitetens namn har vi sprungit långt före den evidens som finns.…Fru talman! Ärligt talat - alla barn måste faktiskt inte vissla när de går till skolan. Alla barn måste inte alltid hoppa upp ur sängen varje måndagsmorgon av glädje och längta till den första lektionen i skolan. Matte måste inte vara dagens höjdpunkt. Det gör faktiskt ingenting om skolan ibland till och med skulle vara lite tråkig.
Men, fru talman, alla elever ska känna sig trygga när de går till skolan. Man ska känna sig sedd när man är i skolan, må bra i skolan och få bildning och kunskap för livet. Det borde inte vara för mycket begärt. Tyvärr är det dock ganska långt ifrån den verklighet som många elever upplever. Det är på tok för många barn som inte bara bär sin ryggsäck på väg till skolan utan också en klump i magen av oro över vad klasskompisarna ska skrika i korridoren och vilka blickar man ska få på lektionerna under dagen. Den här mobbningen gör inte bara att man hamnar efter i skolan utan leder också till ökad psykisk ohälsa som kan få de allra mest förödande konsekvenser för unga människor.
Därför tar regeringen nu fram åtgärder som ska göra att det syns i praktiken att det råder nolltolerans mot mobbning, trakasserier och kränkningar på alla skolor. Det får inte bara vara fina ord, utan det måste också göra skillnad för barnen ute på skolorna. Det finns ett flertal grannländer som redan i dag rankas som tryggare än Sverige när det gäller skolorna, till exempel Norge och Danmark. Regeringen vill titta på vad grannländerna i Norden har vidtagit för åtgärder som fått effekt och ta efter dem. Det kan till exempel handla om evidensbaserade antimobbningsprogram som är grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan handla om att stärka rektorns roll och vara tydlig med att det är rektorn som ska se till att nolltoleransen upprätthålls.
Fru talman! Elever som mår bra lär sig också bättre. Det säger sig självt att en elev som funderar på om den över huvud taget vill fortsätta leva får det svårt att koncentrera sig på mattelektionerna. I kampen mot psykisk ohälsa utgör elevhälsan en strategisk frontlinje. Ju tidigare man fångar upp problematiken, desto mindre är risken att den biter sig fast och följer med upp i vuxenlivet. Kristdemokraterna anser att Sverige behöver en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom en rimlig tidsfrist från att det efterfrågas.
Enligt skollagen i dag ska elever under sin skoltid erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. Kristdemokraterna anser att elevhälsan borde stärkas så att alla barn också kan erbjudas rutinmässiga samtal med skolans kurator utifrån barnens behov.
Vi vill också stärka elevhälsan långsiktigt genom att fundera över huvudmannaskapet och att ge regionerna ett samlat ansvar för hela barn- och ungdomshälsovården. Det skulle framför allt minska riskerna för att elever faller mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.
Fru talman! När man talar om ungas psykiska ohälsa är det svårt att inte nämna skärmarna. Tekniken har medfört enorma framsteg och möjligheter. Men flera av orsakerna till barns hälsoproblem tycks börja och sluta med sociala mediers ständiga flöde. Det handlar om bristen på sömn, rörelse, relationer och bristen på mening. De negativa digitala effekterna av skärmarna är många. Ändå har vi tvingat in skärmarna i förskolorna och skolorna för att vi har velat vara moderna.
Men den omfattande skärmtiden skapar problem i skolan. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte. Skärmarna konkurrerar om uppmärksamheten bara genom sin blotta närvaro. Även om man lyckas motstå frestelsen att öppna telefonen distraherar bara själva tanken och stjäl energi och koncentration.
Dagens elever har i princip all världens underhållning konstant inom räckhåll. Undersökningar visar att bara en av fem elever gör sina läxor utan digital distraktion.
En utmaning i dagens skärmsamhälle är att få barnen att lyfta blicken och lära sig grunderna. Skolan måste vara en kraft som står upp i kampen mot Tiktokhjärnan och dess krav på snabba kickar och underhållning, med fokus på grunderna att lära sig räkna och skriva och att orka läsa längre texter. Det ska ske utan snabba kickar och utan genvägar. Det ska vara lite gammalt, hederligt och tråkigt tragglande, helt enkelt.
Vi behöver gå tillbaka till skolans grunder. Därför satsar regeringen över en halv miljard på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmarna vara undantag snarare än regel. Dessutom tar vi steg för att hela skoldagen ska vara mobilfri.
Under lång tid har det rått en digitaliseringsiver i skolan där allt digitalt i modernitetens namn har ansetts vara bra helt oavsett innehåll. Den tiden är förbi.
Fru talman! Den växande psykiska ohälsan behöver också mötas med satsningar för familjer, för i familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antal lajks eller prissätts i märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut. Det lägger en viktig grund för livet, och det lägger en viktig grund för skolan.
Föräldrarnas och familjens betydelse för elevernas skolgång kan inte nog betonas. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än önskar att familjebakgrunden inte skulle spela någon roll för skolresultatet, kommer familjen alltid att vara viktig. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas.
För oss kristdemokrater är det viktigt att stötta föräldrarna genom föräldrastöd. I dag erbjuds föräldrastöd inom socialtjänstens öppna verksamheter, såsom barnhälsovården och familjecentraler. Vi i regeringen driver nu på för att föräldrastöd ska finnas i alla kommuner i hela landet.
Vi menar också att föräldrar ska få stöd i att hjälpa sina barn att klara skolans krav och mer aktivt involveras i barns lärande. Det kan handla om att på olika sätt erbjuda föräldrarna verktyg för att stötta barnen.
För vissa föräldrar kan det hjälpa att på ett uppmuntrande sätt få höra att någonting av det viktigaste de kan göra för sina barn i skolan är att läsa högt för barnen varje kväll och att få höra att föräldrar har en helt avgörande betydelse när det kommer till att säkerställa att barnen äter rätt, rör på sig och lägger sig i tid och att se till att läxorna blir gjorda.
Det gäller att föräldrarna är involverade och talar om för barnen att i skolan lyssnar man på fröken och gör som läraren säger. Det handlar om att varje dag fråga hur det har varit i skolan. Det spelar roll för hur eleven kommer att se på skolan och i förlängningen även för skolresultaten. Skolan och föräldrarna behöver helt enkelt samarbeta och hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan.
Fru talman! Skolan är en del av ett större samhälle där alla behöver hjälpas åt för att barnen ska få vara trygga, må bra, uppföra sig och också få möjlighet till att ta in kunskap för livet. Det är så vi vänder kunskapsresultaten. Det är så vi tryggar Sveriges framtid.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Jag har både pärm och skärm, så jag är redo för mitt anförande sedan.
Jag vill tala om hur regeringen för debatten om kunskap och digitalisering, Mathias Bengtsson. När man bokat plats på Aftonbladets debattsida helgen efter att man visste att Pisaundersökningen skulle presenteras trodde jag ändå att man skulle ha någonting att komma med som rörde viktiga utbildningsreformer. Ni kom med en artikel som handlar om skärmförbud i skolan.
Det är jätteviktigt. Skärmarna påverkar våra liv. Det gäller både vuxna och barn, vill jag säga till alla i rummet. Men detta ska handla om barnens kunskapsutveckling. I förskolan ska man använda digitala lärverktyg när det är lämpligt. Det är ingen som tvingar på någon någonting. Det finns otroligt skickliga pedagoger som jobbar med digitala lärverktyg i förskolan. Det är rekommenderat att besöka dem.
Den här debatten blir snarare ett hån mot pedagogerna som jobbar i förskolan. Det handlar om att politiker hellre ger pekpinnar om hur saker och ting ska utföras i detalj i klassrum och på förskolor i stället för att ge förutsättningar. Utbildning ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Sedan var det detta med vad som ska prägla lärandet i våra skolor: hederligt tråkigt tragglande. Det låter ju jättekul. Ett av bekymren enligt Pisaundersökningen är svenska elevers dåliga motivation.
Skolan är en del av samhället. Den behöver pengar och inte pekpinnar. Förklara hur ni egentligen ser på digitaliseringen.
Fru talman! Tack, ledamoten Camilla Hansén, för frågan!
Vi ser att digitaliseringsivern har gått för långt i skolan och i förskolan. I ivern att vara moderna och i modernitetens namn har vi sprungit långt före den evidens som finns. Det finns tvärtom många undersökningar som visar att skärmar inte är lämpliga i förskolan och att skärmar inte heller är lämpliga i skolan.
Att läsa en text på en skärm gör att man kommer ihåg den sämre än om man läser den på papper. Om man skriver någonting på datorn lär man sig sämre att formulera sig med bokstäver än om man skriver för hand.
Det är just vetenskap och beprövad erfarenhet som behöver vara rådande i skolan. Därför ser vi att vi behöver vrida tillbaka utvecklingen så att det blir just det.
När det kommer till mobilerna är jag djupt oroad över de effekter som de har på barns och ungas psykiska hälsa. Vi har framför allt sett hur användningen har ökat lavinartat de senaste tio åren.
Det är 70 procent av 14-åringarna som tillbringar flera timmar om dagen på sina mobiler. Det har skett hand i hand med att den psykiska ohälsan har ökat. Finns det något samband? Jag vet inte, men jag tycker att det är värt att titta på det och vara försiktig med hur mycket vi uppmuntrar mobilanvändandet innan vi har svar på det.
Fru talman! De flesta skolor har inte mobiler på dagarna, särskilt inte för yngre barn. På högstadiet brukar det kunna vara så att man lämnar ifrån sig mobilen i ett mobilhotell när lektionen börjar och tar den när man går ut igen.
Den stora delen av regeringspartiernas artikel handlar om vad som händer på fritiden. Det är därför anpassningen till ett digitaliserat liv är något som är viktigt för både vuxna och barn. Barnen lever ju det liv som föräldrarna lever.
Jag är inte säker på att staten ska gå in och detaljreglera bara därför att en utveckling slingrar sig fram på olika vägar och något går för långt. Jag tycker att staten ska ge rejäla förutsättningar för skolan att utföra sitt uppdrag. Det handlar om kompetensutveckling och tillräckligt med resurser för att ha tillräckligt många lärare som har tid med sina elever.
Det finns inget styrdokument eller något annat där man säger att barn inte ska läsa böcker eller skriva för hand. Däremot finns det många partier som gärna vill dra ned på de ämnen där man övar på just dessa förmågor.
Sedan har vi det här med Pisa. Ett av resultaten visade att elever som använder upp till en timme med digitala läromedel i matematik har ett bättre kunskapsresultat i matematik. Det kommer aldrig att finnas en regering som har koll på det senaste på forskningsfronten om vad lärare ska göra i klassrummet. Detta är en tendens som dyker upp när vi har borgerliga regeringar; då går skolpolitiken från att ge förutsättningar till att detaljstyra, ibland var läraren ska stå i klassrummet.
Hur ska man se på resultaten i matematik i relation till digitala lärverktyg?
Fru talman! Jag har inget problem med att det finns digitala lärverktyg som har effekt, som är bra och som är evidenssäkrade. Jag tror att de allra flesta är överens om att vi behöver en kombination i skolan av digitala verktyg och fysiska läromedel. Men jag tror att många med mig också ser problemet med att digitaliseringen och skärmarnas plats i skolan har gått alldeles för långt.
Det finns, som ledamoten Camilla Hansén nämner, många skolor som framgångsrikt samlar in telefoner och som redan i dag har ett mobilförbud och sköter detta på ett bra sätt. Det tycker jag är positivt. Men vi vet också att det finns många skolor där mobilerna stör på rasterna, skapar otrygghet, ger en helt ny spelplan för mobbning och trakasserier och leder till sämre koncentration. Mobilerna gör att man inte kan fokusera på uppgifterna och inte gör läxorna eller skoluppgifterna när man borde göra dem. Det finns signaler om att de också påverkar den psykiska ohälsan.
Ett sådant verktyg vill jag inte ha på skolorna. Sådana verktyg behöver vi inte på skolorna. Om vi ska vända Pisaresultaten, som vi är inne på, behöver vi komma ifrån störande moment och gå tillbaka till det som faktiskt funkar.
(Applåder)