Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Åsa Westlund (S) om Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Åsa Westlund (S) höll ett anförande om Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå i debatten ”Protokoll 2023/24:117 Måndagen den 20 maj” den 20 maj 2024.

Herr talman! Vi står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna nummer 1 och 3.

Herr talman! Vi socialdemokrater vill bygga en skola där ingen elev halkar efter eller hålls tillbaka. Av skollagen framgår redan i dag att alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Detta innebär att barn ska ges förutsättningar att lyckas oavsett vilka de är, var de kommer från eller vilken skola de går i.

Skolan ska alltså se till att elever som behöver extrastöd får det och säkerställa att extra utmaningar ges till de elever som kan och vill springa före. Tyvärr brister det i dag ofta i båda ändarna. Många elever får varken det stöd de behöver eller den utmaning de behöver i dagens skola. Avgörande för att fler ska få det är att skolan får tillräckligt med ekonomiska resurser och att skolan organiseras på ett sätt som gör att så mycket som möjligt av resurserna verkligen går till undervisning. Men det krävs också vissa statliga regelförändringar.

Under den förra mandatperioden arbetade den socialdemokratiskt ledda regeringen för att elever i fler skolformer lättare ska få läsa i snabbare takt och på en högre nivå. Delar av förslagen tas nu vidare av regeringen. De delar som handlar om att förtydliga och möjliggöra för elever både i grundskolor och i gymnasier att inom ramen för ordinarie skola läsa i snabbare takt och på högre nivå ställer vi oss bakom.

Herr talman! När det gäller regeringens förslag om riksrekryterande spetsutbildningar är det tyvärr en annan sak. Vi socialdemokrater anser att rätt utformade riksrekryterande spetsutbildningar skulle vara ett sätt för fler elever att kunna läsa på en mer utmanande nivå, inte minst på gymnasiet. Det är angeläget att ge särbegåvade barn, som ofta far illa i svensk skola, en bättre skolgång än vad de får i dag. Men det förslag som regeringen nu har lagt fram på riksdagens bord är så bristfälligt att vi socialdemokrater inte står bakom det. Skälen är följande.

Den del av propositionen som rör inrättandet av permanenta och riksrekryterande spetsutbildningar är både bristfälligt beredd och utformad på ett sätt som riskerar att förstärka de kvalitetsproblem som vi redan ser i svensk skola. Propositionen behandlar ingenstans den uppenbara risk för utökad marknadisering och vinstjakt som regeringens förslag skulle leda till.

Vinstdrivande skolor använder redan i dag orättvisa kösystem och betygsfiffel som marknadsföring för att höja sin status och attrahera lönsamma elever. Trots att regeringen i praktiken föreslår att ett helt nytt och obegränsat marknadssystem för spetsutbildningar ska öppnas saknas riskbedömningar, avgränsningar och konsekvensanalyser av hur detta kommer att fungera i ett system med vinstdrivande aktörer.

Ingenstans i propositionen berörs de risker och särskilda utmaningar som förslaget kan innebära i ett system där det inte är elevernas bästa som är avgörande för alla aktörer utan just vinstintresset. Trots återkommande rapporter om hur fristående skolor agerar för att öka lönsamheten på bekostnad av kvaliteten i elevernas utbildning bortser regeringen från att många huvudmän har vinst som främsta syfte.

Det finns fler allvarliga brister i beredningen av propositionen. Förslagen om att inrätta särskilda riksrekryterande spetsutbildningar har inte ingått i den promemoria som har remitterats till en bredare grupp, utan de har tillkommit i efterhand. Få aktörer har därmed beretts tillfälle att yttra sig om förslaget. Många har säkert, precis som vi har hört tidigare, tolkat det som att det är en permanentning av försöksverksamheten, varken mer eller mindre. Men så är det inte, utan här föreslår regeringen en helt ny skolform.

En annan fatal brist är att målgruppen för de riksrekryterande spetsutbildningarna inte definieras i regeringens förslag. Det framgår alltså inte av regeringens förslag om målgruppen för spetsutbildningen är de 20 procent av eleverna som beskrivs som högpresterande eller de 0,1-0,5 procent som beskrivs som extremt begåvade. Det står inte heller hur eleverna ska väljas ut.

Eftersom målgruppen inte är definierad är det helt omöjligt för riksdagen att utifrån förslaget få en bild av hur detta kommer att påverka elevernas kunskapsinhämtning och det svenska skolsystemet i stort. Vi socialdemokrater anser att riksdagen inte kan fatta beslut om en ny utbildningsform utan att ens veta vilken målgrupp den nya skolformen ska ha.

En annan brist är att det finns en uppenbar risk för kvalitetsproblem. Regeringens val att tillåta att merparten av en elevs utbildning, alla ämnen utom ett, ska upphandlas på en annan ort än där huvudmannen befinner sig, alltså den riksrekryterande spetsutbildningen och dess rektor, reser stora frågetecken om hur kvaliteten i andra änden ska garanteras.

Regeringen är i sitt förslag obekymrad över entreprenadförfarandet i grundskolan, och man konstaterar att det finns regler för skolors kvalitet i andra lagstiftningar. Detta trots att vi redan i dag vet och har många exempel på skolor med kvalitetsproblem, inte minst vinstdrivande sådana, trots att utbildning på entreprenad ställer helt andra krav på huvudmännen än att bedriva utbildningen inom ramen för samma organisation och geografiska område.

Spetsutbildningar bedrivs i dag som försöksverksamhet. Men regeringens proposition går alltså betydligt längre och gör verksamheten permanent och öppnar för hur många aktörer som helst. Erfarenheterna av försöksverksamheten säger heller ingenting om vilka konsekvenser en till omfattningen oreglerad verksamhet med riksrekryterande spetsutbildningar skulle få för skolsystemet och elevernas kunskapsresultat.

Det förslag som regeringen nu tänker driva igenom i riksdagen riskerar att utarma kvaliteten både i spetsutbildningarna och i övrig skolverksamhet, spä på den destruktiva vinstjakten i skolan och bidra till att likvärdigheten i svenska skolor minskar ytterligare. Detta sker helt utan gedigen utredning. Därför menar jag att dessa förslag måste avvisas så att regeringen efter att ha gjort en gedigen konsekvensanalys och en ordentlig beredningsprocess kan återkomma till riksdagen med förslag på hur elevers rätt att läsa i en snabbare och högre takt kan stärkas ytterligare.

Herr talman! När den moderatledda regeringen drev igenom marknadsskolan i början av 1990-talet varnade OECD för att konsekvenserna av de bristfälligt utredda förslagen skulle resultera i skolsegregation och minskad likvärdighet. Då struntade högerpartierna i varningarna och drev igenom marknadsskolan i alla fall.

När en moderatledd regering återigen går fram med dåligt utredda förslag som riskerar att ytterligare marknadisera svenska skolor och öka vinstjakten på bekostnad av kvalitet, likvärdighet och resurseffektivitet visar man att man inte har lärt sig någonting av sina misstag. Det visar också att skolministerns tal om att regeringen nu har fått upp ögonen för vinstintressenas destruktiva påverkan på svensk skola bara är tomma ord, som inte på något sätt påverkar regeringens faktiska agerande. I stället öppnar regeringens förslag med skolministern i spetsen nya marknader för vinstdrivande aktörer.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Vad ska man säga?

Vi ska nog först göra en rättelse, så att Åsa Westlund inte bedriver någon desinformation i kammaren. Man nämner att målgruppen skulle vara 20 procent, men läser man handlingarna riktigt visar definitionen av högpresterande elever att de ligger någonstans mellan 15 och 20 procent, det vill säga inte 20 procent. Denna siffra kan också variera beroende på vilket år man tillhör och liknande. Det är 15-20 procent. De särskilt begåvade räknas till 2-10 procent, och de extremt begåvade är 0,1-0,5 procent. Om vi ska förhålla oss till propositionen och de siffror som framkommer där tycker jag att vi ska vara korrekta. Det är inte 20 procent, utan det är 15-20 procent.

Men jag undrar över något - om det nu är så farligt och hemskt det som regeringen gör. Socialdemokraterna säger nu att man inte har någonting emot att man satsar även på högpresterande. Varför lade man inte fram ett förslag förra mandatperioden? Varför kom det inget förslag om att permanenta spetsutbildningarna förra perioden? Då hade man kunnat utarbeta detta på det sätt som Socialdemokraterna hade velat. Varför kom inte det? Ni hade fått stöd för det. Vi hade röstat för det. Ni hade fått stöd för detta. Men det kom inget. Varför kom det inget?

Herr talman! De förslag som vi röstar om i dag är väldigt mycket framarbetade av den socialdemokratiska regeringen. Alla de förslag som vi socialdemokrater säger ja till här är grundligt utredda och förberedda och framarbetade av den socialdemokratiska regeringen.

Ni har lagt till en extra grej om att inte bara permanenta försöksverksamheten med spetsutbildningar utan även införa en helt ny skolform - med väldigt kort varsel. Det vänder vi oss emot.

Det finns mycket, herr talman, som jag önskar att vi socialdemokrater hade kunnat göra och hunnit med under de år som vi satt vid regeringsmakten. Men detta är ett område där vi ändå har gjort en hel del. Vi har förberett för regeringen. Man kan fråga sig varför regeringen dröjde så länge med att lägga fram detta förslag. Nästan halva mandatperioden har ju gått. Detta fanns i princip färdigt i Regeringskansliet.

Jag har en fråga till Patrick Reslow. Han ingår i regeringsunderlaget och står alltså bakom regeringen när den säger att man har varit naiv när det gäller friskolor, att man nu behöver reformera, att skolor egentligen inte hör hemma på börsen och att vinst är en destruktiv drivkraft i svenska skolor. Hur har detta nya synsätt kommit in i regeringens arbete med denna proposition, Patrick Reslow? Det undrar jag.

Herr talman! Jag undrar om Patrick Reslow har reflekterat någonting över att detta helt saknas i propositionen, eftersom man nu säger att man har fått upp ögonen för vinstintressenas destruktiva kraft.

Här har vi en utbildningsform som är superviktig för de elever som behöver den, men den riskerar också att locka till sig elever som känner sig pressade. Det finns risk för att föräldrar kommer att pressa skolan och så vidare och att man på olika sätt vill plocka russin ur kakan för att få mer lönsamma elever. Man borde alltså ha funderat på vinstintressenas destruktiva kraft. Hur kommer detta till uttryck i den här propositionen, Patrick Reslow?

Herr talman! Vi delar inte den beskrivning av vinstintressen och liknande som Socialdemokraterna gör. Den debatten har vi haft flera gånger, så den lämnar vi därhän.

Det intressanta här är alltså att Åsa Westlund nu säger att detta fanns färdigt i Regeringskansliet. Varför dröjde det så länge? Ja, det var inte färdigt. Det var inte så att det fanns något så att man kunde påbörja detta direkt. Varför fanns inte det? Det var inte Socialdemokraterna som var drivande i den här frågan. Det var Liberalerna som var drivande i denna fråga i januariavtalet. Sedan hoppade Liberalerna av, och helt plötsligt fanns det inget intresse från Socialdemokraternas sida av att verkställa detta. Man ville inte ha någon permanentning av spetsklasserna, för detta ligger inte i Socialdemokraternas ideologi. Det är därför.

Men om Socialdemokraterna hade velat ha ett förslag på bordet som hade kunnat träda i kraft långt tidigare hade man kunnat lägga fram det under hösten 2021 eller våren 2022, och man hade kunnat söka stöd från Sverigedemokraterna. Vi hade röstat för det.

Det viktiga är att elever som är högpresterande får alla utmaningar de kan få. Det här landet behöver det. Men Socialdemokraterna var inte intresserade, och nu gömmer man sig bakom Liberalerna och försöker få det till att det var Socialdemokraterna som drev fram detta och att det var färdigberett i Regeringskansliet. Detta visar bara på senfärdighet från socialdemokratin.

Herr talman! Det framgår väldigt tydligt i betänkandet och i propositionen att man bygger på den promemoria som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram och som har behandlats i laga ordning.

Jag noterar att Patrick Reslow inte har några svar på de frågor som är ganska grundläggande om man ska inrätta en helt ny utbildningsform i Sverige, som det borde finnas stöd i lag för.

Vilken är målgruppen? Även Patrick Reslow pratar om elevgrupper på mellan 0,1 och 20 procent av en årskull. Detta spelar en viss roll för att vi som riksdag ska kunna bedöma förslaget och om de mekanismer som finns presenterade där är tillräckliga eller ens relevanta för att kunna hantera en sådan elevgrupp. Detta kan vi inte göra eftersom regeringen inte ens kan svara på vilka som ska gå i dessa skolor.

Det är helt absurt att Sverigedemokraterna accepterar att en regering lägger fram så dåligt beredda förslag, som saknar den mest grundläggande informationen för att riksdagen, som är Sveriges högsta beslutande organ, ska kunna ta ett fullt informerat beslut.

Det finns heller inga rättigheter för dessa elever. De gör kanske ett antagningsprov - vi vet inte om det ska äga rum, för det står inte i lagstiftningen - och blir till slut antagna till dessa spetsutbildningar. Vad händer om deras hemkommun eller skola i närheten inte vill sluta ett avtal med spetsutbildningsorganisatören? Har eleverna då inte längre den här rätten? Vem ska tillgodose detta? Inte heller det får vi reda på i den här propositionen.

Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att riksdagsledamöter känner sig trygga med denna produkt. Den saknar svar på väsentliga frågor, och den tar definitivt inte hänsyn till att vi inte bara har skolor som bryr sig om elevernas bästa utan också sådana som ser sin egen vinst som det viktigaste.

(Applåder)

Herr talman! Svensk skola har många stora problem. Vi har ett gigantiskt behov av reformer i svensk skola. Det handlar om att få ordning på trygghetsproblemen och bristen på studiero, om att få fler skickliga lärare som kan och vill undervisa i svensk skola och om att få ordning på kunskapsresultaten. Då har jag bara nämnt några av de stora reformområden som vi nu hugger tag i.

En pusselbit i detta finns i den proposition vi i dag debatterar. Det gäller möjligheten för skickliga elever att få läsa i lite snabbare studietakt och att få lite större stimulans i sina studier.

Jag borde kanske inte bli förvånad över att socialdemokratin även här landar i vinster och vinstförbud. Det är liksom det som alla frågor i svensk skola tycks handla om. Man landar i detta i stället för att faktiskt hugga tag i de reella problem som finns i svensk skola och som Socialdemokraterna i åratal har blundat för.

Men det lyser faktiskt igenom när Åsa Westlund nu debatterar att det som kanske egentligen skaver i detta handlar om någonting annat. Det handlar om att man egentligen inte vill se möjligheten för skickliga elever att läsa i snabbare takt.

Åsa Westlund pratar om föräldrar som pressar sina barn att läsa lite snabbare. Varför, Åsa Westlund och Socialdemokraterna, är ni inte ärliga och konstaterar att ni inte vill se denna möjlighet för elever att få ytterligare stimulans och att få läsa i snabbare takt? Hela er världssyn vänder sig emot detta. Alla ska tryckas in i samma mall.

Detta är en fantastisk möjlighet för elever, och det har visat sig under de tolv årens försöksverksamhet att det är något som är efterfrågat. Varför vill ni inte se detta, Åsa Westlund?

Herr talman! Man kan då fråga sig varför vi socialdemokrater röstar för just det som Josefin Malmqvist anklagar oss för att vara emot - när vi röstar om denna proposition. Vi röstar ju för ett stort antal elevers möjlighet att läsa på en högre nivå och i en snabbare takt.

Det vi säger nej till är den nya skolformen. Josefin Malmqvist och resten av regeringsunderlaget kan tyvärr inte ens förklara vilken målgrupp det är för denna eller hur den ska fungera i praktiken. Jag tycker att det är ett anständighetskrav att riksdagen säger nej till sådana dåliga förslag.

Vi säger inte nej till att elever ska kunna läsa i en snabbare takt. Vi säger ja till det. Det står tydligt i betänkandet - det hade Josefin Malmqvist vetat om hon hade intresserat sig för detta i stället för att måla upp helt osanna bilder.

Jag vill passa på att ställa frågor till Josefin Malmqvist. Regeringen har varit väldigt tydlig med att det finns en destruktiv kraft med vinstintressen i svensk skola. På vilket sätt kommer det till uttryck att regeringen har den insikten när man nu lägger fram ett förslag om en helt ny skolform? Kan Josefin Malmqvist ge ett exempel på hur man i regeringens proposition har reflekterat över hur den nya skolformen ska fungera på en skolmarknad där aktörer inte har elevernas bästa för ögonen utan vinst enligt bolagsordningen?

Herr talman! Jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Åsa Westlund hänvisar till betänkandet och undrar om jag har läst det. Visst har jag det! Jag tänkte därför läsa lite högt för Åsa Westlund eftersom många frågor faktiskt finns bevarade i betänkandet - som av en händelse!

På sidan 21 redogörs det bland annat för den oro som Åsa Westlund uttrycker här när det gäller den så kallade vinstjakten i svenska skolan. Detta är ett område som regeringen har adresserat. Vi har tillsatt en utredning som nu jobbar med att få bukt med de avarter som finns inom svensk skola. Den kommer att presentera sitt utredningsförslag den 28 februari 2025. Då kommer Åsa Westlund och vi övriga i denna kammare återigen att få möjlighet - även denna gång med anledning av en utredning tillsatt av den här regeringen som nu tar tag i de problem vi ser i svensk skola - att diskutera konkreta förslag på hur vi kan täppa till de brister vi ser i svensk skola just när det gäller den frågan.

Den andra frågan som Åsa Westlund nämner finns besvarad på sidan 20 i betänkandet. Det gäller beredningsprocessen för de riksrekryterande spetsutbildningarna. Där står ganska väl beskrivet vilken process som har genomförts i beredningsarbetet. Det handlar om det uppdrag som Skolverket har haft mellan åren 2015 och 2023, då Skolverket årligen har återkommit med en redovisning. Omfattningen och utformningen av detta med mera kan Åsa Westlund läsa om på sidan 20 i betänkandet.

Jag återgår till min fråga. Det är helt uppenbart att Åsa Westlund här mellan raderna argumenterar emot att elever ska få extra stimulans och extra möjlighet att läsa vidare. Det är väl också därför ni nu reserverar er mot förslaget i betänkandet. Kan Åsa Westlund här med rak rygg säga varför ni inte tidigare har drivit på det här? Varför har vi inte tidigare fått denna möjlighet i Sverige, om ni nu egentligen är för detta?

Herr talman! Josefin Malmqvist hade gärna fått läsa alla sidor i betänkandet; hon hade ändå inte kunnat svara på den fråga som jag ställde. Man kan hänvisa till andra saker, men det hjälper ju inte om man inte kan svara på frågan, nämligen hur man har tagit hänsyn till att det finns vinstdrivande aktörer på den här marknaden när man har utformat förslaget om spetsutbildningar, som ska börja gälla nu i sommar.

Svaret på detta är: Inte alls. Det går inte att läsa i betänkandet, för det finns inte. Man utgår från att det bara finns skolor som vill alla elevers väl, trots att regeringen i artikel efter artikel talar om att man nu har kommit till insikt. Man har varit naiv, och man har insett att det finns vinstdrivande aktörer som bryr sig om andra saker.

Debattartiklar går bra, men när det kommer till konkret handling ser vi att regeringen lägger fram ett förslag som helt saknar insikt och inte ens berör den här problematiken. Man kan därför inte heller förutse hur detta förslag ska fungera i praktiken.

Socialdemokraterna skriver i betänkandet - och det är också vår allvarliga mening - att elever ska kunna springa före och ska få stöttning och ledning i det arbetet.

Det är lite beklämmande att Moderaterna räknar upp alla de problem som finns i svensk skola i dag - och det är ju ganska många - utan att någonsin beröra själva strukturen, nämligen att skolans pengar ska gå till skolan, att skolan ska ha tillräckliga resurser, att de resurser vi tillför faktiskt ska gå till undervisning och inte till strandtomter och jaktslott och vad det nu är, och att lärarna ska kunna använda all sin tid till att fokusera på eleverna.

Jag hoppas att riksdagen tar sitt uppdrag på allvar och tänker till ytterligare innan man säger ja till den här produkten. Jag tycker, som jag har sagt flera gånger i den här debatten, att ett grundläggande krav för ett riksdagsbeslut är att man ska kunna veta vad det är man röstar ja till. Det kan man tyvärr inte i den här produkten, herr talman.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.