Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Dan Hovskär (KD) om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Dan Hovskär (KD) höll ett anförande om Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården i debatten ”Protokoll 2023/24:106 Torsdagen den 25 april” den 25 april 2024.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets betänkande.

Kristdemokraternas politik utgår från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet. En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet. Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg.

Personcentrerad och samordnad vård och omsorg är därför nödvändigt. Såväl enskilda patienter och brukare som patient- och intresseorganisationer kan bidra till att vi hittar de bästa metoderna för personcentrerad vård och omsorg. Därför behöver det fortsatta arbetet mer påtagligt inkludera patienter och brukare.

Mycket har gjorts de senaste åren för att utforma vården och omsorgen utifrån den enskilda människans behov. Men mer behöver göras. Patientens ställning behöver stärkas, tycker vi kristdemokrater.

Riksrevisionen har i rapporten granskat om statens styrning genom vårdgarantin, kömiljarden för 2009-2014 och standardiserade vårdförlopp inom cancervården är effektiv för att korta väntetiderna i vården. Granskningen omfattar också om styrningen är utformad på ett sätt som är förenligt med en jämlik vård efter behov.

Låt mig först säga att regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och dess bidrag för att utveckla och förbättra tillgängligheten till svensk hälso- och sjukvård.

I skrivelsen understryker regeringen att det är huvudmännen, det vill säga främst regioner och kommuner, som ansvarar för att erbjuda hälso och sjukvård och för att en god och säker vård ges. Regeringen poängterar även att dess möjligheter att styra hälso- och sjukvården i dag i huvudsak är begränsade till lagstiftning och överenskommelser med framför allt SKR.

I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att de långa väntetiderna inom vården är ett problem. Vi tycker också att detta är ett stort problem och arbetar alltjämt för att försöka minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Som regeringen skriver i sitt svar på Riksrevisionens skrivelse är det inte möjligt att dra några långtgående slutsatser om vilka effekter vårdgarantin och kömiljarden har haft på väntetiderna. Som även Riksrevisionen har lyft fram finns en hög grad av osäkerhet i de kvantitativa analyserna.

Därför är det enligt regeringen inte möjligt att utifrån Riksrevisionens analyser uttala sig om hur väntetiderna hade utvecklats utan statens insatser på området. Det saknas därmed delvis stöd för slutsatsen att statens styrmedel inte har varit effektiva. Däremot kan det enligt regeringen konstateras att Sverige har satsat större ekonomiska resurser på hälso- och sjukvården i förhållande till bruttonationalprodukten i jämförelse med andra EU-länder och att vårdköerna trots detta är fortsatt långa.

Fru talman! Med detta sagt tycker vi likt Riksrevisionen att det finns ett behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att regionernas arbete med att hänvisa patienter vidare till andra vårdgivare skiljer sig åt i de fall där regionerna inte kan erbjuda vård inom vårdgarantins gränser.

Regeringen lyfter i sin skrivelse fram att den arbetar för att ge bättre förutsättningar för regioner och kommuner att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka vårdens kapacitet och antalet disponibla vårdplatser. För att komma till rätta med att regionernas arbete skiljer sig åt när det gäller att hänvisa patienter vidare till andra vårdgivare har regeringen påbörjat ett arbete med att inrätta en nationell vårdförmedling.

Vi gör inom Tidösamarbetet ett stort och viktigt arbete för att minska köerna och öka tillgängligheten till vården. Regeringen har gett i uppdrag till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete för att möjliggöra att patienter som väntar på vård kan få vården utförd på annat håll i landet.

E-hälsomyndigheten fick i juni 2023 i uppdrag att tillhandahålla en infrastruktur för ett nationellt vårdsöksystem. Det ska göra det möjligt för vårdgivare att söka efter andra vårdgivare som snabbare kan utföra den vård som en väntande patient har behov av.

När det vidare gäller Riksrevisionens rekommendation om att ge en lämplig myndighet i uppdrag att studera SVF:s effekter på patienternas vårdutfall och vårdkvalitet hänvisar regeringen till ett uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att ta fram en lägesbild över den nationella cancerstrategin.

Fru talman! Hur ser det ut i vården i dag? Jag ska göra ett kort nedslag. Det genomförs lika många operationer som före pandemin. I de senaste siffrorna från Svenskt perioperativt register framkommer att det genomförs nästan exakt lika många operationer som före pandemin.

Det görs alltså en hel del gott vårdarbete runt om i Sverige, men det behöver utvecklas ännu mer.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag blir väl varken populär i talmanspresidiet eller bland mina kollegor i socialutskottet när jag begär replik, men jag kunde inte låta bli.

Dan Hovskär stod i valdebatten för det parti som sa att det var kriminellt långa köer i den svenska hälso- och sjukvården. De var olagligt långa, sades det, och allt var den socialdemokratiska regeringens fel. Nu hör jag Dan Hovskär hålla ett anförande som en socialdemokratisk ledamot skulle kunna ha hållit 2022. Det finns inte mycket nytt, måste jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Jag undrar om Dan Hovskär och Kristdemokraterna är nöjda med resultatet av sin politik. Vi är snart inne i mitten av mandatperioden. Riksrevisionen är inte nöjd, och tittar man på siffrorna ser man att de inte är direkt bättre än vad de var under den socialdemokratiska regeringens tid. Men med tanke på Dan Hovskärs anförande ställer jag ändå frågan: Är Dan Hovskär nöjd med resultatet under de här två första åren?

Vi har hört att det opereras lika mycket som det gjordes före pandemin, och det är väl mer eller mindre självklart. Men resultatet i form av människor som väntar är ett annat. Min fråga är alltså helt enkelt: Är Dan Hovskär nöjd?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Anders W Jonsson för frågan. Ingen kan väl vara helt nöjd med den utveckling som har varit under de senaste åren, och framför allt inte under en längre period.

Vi ser att väntetiderna och vårdköerna ökar, och de måste kortas. Vi har nu satt igång en hel del olika insatser från regeringens sida och från Kristdemokraternas sida. Vi har inrättat en nationell vårdförmedling, som är efterlängtad. Den kommer att jobba med att försöka förbättra utvecklingen så att man kan få hjälp i en annan region och så vidare för att på så sätt kunna få ned väntetiderna.

Långa väntetider har varit ett problem länge inom svensk hälso- och sjukvård, och skillnaderna i väntetiderna mellan regionerna är väldigt stora. Det varierar mycket när det gäller hur det ser ut. Den nationella vårdförmedlingen innebär att väntande patienter ska kunna erbjudas vård hos en annan vårdgivare på kortare tid. Väntetiderna kommer då att kunna minska.

Detta är en av de delar som nu är på gång, och det finns många fler åtgärder.

Fru talman! Tittar man på siffrorna ser man att det faktiskt inte är lika illa som det var för två år sedan, utan det är sämre. Det var 65 000 som hade väntat för länge på sin operation i januari 2022. I januari 2024 var det 69 000. Utvecklingen går alltså åt helt fel håll.

När vi hade en interpellationsdebatt med sjukvårdsministern fick också hon frågan: Vad ska ni göra? Då sa hon att det var tre saker, och det är dessa som Dan Hovskär nu upprepar.

Först och främst ska man tillföra ekonomiska resurser med 6 miljarder. Det kanske kan komma mer också. Det är exakt det som den socialdemokratiska regeringen gjorde under sina år vid makten; den tillförde ytterligare ekonomiska resurser till regionerna.

Det andra som sjukvårdsministern nämnde var att man skulle teckna överenskommelser med SKR. Och vad var det den socialdemokratiska regeringen gjorde under alla år? Jo, man hade sina överenskommelser med SKR som man skruvade på ordalydelsen i.

Det tredje var att sjukvårdsministern, precis som Dan Hovskär nu, pekade på att man ska införa en nationell vårdförmedling. Men snälla nån, det är ju ett förslag som Socialdemokraterna tog fram! De tillsatte en utredning för att lösa detta, Tillgänglighetsdelegationen. Det enda skarpa förslag den kom med var att man skulle ha detta kontor i Stockholm som kan förmedla ledig kapacitet. Men vilka regioner är det som har ledig kapacitet? Förslaget har fått skarp kritik från alla som kan någonting om sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Dessa tre förslag som var skarpa från sjukvårdsministern och från Hovskär är ingenting annat än det Socialdemokraterna sa för två år sedan.

Jag skulle vilja ställa en fråga med tanke på att situationen nu är sämre än den var då: Vad är det, frånsett den socialdemokratiska politiken, som Kristdemokraterna och Tidöpartierna nu lägger till? Det Dan Hovskär hittills har pratat om i det anförande han har haft har varit gedigen sossepolitik. Det behövs någonting mer, och vad är det?

Fru talman! Vi har nu lagt fram en lång rad förslag. Jag kan räkna upp fem stycken, varav jag redan har gått in på ett.

Vi sätter in en effektiviseringsdelegation som ska ge regionerna stöd med effektivisering inom hälso- och sjukvården. Vi fortsätter arbetet med vårdförmedlingen, som jag nämnde. Vi har uppdrag att genomföra omarbetade insatser som stöder och stärker patientens möjligheter att få vård hos en annan vårdgivare. Det var det jag också nämnde.

Anslaget för inrättande av en nationell vårdförmedling tillförs 25 miljoner i vårändringsbudgeten i syfte att stärka pågående arbete. Det innebär att anslaget har justerats från 100 miljoner till 150 miljoner kommande år. E-hälsomyndighetens och Socialstyrelsens uppdrag att genomföra omedelbara insatser som stöder och stärker patientens möjlighet att få vård hos andra vårdgivare kommer också att förkorta väntetiderna.

Vi ser att antalet operationer under hela hösten, vintern och början på våren har varit mellan 94 och 100 procent fler. Man har jämförelsesiffror med representativa veckor före pandemin och ser att det har gått ned och att det nu går upp igen.

Samtidigt finns det stora skillnader över vårt land, och därför måste vi fortsätta att jobba för att få en jämställd vård över hela landet. Det pågår en lång rad olika insatser.

Fru talman! Jag har några frågor till ledamoten Dan Hovskär. Den ena rör det effektivitetskansli som ni ska inrätta. Det är jag väldigt nyfiken på. Det verkar vara ni själva som behöver ett sådant kansli för att kunna få till vården i Sverige. Jag vill gärna höra lite mer om detta och hur det ska kunna byggas upp.

Det blir ju också ett direkt svar till regionerna: Ni gör inte ert jobb, och nu ska ni bli mer effektiva! Det är ett slags luftslott som Kristdemokraterna, som kallar sig för vårdpartiet, har byggt upp. När ni säger att det är en ineffektiv vård i regionerna, att man gör fel saker, att det vimlar av administratörer, you name it, gömmer ni på något sätt krisen bakom detta - den kris som finns på riktigt med 6 000 personer som får gå i regionerna. Det var min ena fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Min andra fråga är kanske lite mer specifik. Varför tittar inte regeringen vidare på den kvantitativa undersökningen? I den värld jag kommer ifrån är det väldigt bra att följa upp saker och ting som man beslutar om, så att man vet vad man gör för någonting. När det gäller de nya kömiljarderna kanske man skulle titta på effekterna av dem för att se om de eventuellt bidrar till någonting väldigt gott. Blir det mer jämlikt, eller är det precis tvärtom - att det blir undanträngningseffekter och väldigt mycket mer ojämlikt? Det var mina frågor.

Fru talman! Tack, ledamoten Karin Rågsjö, för frågorna! Om vi tittar lite på de olika delarna ser vi att långa väntetider har varit ett problem under en lång period i svensk hälso- och sjukvård. Det är ganska rejäla skillnader i väntetiderna i de olika regionerna och i olika delar av hälso och sjukvården. Det är det som gör att vi nu inrättar en nationell vårdförmedling för att se hur vi kan utjämna skillnaderna. Olika specialiteter kan ha olika långa köer i olika delar av landet, och på det här sättet kan man komma snabbare fram.

Sedan ställde du en fråga om effektiviseringsdelegationen. Den innebär att regionerna ska få stöd för olika effektiviseringar inom hälso- och sjukvården. Vi ska titta på bra exempel och se hur man har gjort på andra ställen så att man kan hitta olika delar som har varit effektiva.

Jag har min bakgrund inom sjukvården, och man kommer ofta på bra saker lokalt. Men ofta stannar de kvar lokalt, och de olika delarna sprider sig inte. Framför allt kan man då lyfta fram bra arbetssätt. Och genom detta inrättande ska man också kunna sprida goda exempel. Det tror jag är ett spännande och bra sätt som jag förstår också har efterfrågats från olika regioner, alltså hur man kan samarbeta och få goda exempel från varandra.

Fru talman! Goda exempel pratas det alltid om. Det låter lite grann som post it-lappar som man sätter upp på en skärm. Sedan får man dela in sig i grupper och se vad det blir av det.

Kommer detta att förändra någonting? Exempelvis 2023 startade 40 procent sin cancerbehandling i tid. Det var alltså historiskt lågt. Kommer detta effektiviseringskansli att gynna de kvinnor som inte kom fram i just den kön? Jag tycker att det låter som ett slags överadministration att inrätta ett sådant kansli. Man kan bara ringa SKR. De har massor med material som de kunde ha skänkt till er i en stor box.

Jag är väldigt förvånad över att ett parti som kallar sig för ett vårdparti, som nu sitter i regeringen och som har två ministrar på Socialdepartementet inte kommer loss mer, måste jag säga. Det är lite grann som den tidigare ledamoten sa, att tiden tickar. Det verkar som att köerna också tickar på samma sätt.

Med de djupa problem som vi har haft ekonomiskt hade det inte varit fel om man faktiskt hade sett till att gynna personalen inom hälso- och sjukvården, som har gått på knäna så länge, och lyssnat på den. Det är uppenbart att ni inte har gjort det och att det effektiviseringskansli som ni ska bygga upp inte heller kommer att titta på det. Jag är därför något förvånad. Och jag är kanske mest förvånad över att ni inte går in och tittar på vad den nya kömiljarden har bidragit till och vad man kan göra med den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården

Jag menar att om man inte tittar på saker och ting och utvärderar dem, då vet man faktiskt inte vad man gör.

Fru talman! Om vi ska titta historiskt på vad som har hänt så ser vi att den tidigare alliansregeringen halverade köerna. Man vidtog olika åtgärder. När sedan den rödgröna regeringen med Socialdemokraterna styrde fördubblades köerna igen.

Vi jobbar stenhårt varje dag för att försöka minska köerna. Vi har ett stort batteri med väldigt många åtgärder. Vi har två duktiga ministrar, Acko Ankarberg Johansson och Jakob Forssmed, som jobbar varje dag med detta. Och de har många medarbetare som jobbar väldigt mycket för att få denna stora atlantångare - en beskrivning av sjukvården - att svänga och få den än mer effektiv. Det är mycket på gång. Jag har därför god tillförsikt om att köerna kommer att minska. Men det är ett tufft och stort jobb som är på gång.

Just nu finns det goda exempel runt om i vårt land. Till exempel Region Gotland och Region Sörmland har genomfört 115 procent respektive 112 procent fler operationer nu jämfört med före pandemin. 30 sjukhus genomför nu fler operationer än före pandemin. Det gäller bland andra Alingsås lasarett, Helsingborgs lasarett och sjukhuset i Kalix som har hittat väldigt bra arbetsmetoder för att förbättra sin effektivitet. Så mycket är på gång, och jag har stor tillförsikt inför framtiden.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.