Anders W Jonsson (C) svarade Liza-Maria Norlin i en replik om Förbättrade möjligheter att ändra kön i debatten ”Protokoll 2023/24:100 Onsdagen den 17 april” den 17 april 2024.
Liza-Maria NorlinKD· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön Herr talman! Jag undrar då vad i min argumentation som du, Anders W Jonsson, så starkt vänder dig emot. I dag debatterar vi ett specifikt…Herr talman! Vi debatterar här i dag förslag på ny lagstiftning som berör frågor som kräver ödmjukhet, eftertänksamhet och respekt. Det handlar om människor, ofta unga, som är i behov av stöd. Det är därför viktigt att gå varsamt fram av omsorg för de människor som är berörda.
Tyvärr är det förslag som ligger på bordet ett illa berett förslag med flera frågor som är obesvarade. Det är ett förslag som riskerar att förvärra situationen i stället för att hjälpa sårbara människor. Mikael Landén, professor i psykiatri och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, beskriver det som seklets största skandal.
Herr talman! I första hand vill jag yrka bifall till att återförvisa betänkande SoU22, som baseras på Moderaternas och Liberalernas utskottsinitiativ, till socialutskottet. Om det inte blir ett återförvisande yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation i betänkandet.
Svensk transvård har stora brister med stort mänskligt lidande som följd, inte minst för barn och unga. Vi kristdemokrater arbetar därför bland annat för att stärka elevhälsan och för en elevhälsogaranti. Vi arbetar för en bättre och mer jämlik vård för personer med könsdysfori. Unga som lider av könsdysfori behöver snabbt få påbörja en utredning, erbjudas god vård och få stöd utifrån vårdens bedömningar.
Tillsammans med regeringen jobbar vi för att minska köerna och öka likvärdigheten inom vården. Vi i KD är övertygade om att ett förstatligande av svensk sjukvård skulle ge förutsättningar för en bättre transvård. Regeringen har dessutom gett uppdrag som syftar till att öka kunskapen och motverka bristerna i bemötandet från vård- och omsorgspersonal.
I januari överfördes transvården till den högspecialiserade vården, vilket vi välkomnar. Det är viktigt för en mer likvärdig vård, större patientnytta och förbättrad kvalitet. Koncentrationen av vård ger också bättre förutsättningar för forskning och utveckling.
I dag, herr talman, säger vi kristdemokrater nej till att sänka åldersgränsen för byte av juridiskt kön från 18 till 16 år. Vi säger nej till att ta bort Socialstyrelsens tillståndsprövning för kirurgiskt könsbyte. Alla vårdåtgärder ska vara medicinskt motiverade och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi säger nej till att förenkla prövningen för juridiskt könsbyte. Det bygger i grunden på självidentifikation eftersom kravet på könsdysforidiagnos tas bort. Läkarna får inte heller möjlighet att fästa vikt vid tidsaspekten, det vill säga hur länge upplevelsen av könsinkongruens har funnits där.
Minns du hur det var när du var 15-16 år? Jag har i flera år jobbat på både högstadiet och gymnasiet och har utöver mina ordinarie ämnen undervisat i ämnet livskunskap. Jag har mött många unga i behov av vuxna som har tid, som hör och ser, som finns där och som man kan hålla i handen, vara arg på, ifrågasätta, granska eller älska. Det handlar om mötet med kroppen och de egna förväntningarna. Det är kanske första gången man ifrågasätter sina föräldrars och samhällets värderingar. Här byggs den egna identiteten, mer eller mindre medvetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
I mitt föräldraskap, med tonåringar, har jag sagt till barnen när de ska gå in i högstadieåldern: Håll i er nu - nu kommer en av livets svårare tider. Det är fantastiskt på många sätt, men att gå från barn till vuxen gör ont. Jag brukar säga att man kommer ut på andra sidan, och där är det lite lättare att andas. Hjärtats bergochdalbana lugnar ned sig. Ungefär så är det för de allra flesta tonåringar.
De senaste tio åren har vi sett en påtaglig ökning av antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori. Ökningen är störst bland barn mellan 13 och 17 år, i synnerhet bland flickor. Dessutom vet vi från bland annat Socialstyrelsen att många personer som diagnostiseras med könsdysfori även har en hög förekomst av flera andra psykiatriska diagnoser. Det är vanligt med autism, depression och ångestsjukdomar. Frågan vi bör ställa oss är varför vi ser denna ökning.
Samtidigt har vi haft en utveckling i Sverige under 2000-talet där psykiska besvär har ökat bland barn och unga. Allvarlig psykisk påfrestning är vanligast bland unga kvinnor - över en fjärdedel av dem mellan 16 och 29 år lider av detta. 43 000 nya barn sökte sig till bup under 2023. Det är en ökning med 40 procent på tio år. Vad är det vi missar? Jag vet att detta inte är temat för dagens debatt, men det förstärker behovet av att tillämpa försiktighetsprincipen när vi fattar beslut här i dag.
I dag är frågan: Vad gör vi särskilt för de unga som söker vem de är, de unga som undrar över sin könsidentitet och de unga som är födda i fel kropp? Är svaret att låta en 16-åring ta ansvar för beslutet? Jag vet att en läkare eller psykolog fortsatt ska vara inkopplad, att vårdnadshavares medgivande behövs och att Socialstyrelsen ska fatta beslut. Det jag undrar är på vilken grund och med vilket underlag detta ska göras. Just detta är oklart i det nya lagförslaget.
Det som är tydligt är att man inte ska kunna ställa krav på en könsdysforidiagnos. Man ska inte heller ta i beaktande hur lång tid barnet har upplevt att födelsekönet inte stämmer överens med könsidentiteten.
I förslaget står att en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen ska föregås av en förenklad prövning av könsidentiteten som ska vara mindre omfattande än i dag och så långt som möjligt utgå från den enskilda individens uppfattning om sig själv. Hur kan det vara rätt att ta bort det multifunktionella stöd som vården i dag erbjuder när det handlar om en 16-åring som vill eller funderar på att ändra kön i lagens mening? Hur ska detta stöd se ut?
Det låter ibland i debatten som att byte av juridiskt kön är något ganska okomplicerat. Det låter även som att just detta är det avgörande för personens mående. Men det är mer komplext än så. Och att inse komplexiteten är att vara omsorgsfull.
Professionen varnar för risker och konsekvenser av att någon som 16åring får byta juridiskt kön utan diagnos och att det kan leda till att irreversibla behandlingar på sikt påbörjas tidigare än i dag och för fler personer som sedan kommer att ångra sig. När lagförslaget nu dessutom innebär att man avskaffar Socialstyrelsens tillståndsprövning vid kirurgiska ingrepp i könsorganen borde varningsflaggorna vara tydliga.
Det är obegripligt att socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, vänsterpartister och miljöpartister inte ser riskerna och inte vill hantera detta med större försiktighet. Det är obegripligt att ni inte kunde tillåta ett remissförfarande på tre månader för att just dessa förslag ska granskas och kommenteras av profession, forskare, expertmyndigheter och organisationer. Varför är det så bråttom att det inte ens går att ge detta tre månader till?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Varför är detta viktigt? Jo, det är viktigt för att vi vet att kunskapsläget sedan december 2022 har förändrats, inte minst genom att Socialstyrelsen reviderade sina rekommendationer och förordar större försiktighet.
Låt oss återförvisa lagförslagen, lyssna in de olika röster som berörs av lagen, lyssna in professionen, expertmyndigheter och vetenskap. Det är så vi kan göra vad vi kan för att samhället ska ge bästa stöd och vård för personer som är i en utsatt situation. Låt oss lyssna in innan vi fattar beslut. Vi kan inte blunda för de risker och den oro som finns. När nya lagar även gäller barn borde verkligen försiktighetsprincipen vara självklar. Förslaget om en ny könstillhörighetslag är förhastat och inte demokratiskt förankrat. I dag är det upp till varje riksdagsledamot att göra sitt val. Jag vet hur jag kommer att rösta. Gör om och gör rätt! Hitta en bättre lösning framåt som sätter barnens bästa i fokus och som förbättrar transvården i Sverige på riktigt!
(Applåder)
Herr talman! När man lyssnar på denna debatt får man déjà vu-känslor från när vi diskuterade partnerskap för samkönade och när vi diskuterade könsneutral äktenskapslagstiftning. I dessa frågor har KD varit starka motståndare. Jag minns med vilken emfas Kristdemokraterna för tio år sedan slogs för att kravet på tvångskastrering skulle vara kvar för dem som ville byta kön. Det är därför inte förvånande att höra denna argumentation. Man kan fundera på om det finns något enda exempel där riksdagen har fattat beslut om lagstiftning som skulle öka friheten för denna grupp och som KD faktiskt har röstat för.
Det andra som vi hör från talarstolen är att man är född till man eller kvinna. Men så är det inte alltid. Det finns ett antal barn som föds varje år och där man på förlossningen inte kan avgöra om det är en person av manligt eller kvinnligt kön.
Det finns ett lite större antal individer som inte känner att de är födda med rätt könsidentitet. Man kan fråga sig om KD ställer sig bakom det uttalande som vi har hört flera gånger nu om att man föds till man eller kvinna. Hur svårt ska det vara?
Det tredje som jag skulle vilja ta upp är att vi gång på gång får höra: Professionen tycker, och professionen tänker. Senast var det någon professor i psykiatri som tydligen bor i Göteborg. Det finns 50 000 läkare i Sverige. Det finns läkare som tycker i stort sett precis vad som helst om vilken fråga som helst. Vill man veta vad professionen tycker, är det då inte bättre att ni kristdemokrater lyssnar på vad Läkarförbundet säger? Läkarförbundet är positivt till förslagen i promemorian, och Läkarförbundet är positivt till förändringar vad gäller att separera kirurgiska ingrepp från annat. Svenska Läkaresällskapet tycker till och med att man borde ha gått längre. Man ska inte ifrågasätta läkares beslut.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Herr talman! Jag undrar då vad i min argumentation som du, Anders W Jonsson, så starkt vänder dig emot. I dag debatterar vi ett specifikt lagförslag, och jag tänker ägna denna debatt åt just detta.
Kristdemokraternas ingång i all politik är att värna människovärdet, att vara en stark röst för barn och också att vara en stark röst för äldre personer i vårt samhälle, men särskilt för de personer som inte har en så stark röst, alltså de mindre grupperna i samhället. Därför har vi tagit oss an denna fråga på ett mycket seriöst sätt. Min kollega i utskottet, Christian Carlsson, har jobbat på ett gediget sätt och rätt mycket i god dialog med er som har lagt ett annat förslag här på bordet. Vi har lyft fram att det finns behov av hearingar och att få lyssna in professionen i denna process, vilket utskottet också har lyssnat till. Men utskottet har inte lyssnat till att detta förslag, som i sin helhet inte har skickats ut på remiss, ska skickas ut på remiss.
Men jag tycker att det vore spännande att få höra vad i min argumentation som du, Anders W Jonsson, så starkt vänder dig emot? Kristdemokraterna står bakom nu gällande lagstiftning. Det vill jag ändå vara tydlig med att säga i detta rum.
Vad föds man till? Det är inte Kristdemokraterna som bestämmer hur kromosomkombinationer ser ut. Jag vet att det finns barn som föds där det är svårt att avgöra vilket kön de föds till. Det har vi en särskild lagstiftning om. Vad jag förstår finns det inget förslag till förändringar i det förslag som vi har i dag. Det hanteras på ett särskilt sätt. Det som gäller nu handlar om var vi står i dag.
Men min fråga till dig, Anders W Jonsson, är: Hur kan ni ställa er bakom det förslag som ligger på bordet i dag när ni egentligen är för en självidentifikation fullt ut som grund för byte av juridiskt kön?
(TALMANNEN: Jag påminner om att vi i kammaren inte säger du till varandra utan talar via talmannen.)
Herr talman! Jag drar bara de historiska parallellerna. Varenda gång som det har varit en aktuell fråga som har handlat om hbtqi-personers rättigheter har KD alltid varit vid sidan och slagits för att ett bevarande ska gälla och att man inte ska utöka dem. Men sedan är det så, precis som ledamoten säger, att när det väl har gått ett eller annat år brukar KD vara för de förändringar som har gjorts. Det är därför som ledamoten nu säger att när det gäller alla tidigare förändringar som har gjorts och som man alltid har varit emot, även att ta bort tvångskastreringen, har man ändrat sig. Jag tror att det kommer att bli så även i denna fråga.
Det andra gäller att jag återigen hör ledamoten reducera detta med könsidentitet till en fråga om kromosomer. Det är inte så enkelt som att man bara kan se om det är en Y-kromosom eller inte. Könsidentitet handlar om någonting helt annat. Inte ens i situationer på förlossningen är det så enkelt som en del har sagt att man föds till ett manligt eller kvinnligt kön. Jag förstår att om man har detta för ögonen kan man hamna i denna typ av ganska konstiga ställningstaganden.
Det tredje handlar om att man ständigt återkommer till den högt aktade professionen. Jag skulle där önska att åtminstone Kristdemokraterna kunde skilja på vad en enskild läkare eller bakteriolog tycker i ett riksdagsärende och faktiskt lyssna på de instanser som representerar exempelvis Sveriges läkare. Då är Läkarförbundet jättetydliga i sitt remissvar. De står bakom dessa förändringar. Och Svenska Läkaresällskapet, som alltså är professionens organisation, är beredda att gå längre. De tycker inte att politiker över huvud taget ska ifrågasätta de beslut som läkare har fattat. Så varför lyssnar man inte i dessa fall på professionen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Detta är en kompromiss, och vi står bakom kompromissen - sex av åtta partier. Och om något år tror jag att KD också kommer att säga att man står bakom de förändringar som vi i dag ska göra.
(Applåder)
Herr talman! Låt mig börja med att förtydliga. Jag kanske var otydlig, vilket jag i så fall ber om ursäkt för.
När det gäller kön tror jag att vi är överens om - vi har tidigare här pratat om lagstiftning - att det finns ett biologiskt kön och att det avgörs av kromosomer. I vissa fall när barn föds kan det vara svårt att definiera. Sedan kan vi prata om könsidentitet - den upplevda. En del lider av könsdysfori. Här har vi en lagstiftning där vi i dag diskuterar hur det ska gå till när man vill byta juridiskt kön.
Här är Kristdemokraterna tydliga. Ska man kunna byta juridiskt kön bör man vara 18 år gammal. Det bör också finnas en könsdysforidiagnos som grund. Här tycker vi uppenbarligen olika. Min fråga till ledamoten är ändå: Ser inte ledamoten med oro på att man när man är så ung som 16 år ska fatta den här typen av beslut?
När det gäller professionen är den inte helt entydig. Det är vad som gör att det är komplext. Det är vad som gör att vi från utskottet ville skicka ut det på remiss. När det gäller flera av dem som man talar om här som har yttrat sig i frågan var det innan Socialstyrelsen ändrade sina rekommendationer. Det kom i december 2022. Lagrådets yttrande kom i juni 2022.
Det har alltså hänt någonting med kunskapsläget här. Det är inte bara enskilda professorer som vi talar om eller enskilda läkare. Det är också Karolinska institutet. När de fick möjlighet att kommentera detta i samband med ändringen 2022 föreslog de inte 16 år utan 18 års ålder.
Fru talman! Jag funderar lite kring Kristdemokraternas engagemang i just hbtqi-frågor. Jag kan också konstatera att Kristdemokraternas statsråd Acko Ankarberg Johansson själv har stått i den här kammaren och sagt att man kommer att lägga fram en proposition om en moderniserad könstillhörighetslag.
Man valde själv när man tillträdde att lägga den på propositionslistan. Jag antar att man i varje fall då ansåg att det var färdigberett och att man var redo att gå till beslut. Egentligen kan man väl hävda att det socialutskottet gör är att förverkliga det som Acko Ankarberg Johansson har sagt att man ska göra.
Fru talman! Det är svårt att förstå var Kristdemokraterna står när det kommer till hbtqi-personers rättigheter. Det är som också Anders W Jonsson konstaterade. Varenda gång vi har diskuterat en fråga som kan förbättra tillvaron för hbtqi-personer i Sverige men också i världen har Kristdemokraterna satt sig på tvären. Man har hävdat att man inte har haft tillräckligt med underlag och att det kommer att påverka samhällets övriga medborgare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Det är en otrolig orättvisa som jag är väl medveten om. Hbtqi-personer måste alltid vänta på att heterosexuella och majoritetssamhället ska säga ja. Sedan får man existera med samma villkor som alla andra. Det är en otrolig orättvisa som jag tror att många är väl medvetna om.
Jag skulle vilja höra: Vad är Kristdemokraternas förslag? Jag vet, fru talman, att vi diskuterar just det här förslaget. Men det är relevant i sammanhanget. Kristdemokraterna har till exempel stoltserat på olika pridetåg runt om i landet. Det är klart relevant att veta: Vilka hbtqi-förslag har Krist-demokraterna för att stärka situationen för Sveriges transpersoner i dag?
(Applåder)
Fru talman! Det finns många viktiga frågor som vi skulle behöva debattera här i kammaren i dag. Jag väljer att framför allt fokusera på det lagförslag som vi ska fatta beslut om. Det är nog att lägga tid på det nu. Men jag uppskattar engagemanget för frågor som rör hbtqi-rörelsen. Jag får återkomma till den typen av debatter framöver.
Det man ska veta när det gäller Kristdemokraternas engagemang för människor oavsett hur de identifierar sig i sexuell läggning, religiös tillhörighet eller whatever är att det är människovärdet som står främst. Vi kan debattera andra debatter som vi har haft tidigare, men jag tycker inte att det hör hemma i debatten i dag. I dag har vi en viktig lagstiftning att diskutera.
Det rör några få, som vi har talat om, i samhället i dag. Hur kan vi stötta och hjälpa där på bästa sätt? Vi står bakom nu gällande lagstiftning. Det vi har motsatt oss i förslaget - och jag upprepar det igen - är att sänka från 18 till 16 års ålder och att ta bort kravet på att det också ska finnas en utredning för könsdysfori.
Att både sänka åldern för unga personer och att ta bort kravet gör att man tar bort en del av det stöd som finns runt personen som ska fatta ett beslut om juridiskt kön, som är den ordning som vi har i dag. Här tycker vi olika som partier. Det är ingenting konstigt med det.
Det är tydligt att Socialdemokraterna vill ha en större del av självidentifikation. Vi tycker att det ska finnas ett stöd när man ska fatta beslut om juridiskt kön. Det är vad vi röstar om i dag.
(Applåder)
Fru talman! Det fanns också delar i mitt inlägg om förfarandet som jag också önskade få svar på. Det är ett kristdemokratiskt statsråd som har lovat att man ska gå fram med lagstiftningen som nu socialutskottet gör i stället. Det får ledamoten gärna svara på.
Med det sagt kan jag också konstatera att Ebba Busch har sagt samma sak på Stockholm Pride. Hon har sagt att man ska modernisera könstillhörighetslagen. Det är absolut den lagstiftningen vi diskuterar här i kammaren i dag. Det är absolut en fråga som är relevant när det kommer till hbtqi-personers rättigheter i dag. Det är en relevant frågeställning utifrån det som är på riksdagens bord att diskutera. Det är en lagstiftning som vi ska diskutera. Det är en lagstiftning som är viktig att förändra. Det är vad vi nu gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön
Jag skulle vilja ha svar på: Vad har förändrats hos Kristdemokraterna sedan man tillträdde och lade lagen på propositionslistan? Vi skulle fatta beslut om det den 24 februari 2023. Det är över ett år sedan. Det var ett kristdemokratiskt statsråd som valde att sätta den på propositionslistan. Vad har förändrats för Kristdemokraterna under den tiden?
(Applåder)
Fru talman! När det gäller förfarandet ges det en rättvisande bild. Det finns ett engagemang från statsrådet Acko Ankarberg Johansson och ett starkt engagemang från Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i de här frågorna.
Det har också uttryckts i olika sammanhang. När vår partiledare Ebba Busch talade och debatterade i samband med Pride var det hon sa att hon ville se förändringar och en moderniserad lagstiftning.
När det väl kom till förhandling i regeringen tyckte Kristdemokraterna fortsatt att en sänkning till 16 års ålder inte är en väg som vi ser framför oss, utifrån att kunskapsläget har förändrats, och därav var inte regeringen överens. Sedan har det varit upp till utskottet att agera i den här frågan, och därav har vi debatten i dag.
(Applåder)
