Riksflödet
Logga in
Replikerade på Magnus Jacobsson ·

Serkan Köse (S) om Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

Serkan Köse (S) svarade Magnus Jacobsson i en replik om Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.

Magnus JacobssonKD· i sitt anförandeI detta betänkande hanterar vi cirka 80 yrkanden från allmänna motionstiden som berör arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen, vilket visar att det finns ett stort engagemang för dessa viktiga frågor i…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! I detta betänkande hanterar vi cirka 80 yrkanden från allmänna motionstiden som berör arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen, vilket visar att det finns ett stort engagemang för dessa viktiga frågor i riksdagen. Samtidigt visar betänkandet att regeringen redan arbetar med dessa frågor samt att det pågår ett stort antal utredningar som kommer att komma till riksdagen vartefter att de blir klara.

Jag yrkar därför avslag på alla dessa motionsyrkanden samt bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Vi befinner oss i dag i det läget att vi har många som står utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har kommuner och företag som har svårt att hitta arbetskraft.

I mars 2023 uppgick antalet arbetslösa till 434 000. Detta motsvarar en arbetslöshet på 7,7 procent. Långtidsarbetslösheten minskar men från höga nivåer. Sverige har 123 800 personer som varit arbetslösa i mer än ett halvår.

Detta måste vi klara av att hantera. En av de viktigaste vägarna för att lösa detta är att vi skapar nya vägar till jobb. Etableringsjobb, enklare skatteregler för att underlätta egenföretagande, lärlingsutbildning, vuxenutbildning, folkhögskolor och fungerande regler avseende gigjobb - allt som jag nu räknar upp är olika metoder som gör det möjligt för fler att komma i försörjning.

En egen försörjning gör att man blir mer självständig och fri och att man kan utveckla det egna livet. Man får också en arbetsgemenskap som gör att man hittar nya vänner. Med den ekonomiska integrationen öppnas dörren in till den samhällsgemenskap som vi kristdemokrater har som vår vision. Arbetsmarknadspolitiken är därför ett viktigt område där vi tillsammans med arbetsmarknadens parter gör det möjligt för alla, såväl ungdomar som nya svenskar, att bli en del av vår samhällsgemenskap.

Herr talman! I betänkandet finns enskilda motioner från två kristdemokratiska ledamöter som lyfter fram behovet av att komplettera sysselsättningsmålet med ett självförsörjningsmål.

Jag har förståelse för att det är regeringen som beslutar om vilka ämnes- och statistikområden det ska finnas officiell statistik för samt vilka myndigheter som ska vara statistikansvariga. Därefter är det myndigheterna själva som ansvarar för metod och kvalitet samt för vilka statistiska mått som ska användas. Jag anser ändå att detta är ett intressant förslag, och jag kommer därför att ta med mig det i fortsatta samtal med övriga partier inom regeringsunderlaget.

Herr talman! Det är väldigt bra att parterna har förhandlat fram ett nytt omställningsstudiestöd. Samtidigt är det viktigt att staten fortsätter att utveckla arbetsmarknadsutbildningarna via folkhögskolor och vuxenutbildning samt olika former av arbetsmarknadsåtgärder. Målet måste vara att få fler av dem som befinner sig utanför arbetsmarknaden anställbara.

Samtidigt räcker det inte med att man blir anställbar. Vi måste underlätta för människor att flytta dit där jobben finns. Jag personligen tror därför att man bör titta på hur vi arbetade under 80-talet, när södra Sverige behövde arbetskraft. Vi löste det med att folk från Norrland flyttade söderut samt genom en arbetskraftsinvandring som fokuserade på att anställa personal inom våra bristyrken, och då framför allt inom industrin.

I dag har vi behov av att få människor att flytta norrut, samtidigt som jag är övertygad om att vi behöver reformera migrationspolitiken så att vi underlättar för studenter och strategiskt viktig arbetskraft att komma hit och jobba - både i den offentliga och i den privata sektorn. Detta kommer att vara en av våra riktigt stora utmaningar under kommande år.

Herr talman! Arbetsförmedlingen har befunnit sig i förändring under de senaste åren. I grunden är det bra förändringar, som öppnar upp för att fler kan vara med och förmedla arbeten. Samtidigt har förändringarna resulterat i en osäkerhet avseende Arbetsförmedlingens samverkan med kommuner.

Det är därför viktigt att påpeka att Arbetsförmedlingen har ett tydligt uppdrag att samverka med kommunerna samt att Arbetsförmedlingen ska underlätta och bistå samverkan mellan kommuner och de fristående aktörerna. Samverkan ska också ske så att övergång från arbetslöshet till studier i kommunal vuxenutbildning underlättas.

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen har ett tydligt uppdrag, då vi behöver få till en bra samverkan om vi ska få fler personer att komma ut i jobb. Det är också viktigt att Arbetsförmedlingen finns väl representerad i hela landet.

I vår uppgörelse med Tidöpartierna betonar vi att den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran bör förenklas med färre och mer kostnadseffektiva insatser som leder till jobb. Detta är en bra inriktning.

Herr talman! I betänkandet finns flera motioner som berör insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och Samhall. I dessa frågor står vi kristdemokrater bakom utskottets bedömning, men jag vill ändå passa på att påpeka att vi behöver se över hela detta område i syfte att underlätta för dem som på olika sätt har nedsatt arbetsförmåga.

För egen del har jag vid flera tillfällen lyft fram behovet av en mer individualiserad ersättningsmodell, där den enskilde får en arbetsförmågebedömning och därefter kan ta med sig samhällsstödet till vilken arbetsgivare som helst. En sådan mer personlig stödmodell hade gett den enskilde ett större utbud av arbetsplatser samt bättre möjligheter att komma in i en arbetsgemenskap.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka Magnus Jacobsson för ett bra anförande. Ett par frågor dök upp när jag lyssnade på Magnus Jacobsson när han pratade om nya vägar till jobb.

När man läser regeringens budgetproposition kan man konstatera att där står att subventionerade anställningar är en viktig insats för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vidare skriver regeringen med hänvisning till ett flertal studier att det kan vara svårt för utrikes födda, särskilt flyktingar, att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen anser därför att det behövs särskilda insatser som bidrar till att påskynda arbetsmarknadsetableringen.

Jag delar regeringens uppfattning att subventionerade jobb är viktiga, och jag menar att de är ett viktigt komplement till utbildningsinsatser och förmedlingsstöd från Arbetsförmedlingen för de grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden.

Även i Arbetsförmedlingens budgetunderlag för perioden 2022-2024 kan man läsa att subventionerade anställningar är en av de insatser som kan vara effektiva för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden till jobb. Det gäller inte minst utrikes födda kvinnor, där extratjänster har varit framgångsrika för att dessa ska komma ut på arbetsmarknaden.

Med anledning av detta vill jag ställa en fråga till ledamoten eftersom regeringen nu har valt att avveckla en så pass viktig arbetsmarknadspolitisk insats, inte minst för de här grupperna - kvinnor som behöver detta.

Hur ser ledamoten på de specifika åtgärder som regeringen planerar att vidta för att hjälpa personer med svag arbetsmarknadsanknytning, särskilt med fokus på utrikes födda kvinnor, så att de ska få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Först en lite mer folkbildande upplysning: När man bildar en ny regering efter val har man ett valresultat. Man har ett antal partier som sätter sig och förhandlar. De här förhandlingarna tar den tid de tar, men budgetlagen i riksdagen tar inte hänsyn till det. På samma sätt är det i kommuner och regioner: Man har en bestämd tid för när ett förslag ska ligga på bordet.

Det här innebär i praktiken - vilket jag tycker att vi i politiken borde vara tydligare med - att den första budget man lägger fram i en kommun, i en region eller i riksdagen i mycket är en budget som hänger ihop med föregående regering. Det gör att man får en del sådana här överlappningseffekter. En som jag själv har lyft fram gäller de stöd som har funnits till Bilda, som har jobbat med att få enskilda att komma ut på arbetsmarknaden med soltakstekniker. Det är ett typiskt exempel som antagligen inte ens var med i budgetförhandlingen. Det var en tillfällig åtgärd som föregående regering tog beslut om, men man tog också beslut om en sluttid.

Rent principiellt, sett till tidigare budgetar och avsatta resurser, är det korrekt att det - vilket ledamoten tidigare påpekade, herr talman - har skett en viss besparing. Men som ledamoten Serkan Köse - jag hoppas att jag uttalar namnet något så när rätt - också mycket riktigt har påpekat skedde en del av dessa besparingar därför att man helt enkelt inte använde resurserna.

Det är ett jätteproblem om vi är överens om att vidta åtgärder och för resurser till en myndighet men pengarna blir kvar och återbetalas. Då är det faktiskt bättre att använda dem på annan plats, exempelvis i den övriga offentliga sektorn.

Jag tror ändå att vi på den principiella nivån, herr talman, är väldigt överens.

Herr talman! Jag kan börja med att konstatera att ledamoten uttalade efternamnet rätt. Jag får tacka för det.

Jag vet sedan tidigare att Kristdemokraterna har varit ganska på när det gällt inte minst arbetsintegrerade sociala företag, som är en viktig insats inte minst för kvinnor med utländsk bakgrund. Där har vi också haft en gemensam syn. Detta saknas lite grann, både i Tidöavtalet och i budgeten.

Det är klart att man inte kan få in allting i en budget. Det förstår jag också. Men jag tror att den politiska viljeinriktningen är otroligt viktig. Hur ska vi komma åt att vi har väldigt många, inte minst kvinnor med utländsk bakgrund, som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden?

Där tycker vi socialdemokrater att extratjänsterna har varit viktiga. Det har också SKR skrivit i sina rapporter. Jag vet att även väldigt många kristdemokratiska kommunalråd ute i landet har tyckt att det är viktigt med extratjänster så att inte minst kvinnor kan etablera sig på arbetsmarknaden. Men det är också viktigt för kontinuiteten när det gäller det vi pratade om tidigare, nämligen kompetensförsörjningen.

Det finns alltså vinn-vinn i jämförelse med regeringens stora satsning på nystartsjobben, som är en rättighetsbaserad åtgärd. Många bedömer att dessa personer som befinner sig väldigt nära arbetsmarknaden ändå skulle kunna få jobb, så där behöver man kanske inte sätta in dubbelt så mycket anslag. Men det är en diskussion vi kan ha.

Sedan vill jag bara kort kommentera resurserna. Sveriges riksdag fattade 2019 beslut om M-KD-SD-budgeten, och där skar ni ned anslaget till Arbetsförmedlingen, vilket innebar att Arbetsförmedlingen tvingades varsla över 4 000 medarbetare. Av dessa har 3 000 fått gå.

Med de ekonomiska förutsättningarna och det minskade antalet anställda på myndigheten, och så en pandemi på det, är det klart att det har varit svårt att göra av med alla pengar. Det förstår alla. Det framkommer också i Arbetsförmedlingens årsredovisning att det har varit väldigt tufft för myndigheten att man inte gjort av med alla sina medel.

Men låt oss gå tillbaka till diskussionen. Vilken konkret plan ser regeringen för de personer som har svag anknytning till arbetsmarknaden? Vad tänker ni göra för dem?

Herr talman! Tack, Serkan Köse, för en väldigt bra fråga!

Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har, vilket inte alla alltid är medvetna om, ett antal likheter. En av dem är att vi är folkrörelsepartier med stark anknytning ute i Folkrörelsesverige. Det gör att vi ofta lyfter frågor som handlar just om perspektivet att ha samverkan mellan kommuner, det offentliga och civilsamhället.

När det gäller människor som är långt ifrån arbetsmarknaden är det vår uppfattning, som vi också förfäktar på olika sätt, att man behöver jobba med utbildning. Man behöver jobba med de nya åtgärder som följer med den nya arbetsmarknadsmodellen. Vi är positiva till det som de fackliga parterna ihop med arbetsgivarna har kommit överens om när det gäller utbildning. Självklart måste vi i förlängningen också titta på hur man använder resurser.

Det är korrekt att det i den budget vi lade fram nu har skett en del neddragningar på vårt område. Men dessa är också kopplade till Arbetsförmedlingens situation över tid. Det handlar inte bara om covidåren. När jag själv var kommunalråd fick vi en signal från Arbetsförmedlingen där hemma där de sa: Vi kommer att få föra tillbaka 1 miljard i vårt område. Då kunde vi som kommun sätta in en del egna resurser, och så fick vi till ett projekt där vi fick närmare hundra ungdomar i jobb.

Men det där har varit ett problem länge. Oavsett regering har vi tillfört resurser som vi allokerat i budgeten men som sedan inte använts. Där hoppas jag att den regering som jag stöder, uppmuntrar och tillstyrker ska bli duktigare på att träffa rätt. Fel använda pengar, eller rättare sagt fel placerade pengar, är också ett svek, för det är pengar som inte landar där de behöver vara.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.