Magnus Jacobsson (KD) svarade Jim Svensk Larm i en replik om Arbetsmiljö och arbetstid i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.
Jim Svensk LarmS· i en replikTack för anförandet, ledamoten! Kristdemokraterna vill gärna ge sken av att man står upp för välfärden. När ledamoten i sitt anförande talar om arbetsmiljön tror jag inte att många inom välfärden känner att man står upp…Fru talman! I detta betänkande hanterar vi cirka 80 yrkanden från allmänna motionstiden som berör arbetsmiljö och arbetstid, vilket visar att det finns ett stort engagemang för dessa viktiga frågor i riksdagen. Samtidigt visar betänkandet att regeringen redan arbetar med dessa frågor samt att det pågår ett stort antal utredningar som kommer att komma till riksdagen vartefter de blir klara. Jag yrkar därför avslag på alla dessa yrkanden och bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Med detta hade jag i princip kunnat avsluta mitt inlägg, men jag vill ändå passa på att redogöra för hur vi som kristdemokrater ser på dessa frågor.
För oss är det viktigt att vi håller fast vid den svenska modellen, då det är parterna som har huvudansvaret för alla de frågor som berör arbetsmiljö och arbetstider. Flera motionärer lyfter fram den psykiska ohälsan samt att det bör vara möjligt att införa sanktionsavgift när enskilda arbetsgivare misslyckas med att förebygga psykisk ohälsa.
Den tidigare regeringen tillsatte en utredning som bland annat tittade på dessa frågor. Utredningen Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus överlämnades till regeringen i augusti 2022. Betänkandet har därefter remitterats, och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Vi kommer således att få möjlighet att återkomma till dessa frågor när ärendet återkommer till riksdagen. Det är dock viktigt att slå fast att det redan i dag är arbetsgivaren som är skyldig att se till att ha en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för sina anställda.
Målet om god arbetsmiljö kommer alltid att handla om att vi tillsammans med arbetsgivarnas och arbetstagarnas parter, företagen och den offentliga sektorn ständigt arbetar för att förbättra arbetsmiljön. Detta är ett arbete som aldrig någonsin kommer att bli färdigt utan som är ett ständigt pågående arbete där nya förbättringar sker över tid.
Vi har uppmärksammat detta i Tidöavtalet, och för att staten ska kunna ta sitt ansvar har vi avsatt ytterligare 50 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket samt 10 miljoner kronor till Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Fru talman! Ett par motioner handlar om arbetsmiljöbrott. Som kristdemokrat anser jag att det är viktigt att man ständigt arbetar för att minska kriminaliteten i samhället, oavsett vilken typ av brott vi pratar om. Att motverka överträdelser av arbetsmiljölagstiftningen bör ske genom både förebyggande åtgärder och straffrättsliga ingripanden.
Det är därför glädjande att Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har förbättrat sitt samarbete, vilket resulterat i att fler brott har upptäckts och lett till lagföring. År 2017 beslutades om 52 lagföringar för personligt ansvar och företagsbot. År 2021 var motsvarande siffra 114. Detta är en positiv utveckling som är resultatet av lagändringar på området, och det är en utveckling som jag hoppas kommer att fortsätta. Regeringens historiskt stora satsningar på rättsväsendet med ytterligare 5 miljarder kronor under den kommande treårsperioden kommer att ge effekt även på det här området. Det är satsningar som Kristdemokraterna har varit pådrivande för.
Fru talman! Föregående regering genomförde en del utredningar samt förändringar som syftade till att myndigheterna skulle utöka sin samverkan för att komma åt arbetslivskriminalitet. Man upprättade även regionala centrum i syfte att förbättra detta arbete, vilket var bra.
I Tidöavtalet konstaterar vi att myndigheterna måste kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet. Det är glädjande att det finns en så stor samsyn om att arbetslivskriminalitet ska bekämpas. Dessa brott hotar inte bara de anställda utan snedvrider även konkurrensen. Seriösa företag får svårare att bedriva verksamhet när de konkurrerar med kriminella företag. Vi riskerar också att förlora skatteintäkter som kan användas till andra viktiga områden i samhället.
Fru talman! Betänkandet behandlar även våld och hot i arbetslivet. Tyvärr ser vi att det finns flera yrkesgrupper som på olika sätt utsätts för våld eller hot om våld. Som kristdemokrat tycker jag därför att det är bra att Tidöavtalet lyfter fram och pekar på det våld som blåljuspersonal drabbas av.
Vid sidan av detta vill jag även passa på att nämna socialsekreterare, lärare, handelsanställda, restaurangpersonal och dem som jobbar inom transportsektorn. Utöver dessa finns det givetvis fler grupper som jag antagligen har missat. Det är dock viktigt att vi fortsätter att se över hur vi kan öka säkerheten i arbetslivet, samtidigt som vi är tydliga med att detta i första hand är ett ansvar som åligger arbetsgivarna.
Fru talman! I betänkandet behandlas även motioner som rör arbetskläder och företagshälsovård. Även det är viktiga frågor som motionärerna lyfter upp. Men då vi i Sverige har valt att ha en arbetsmarknadsmodell där stora delar av ansvaret ligger på parterna konstaterar jag att även det i första hand är frågor där arbetsgivarna tillsammans med de fackliga parterna måste hitta lokala lösningar.
Fru talman! Svensk arbetsmarknad befinner sig ständigt i förändring. En gång i tiden gick vi från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Senare har det handlat om att gå in i ett kunskaps- och tjänstesamhälle, och i dag ser vi att vi får helt nya arbetsmarknader med gigarbeten och distansarbeten.
Vår arbetsmarknadsmodell har vuxit fram under dessa förändringar. Den har tjänat oss väl, vilket vi bland annat kan se genom en ständigt förbättrad arbetsmarknad avseende arbetsplatsernas utformning, löneutveckling, arbetstider, personlig utveckling och förhållandevis få konflikter på arbetsmarknaden.
Samtidigt tvingar varje förändring oss att fundera över vem som ansvarar för vad. Är det arbetsmarknadens parter som ska hantera en ny situation, eller behövs det stöd i form av nya lagar? Ofta har vi löst det genom samverkan där vi över tid löser de utmaningar som finns när nya arbeten och anställnings- samt företagsformer växer fram. Det kommer att ske även denna gång. Men det är viktigt att vi i politiken följer utvecklingen, så att vi tillsammans med arbetsmarknadens parter kan se om allvarliga problem uppstår.
Fru talman! Vi debatterar viktiga frågor som rör arbetsmiljö och arbetstid. Men jag vill vidga perspektivet. Ofta talar vi på den borgerliga sidan om arbetslinjen, vilket givetvis är bra. Men livet är större än bara jobb. Jag noterar att vi i detta betänkande försöker lösa väldigt många problem via arbetsgivarna. Det kan vara klokt när det handlar om frågor som arbetsgivarna kan påverka, men det finns ibland frågor som är större och mer komplexa.
Låt mig hämta ett exempel från skolans värld. Oavsett vad det är för problem i samhället tenderar vi politiker att peka på skolan. Den ska vara lösningen på problemen. Det gör att många lärare i dag säger att uppdraget som lärare är omöjligt att genomföra, då man har fått så många andra uppdrag via både staten och kommunerna.
På samma sätt tenderar vi att peka på arbetsgivarna oavsett vad problemet är. Ett exempel är att om någon skadar sig på fritiden när man spelar tennis är det arbetsgivaren som får bära sjuklönekostnaden. Om någon går igenom en livskris, vilket kan leda till tillfällig psykisk ohälsa, är det arbetsgivaren som får bära ansvaret. Arbetsgivarna har ansvar för att ta fram en åtgärdsplan för den anställde, även om problemet inte är arbetsplatsrelaterat.
Detta gör att många småföretagare tvekar att anställa fler medarbetare och att det blir svårare att vara företagare samt arbetsgivare. Det är också ett mycket ineffektivt sätt att möta människors behov i olika livssituationer.
Fru talman! Som kristdemokrat hoppas jag att vi alla lite till mans kan stanna upp och fundera över hur vi skapar ett samhälle och en vardag, inte bara ett arbetsliv, som gör att livspusslet går ihop.
Slutligen konstaterar jag att jag blev lite förvånad över ledamoten Johanna Haraldssons inlägg. Socialdemokratin har trots allt varit den största parten i diverse olika block under åtta år. Ändå har man inte genomfört det man för ett litet ögonblick sedan hävdade i talarstolen att man önskar genomföra. Det förvånar mig, fru talman.
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten!
Kristdemokraterna vill gärna ge sken av att man står upp för välfärden. När ledamoten i sitt anförande talar om arbetsmiljön tror jag inte att många inom välfärden känner att man står upp för deras arbetsmiljö. Det är inte konstigt. Känslan är att man säger en sak men gör något annat. Skattesänkningar för höginkomsttagare väger tyngre än mer resurser till välfärden.
Det känns förmodligen tungt för Kristdemokraterna att komma ut och träffa välfärdshjältarna och att behöva stå där och förklara hur arbetsmiljön ska bli bättre för hälso- och sjukvårdens personal när välfärden står inför ett stålbad.
Inför det stålbadet är det extra viktigt att se till att de resurser som avsätts till välfärden också får gå dit och inte till fusk. Vi ser med oro på att den organiserade brottsligheten inom välfärden riskerar att urholka tilliten till och legitimiteten hos den allmänna välfärden.
Min fråga till ledamoten är hur han ser att vi ska förbättra arbetsmiljön för medarbetare inom hälso- och sjukvården.
Fru talman! Låt mig börja med det sista. Jag delar ledamotens oro avseende den organiserade kriminaliteten. Jag ägnade en stor del av mitt anförande åt just det, av det enkla skälet att den organiserade kriminaliteten som framför allt arbetar gentemot välfärdssektorn plockar pengar som vi skulle behöva just för att skapa en trygg välfärd. I den delen tror jag att vi är helt överens.
Avseende skattesänkningar befinner vi oss i dag i en situation med hög inflation. Svenska kronan försvagas också gentemot andra valutor. Det gröper ur arbetstagarnas plånböcker på ett mycket hårdare sätt än alla tänker på. Om någon av oss här i kammaren skulle gå till val på att säga att man tänker sänka någons lön med 10-15 procent hade vi antagligen inte blivit valda. Men det är vad som sker just nu.
Trots att de fackliga parterna fick ett bra avtal är det fortfarande ett avtal som innebär att plånboken gröps ur för de flesta arbetstagare. Det parerar regeringen bland annat med de skattesänkningar vi gör för arbetstagare. Om man tittar på hur skattesänkningarna görs ser man att de framför allt når dem med lägst inkomster. Det är jag som kristdemokrat tacksam för. Vi måste värna dem som är anställda och deras köpkraft om vi ska ha en god ekonomi över tid.
Fru talman! Den sista frågeställningen gällde resurser till välfärden. Det är ett faktum att vi kristdemokrater återkommande har tillfört mer resurser till välfärden än socialdemokratin har gjort. Förra mandatperioden gjorde vi till och med en uppgörelse med Vänsterpartiet - alla var kanske inte medvetna om att det kunde ske - just för att tillföra mer pengar till välfärden.
Fru talman! Jag skäms alltså inte alls när jag är ute - tvärtom. Jag är stolt över att vi försöker värna välfärden i alla lägen, även under lågkonjunktur med hög inflation.
Fru talman! Tack för svaret, ledamoten, även om jag känner mig ganska säker på att det inte kommer att göra särskilt många inom hälso och sjukvården trygga när det gäller att deras arbetsmiljö ska bli bättre.
Ledamoten säger att man har tillfört mer medel till det offentliga. Ändå såg vi i budgeten i höstas att vi hade velat skjuta till ännu mer. Det fanns ett behov av 20 miljarder enligt SKR. Det regeringen lyckades skjuta till var inte i närheten.
I en av våra reservationer pekar vi på vikten av att trycka tillbaka arbetslivskriminaliteten inom välfärden. Arbetslivskriminalitet har letat sig in även i välfärden. I till exempel boken Hemtjänstmaffian har vi kunnat läsa hur kommuner luras på miljonbelopp. De som får betala det yttersta priset är såväl brukare som arbetstagare.
Skattepengar ska helt enkelt inte gå till kriminella. Det borde alla kunna hålla med om. Den organiserade brottsligheten utvecklar ständigt nya sätt att komma runt lagar och avtal. Då behöver det mötas med nya metoder och arbetssätt. Det pekar vi på i vår reservation. Men vi får tyvärr inte stöd av Kristdemokraterna för det.
Hur ser ledamoten att vi ska komma åt arbetslivskriminaliteten inom speciellt välfärden?
Fru talman! Jag tror att det absolut viktigaste är det jag redogjorde för i talarstolen: samverkan mellan olika myndigheter.
Mycket av den kriminalitet som sker uppfattas vid en första anblick som laglig. Men när man börjar gräva i det upptäcker man att det finns en systematik som leder till det som egentligen är stöld ur det gemensammas kassa.
Jag har själv lyssnat på en person som var aktiv som jurist i en av de största bedrägeriskandalerna i Södertälje. Det handlade om hur man jobbade med anhöriga till barn med funktionsnedsättningar och hur man jobbade systematiskt med såväl hyresåterbetalningar som falska löner och i det fallet även arbetskraftsinvandring på felaktiga premisser.
Det enda sättet att komma åt den typen av kriminalitet är att agera samfällt. Därför är jag väldigt glad för att även socialdemokratin åtminstone i riksdagen - det verkar inte vara så i alla kommuner - är beredd att stå upp mot den här typen av välfärdskriminalitet. Jag är också väldigt glad, som jag sa i mitt anförande, för att vi avsätter ytterligare pengar till just de rättsvårdande myndigheterna, för det är genom samverkan och mer resurser vi kan komma åt den typ av kriminalitet som tyvärr finns i en del av Välfärdssverige.
Sedan vill jag ännu en gång säga att det är extremt viktigt att regeringen sänker skatterna för dem som sliter ute i välfärden. Det är inte rimligt att människor får sin lön försvagad. Jag är djupt bekymrad över vänstersidans nonchalans över arbetstagarnas löneutveckling.