Saila Quicklund (M) svarade Johanna Haraldsson i en replik om Arbetsmiljö och arbetstid i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.
Johanna HaraldssonS· i en replikTack, Saila Quicklund, för ett väldigt bra anförande! Saila Quicklund talar om besvär, problem och arbetsbelastning på arbetsplatser. Den allra vanligaste orsaken till att kvinnor blir sjuka på jobbet är hög…Fru talman! Vi debatterar nu AU8 Arbetsmiljö och arbetstid. Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Arbetsmiljö och arbetstid är viktiga frågor som påverkar och involverar väldigt många arbetstagare, arbetsgivare och fackliga organisationer. En säker och utvecklande arbetsmiljö är central för en väl fungerande och livskraftig arbetsmarknad och välfärd. En god arbetsmiljö är också viktig för ett tryggare Sverige. Detta gäller för såväl den enskilde som samhället i stort.
Utvecklingen av arbetsmiljön på våra arbetsplatser påverkar såväl tillväxt som sysselsättning, liksom möjligheterna till en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetsmiljön har också stor betydelse för hur länge människor kan, orkar och vill arbeta, vilket är viktigt med tanke på den demografiska utveckling vi nu har i Sverige.
Det finns frågor som vi har följt under många år. Jag ska nu tala om dödsolyckor på våra arbetsplatser. Tyvärr kan vi inte se några förbättringar alls på det här området. Av Arbetsmiljöverkets statistik framgår det att hela 41 dödsolyckor skedde under 2022. Detta är ett stort misslyckande. Till de branscher som är mest olycksdrabbade hör bygg, skogsbruk, jordbruk, transport och tillverkningsindustri.
Ytterligare ett faktum som oroar väsentligt är att arbetsolyckorna ökar. Statistiken visar att antalet anmälda arbetsolyckor, både med och utan frånvaro, ökade under 2021, som är det senaste helåret med fullständig statistik, jämfört med 2020. Det totala antalet ökade från 33 626 år 2020 till 40 328 efterföljande år. Den vanligaste orsaken till arbetsolyckor med frånvaro för män var olyckor orsakade av förlorad kontroll över maskin, verktyg eller transportutrustning. Bland kvinnor var fallolyckor den vanligaste orsaken till frånvaro.
Det tredje som oroar är att även antalet arbetssjukdomar ökar. Under 2021 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar med cirka 50 procent jämfört med 2020 till totalt nästan 30 000 anmälningar. Likt tidigare år avsåg majoriteten av antalet anmälningar 2021 kvinnor. I Arbetsmiljöverkets undersökning om arbetsorsakade besvär 2020 uppgav 32 procent av de sysselsatta att de haft besvär till följd av arbetet under den senaste tolvmånadersperioden. Det motsvarar cirka 1,6 miljoner personer och är en ökning jämfört med 2018, då motsvarande andel var 28 procent. Sett till yrke och näringsgren var sysselsatta inom vård och utbildning särskilt utsatta för besvär till följd av arbetet. Bland undersköterskor hade nära varannan, 48 procent, besvär till följd av arbetet.
Den demografiska utvecklingen kräver nu ytterligare 200 000 anställda i vården till 2025. Om rekryteringarna till denna viktiga sektor ska kunna vara möjliga måste arbetsmiljöförhållandena inom sektorn förbättras avsevärt. Moderaterna har via kommittémotioner under många år fört fram att vi vill se ett ökat antal inspektioner, uppföljningar av arbetsmiljöarbetet, möjligheter till sanktioner, förstärkta utbildningsinsatser med mera inom just denna sektor.
Nära tre av tio sysselsatta, 29 procent, hade besvär till följd av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelser, vilket var en ökning jämfört med 2018, då motsvarande andel var 25 procent. Den viktigaste orsaken till besvär av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse var för hög arbetsbelastning.
Självklart är de siffrorna alarmerande. Trots utökade satsningar till Arbetsmiljöverket, rättsväsendet, skyddsombuden, företagshälsovård och en ny myndighet, Mynak, stiger andelen arbetssjukdomar, arbetsolyckor och dödsfall. En viktig och central fråga måste vara: Varför sker detta, och hur kan det ske? Vilka åtgärder kan förbättra situationen väsentligt?
Det är centrala och viktiga frågor för politiken, arbetsgivarna och också arbetstagarna och de fackliga organisationerna. Det är också centralt att lyssna till personalen som dagligen befinner sig i dessa sektorer. Detta är också angeläget och behöver förbättras väsentligt. Här finns en stor utvecklingspotential.
I Tidöavtalet finns skrivningar om att arbetsmiljöförbättringar inom vårdsektorn ska genomföras. Inspektioner av Arbetsmiljöverket visar att behovet av inspektionerna är stort. I flertalet fall kan vi se att insatserna resulterat i att 70-80 procent av de besökta verksamheterna fick krav på förbättringsåtgärder.
En inspektionsåtgärd inom äldreomsorgen för några år sedan visade också att 90 procent av de inspekterade enheterna hade arbetsmiljöbrister, och flera var riktigt omfattande.
Företag och andra verksamheter vill göra rätt, men de behöver handledning i detta. Det påpekas vid många av de företagsbesök som jag har utfört. Kunskapsnivån om lagstiftning och relevanta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön är ibland för låg. Här finns också en stor förbättringspotential.
Ännu en utmaning är den alltmer snabbväxande arbetslivskriminaliteten. Denna omnämns i arbetsmiljöstrategin för 2021-2025. I strategin redogörs bland annat för ambitionen att utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet genom fler kontroller och ett förebyggande arbete.
En välfungerande samverkan mellan relevanta myndigheter bedöms vara av stor vikt för att arbetet mot arbetslivskriminalitet ska vara effektivt och ändamålsenligt. Likaså behöver samverkan mellan myndigheter och arbetsmarknadens parter utvecklas.
En viktig del i arbetet är det uppdrag som ett antal myndigheter har fått om myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk. Regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet måste förebyggas.
Fru talman! Arbetsmiljöfrågorna är ständigt aktuella. Det är positivt. Trots ett svårt läge är det bra att vi får ett allt större utrymme för de frågorna i samhällsdebatten.
Jag vill avslutningsvis säga följande. Jag har tagit emot samtal från förtvivlade föräldrar. I de fallen har de varit boende i Jämtland och Västra Götaland. Samtalen har handlat om föräldrar som har förlorat sina söner, bägge dessa i tjugoårsåldern, genom dödsolyckor på arbetsplatsen.
Det är varje förälders värsta mardröm. Föräldrarna har varit tydliga med sina berättelser om vad de anser inte har fungerat inom arbetsmiljöområdet, och det gäller också processerna efter olyckorna.
Arbetet med att förebygga arbetsplatsolyckor, arbetssjukdomar, våld och trakasserier måste därför accelerera. Utvärderingar och statistik är tydliga, och givna insatser räcker uppenbarligen inte till.
Fru talman! Alla som går till jobbet ska kunna komma hem till sina familjer efter arbetsdagen. Allt annat är oacceptabelt. Med de orden avslutar jag mitt anförande.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för ett väldigt bra anförande!
Saila Quicklund talar om besvär, problem och arbetsbelastning på arbetsplatser. Den allra vanligaste orsaken till att kvinnor blir sjuka på jobbet är hög arbetsbelastning och stress. Därför måste vi se till att de organisatoriska och sociala faktorerna på arbetsplatserna hanteras med samma allvar och samma tyngd som de fysiska. Så är det inte i dag.
Jag vet att Moderaterna tidigare har lyft fram frågan om stärkta möjligheter till sanktioner när det kommer till just föreskrifterna. Nu är utredningen som Socialdemokraterna tillsatte klar om utökad möjlighet till sanktionsavgifter för det systematiska arbetsmiljöarbetet och också det sociala och organisatoriska.
Jag är övertygad om att motivationen hos arbetsgivaren att göra de insatser som krävs ökar med risk för sanktioner. Nu är utredningen klar. Det finns förslag som regeringen kan ta vidare som kommer att göra det möjligt att kräva sanktioner även för andra risker i arbetsmiljön än de fysiska.
Jag vill kort och gott fråga Saila Quicklund: Vad tycker egentligen Moderaterna? Ser man fortfarande att arbetsgivare måste ta ett större ansvar för den psykosociala arbetsmiljön? Menar Moderaterna att vi bör införa sanktioner för brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön?
Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson! Jag uppskattar verkligen att vi får en chans att utbyta erfarenheter och ställningstaganden i en replik.
Jag är klart oroad över arbetsmiljöförhållandena. Det måste ändå anses som ett stort misslyckande när den förra regeringen under åtta år hanterade de här frågorna och vi ser att dödsolyckorna stiger och inte minst att arbetssjukdomarna för kvinnor inom offentlig sektor och även arbetsplatsolyckorna stiger.
Det har funnits medel att tilldela till detta med syfte att förbättra situationen, men det har inte hänt. Det är därför bra att vi kan ha ett utbyte om de här frågorna just nu.
Självklart tycker jag, Moderaterna och regeringen att vi ska gå vidare med möjligheter till sanktioner. Det var alliansregeringen som under sin tid införde sanktionsmöjligheten där man gick ifrån andra straffrättsliga åtgärder. Det ligger helt i Moderaternas linje.
Jag är väl medveten om att utredningen har som ett förslag att Arbetsmiljöverket ska kunna skriva ut sanktionsavgifter. Det är inte en fråga som det finns någon konfliktyta om.
Fru talman! Jag blir oerhört glad att höra att Moderaterna står fast vid sin uppfattning och att regeringen nu kommer att gå fram med förslaget. Frågan blir då: När kan vi förvänta oss att regeringen levererar förslaget?
Jag måste också bemöta en del av de påståenden som Saila Quicklund lyfte fram när det kommer till medel för att komma åt arbetsmiljöproblemen. Det gäller särskilt i välfärden men också medel till Arbetsmiljöverket för utökade kontroller.
Här har den socialdemokratiska regeringen steg för steg byggt upp Arbetsmiljöverkets inspektionskapacitet under sin tid i regeringsställning. Den har också sett till att skjuta till mer resurser till välfärden där vi har de stora utmaningarna med just hög arbetsbelastning.
När Moderaterna och regeringen nu hade chansen att med sin första budget se till att skjuta till mer medel till Arbetsmiljöverket och välfärden för att över huvud taget upprätthålla samma nivå i välfärden som vi hade före 2023 lät man bli och prioriterade i stället skattesänkningar för dem som tjänar allra mest.
Fru talman! Regeringen har tillfört 12 miljarder till kommunerna och regionerna, också i syfte att förbättra arbetsmiljöförhållandena. Det står även i Tidöavtalet, som jag nämnde i mitt anförande.
Offensiva insatser kommer att göras. Som jag också nämnde står vi inför stora demografiska utmaningar, och det kräver åtgärder. Man ska rekrytera 200 000 personer till vård- och omsorgssektorn, och då krävs arbetsmiljöförbättringar.
Jag delar mycket av den förra regeringens åsikter om vad som kan förbättra åtgärderna. Däremot måste jag ändå nämna att det finns enorma skillnader i effektivitet när det gäller Arbetsmiljöverkets inspektioner. År 2013 utfördes 31 000 inspektioner med 555 inspektörer anställda. År 2018 var det 639 inspektörer. Det var alltså 84 personer fler, men bara 27 000 inspektioner gjordes.
När det gäller medel till Arbetsmiljöverket har vi exakt samma summa, så där är det ingen skillnad. Däremot tror jag att vi måste titta på effektiviteten och skillnaden mellan de här åren. Vad kan vi läsa ut av det? Det är en stor och viktig fråga som vi måste tackla.
Mer medel ger inte alltid resultat. Nu har vi samma summa till Arbetsmiljöverket. Men det har däremot varit Moderaternas ståndpunkt att göra en genomlysning, att se över effektiviseringen och så vidare. Vi har resultat sedan tidigare som visar att vi har jobbat med mindre medel, färre personer och fler inspektioner. Det är viktigt.