Olle Thorell (S) svarade Yasmine Eriksson i en replik om Internationellt utvecklingsbistånd i debatten ”Protokoll 2022/23:87 Onsdagen den 12 april” den 12 april 2023.
Yasmine ErikssonSD· i sitt anförandeSverigedemokraterna har en rad förslag på förändringar för ett bättre och effektivare bistånd. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd Det svenska biståndet i dag är extremt generöst, men…Fru talman! Sverigedemokraterna har en rad förslag på förändringar för ett bättre och effektivare bistånd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Det svenska biståndet i dag är extremt generöst, men räcker det? Nej, det gör det absolut inte. Världen är tyvärr inte perfekt, och det finns många länder med stora utmaningar på en rad olika områden. Vissa länder är katastrofdrabbade eller krigsdrabbade eller har bristande infrastruktur. Andra kan inte ens tillgodose sin befolkning med tillräckligt med mat eller rent vatten.
Hjälp behövs på extremt många platser runt om i världen. Men frågan är: Vad vill vi uppnå med biståndet? Vi har länge haft procentmål, vilket har resulterat i en oförutsägbarhet i det svenska biståndet där styrande parti inte har tagit ordentligt ansvar för förvaltandet av svenska skattemedel.
Det finns stora orättvisor och alldeles för mycket ondska runt om i världen. Men något man måste ha med sig är att hur mycket man än skulle vilja kan Sverige inte ensamt stå som borgensman för världens hela befolkning. Vi har tillsammans med andra länder i en rad olika församlingar kommit överens om gemensamma mål för hur mycket bistånd vi ska ge. Men tyvärr är det ytterst få länder som lever upp till dessa mål.
Det är viktigt att fler länder tar ett större ansvar. För även om vi skulle lägga hela den svenska statsbudgeten på bistånd skulle medlen inte räcka till för att hjälpa hela världen ur fattigdom eller för att ens ge alla tak över huvudet. Men det vi kan göra är att se över vår egen del - att de medel vi avsätter för behjärtansvärda ändamål runt om i världen faktiskt ger resultat.
Det handlar om att agera klokt och att hushålla med Sveriges ekonomi. Ska vi syssla med bistånd, och därmed använda pengar som egentligen behövs i Sverige, måste det åtminstone gå till rätt saker.
Sverigedemokraterna och regeringspartierna har som bekant ingått ett avtal, Tidöavtalet. Där har vi på biståndsområdet kommit överens om några grundläggande punkter för Sveriges biståndspolitik. Det rör sig bland annat om effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration och att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem från Sverige när så behövs.
Samarbetet stannar dock inte där. En reformagenda är under bearbetning, där vi kommer att staka ut och konkretisera hur biståndet kan användas klokare. Mycket pengar försvinner i dag till onödiga overheadkostnader och kommer inte de behövande till del. Därför vill vi se att dessa kostnader minskar och i stället öka stödet till civilsamhället.
Fru talman! Akuthjälp är otroligt viktigt, men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt och tänka långsiktigt.
Sverige är ett av de länder som lägger störst andel av sin statsbudget på bistånd för att hjälpa människor runt om i världen. Men om vi inte fokuserar och arbetar effektivt och ändamålsenligt med bistånd kommer det aldrig att bli tillräckligt. För att människor ska tas ur fattigdom behöver de ha egna möjligheter att upprätta välstånd. Där har demokrati och utbildning en viktig roll men också näringsliv och handel.
Fru talman! Den förra regeringen med Socialdemokraterna i toppen verkade tycka att deras sätt att hantera skattemedel var bra och förnuftigt, men faktum är att biståndet i oerhört många fall har gått till korruption. Det rör sig inte om ett fall, inte om tre eller tio, utan om hundratals projekt där pengarna hanterats korrupt. Bara under 2021 fick Sida in 303 ärenden om misstänkt korruption eller andra oegentligheter.
Detta tycker jag är tecken nog på att ett omtag måste göras. Man kan inte fortsätta i samma gamla vanliga spår bara för att man alltid har gjort det. Vi måste granska biståndet för att förbättra det och göra det så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Varje skattekrona som går till korruption är pengar rätt i sjön och en skymf både mot de behövande i Sverige som lämnas hjälplösa och mot de behövande i andra länder som hade kunnat få helt andra levnadsvillkor för alla de biståndsmiljoner som skurkar stoppat i egen ficka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Fru talman! Biståndet behöver reformeras. De svenska biståndsmålen bör inte handla om hur mycket pengar eller hur många procent av bni Sverige som enskilt land ska lägga på bistånd. Målet måste vara att faktiskt fokusera på att hjälpa andra att bygga långsiktiga system för att ta sig ur fattigdom. Målet måste vara att bistånd inte längre ska behövas. Då funkar det inte att dutta lite här och där med biståndsmedel för att man minsann ska vara med och hjälpa till överallt och visa sig duktig. Det är inte duktigt att ta pengar från behövande i Sverige för att sedan slösa dem på ineffektiva projekt som saknar långsiktighet.
Fru talman! Sverige bör ha fokus på att hjälpa människor i de länder och regioner flyktingströmmarna kommer ifrån. Många flyktingar befinner sig i sina grannländer, som kan erbjuda säkerhet och viss samhällsservice. Dessa grannländer kan också bidra med stabilitet i området. Närheten till hemlandet gör det också lättare för flyktingarna att återvända hem och bidra till att återuppbygga sina hemländer när så är möjligt.
Det är därför i allas intresse att länder belägna runt krisområden och med en stor mängd flyktingar får generös internationell hjälp. Men Sverige, som är ett litet land, kan inte dra hela lasset ensamt. Det är orimligt att FN:s flyktingorganisation UNHCR inte har tillräcklig finansiering från det internationella samfundet. Ytterst få länder bidrar med sin avtalade del till bistånd. De flesta har glatt sett på när länder som Sverige generöst har bidragit med bistånd långt över de internationella målen för varje land. Den här ordningen är inte hållbar, varken för Sverige eller för världen i stort.
Fru talman! Som jag inledningsvis nämnde har Sverigedemokraterna en rad olika förslag på en bättre biståndspolitik, men med respekt för vårt samarbete med regeringen och det pågående arbetet med reformagendan yrkar jag endast bifall till reservation 7.
Fru talman! Jag vill fråga ledamoten från Sverigedemokraterna om Sverigedemokraternas biståndspolitik. Bortsett från det avtal man gjort om 56 miljarder de kommande åren har ni ju gått ut med att ert mål är 0,5 procent, en halvering av svenskt bistånd. Det är lätt att stå i talarstolen och tala om saker man vill förbättra och göra mer av, men det är en annan sak att finansiera det. Det jag undrar är på vilket sätt någon människa hjälps mer av att Sverige halverar sitt bistånd.
Detta är inte så förvånande. Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti sprunget ur Bevara Sverige svenskt-rörelsen, vitmaktrörelsen. Att de rötterna påverkar hur man ser på resten av världen är inget överraskande. Det överraskande är vilket genomslag man har fått i den övriga högerns biståndspolitik.
Behoven är som sagt oändliga, och det är ingen som säger att Sverige ensamt ska ta hand om hela världen. Detta är ju något som sverigedemokrater upprepar: Sverige kan inte göra detta ensamt. Det är ingen människa som påstår att Sverige ensamt ska ta hand om alla behov i hela världen. Det är bara påhitt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Vi har haft som styråra i svensk politik att avsätta en hundradel av vårt välstånd till fattigdomsbekämpning i världen. Sverigedemokraterna vill halvera det. Då undrar jag: På vilket sätt bidrar det till en global utveckling att halvera Sveriges bistånd?
Fru talman! Nu regerar ju vår regering på en gemensam budget som Sverigedemokraterna ställer sig bakom och där vi står upp för samma avsättning till biståndet som övriga regeringspartier gör.
Det som skiljer Socialdemokraterna från Sverigedemokraterna är effektivisering. Vi tror inte på att man kan kasta pengar på olika projekt till höger och vänster och att allting då automatiskt ska lösa sig. Vi tror på konsekvensanalyser och att göra riktade insatser, många insatser samtidigt, för att kunna lyfta länder så att de till slut kan stå på egna ben.
Nej, som jag nämnde i mitt anförande kan Sverige självklart inte ensamt stå för hela världens bistånd. Det är just det som är poängen. Fler länder måste hjälpa till och ta del av bördan. Sverige lägger i dag mer på bistånd än de avtalade målen, medan andra länder inte ens är i närheten av att nå upp till dem. Det är där den stora skillnaden kan göras. Fler måste hjälpas åt.
Fru talman! Skiljelinjen mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna går inte vid om vi tycker att det ska vara ett effektivt bistånd. Den går i synen på människor. Den går i synen på Sveriges roll i världen. Den går i huruvida man står upp för alla människors lika värde eller inte. Det finns oändligt många skiljelinjer, men effektivt bistånd är inte en av dem.
Jag ska försöka vara superkonkret här. Sverigedemokraterna har ju haft som slogan genom åren att vi ska hjälpa på plats i stället för att hjälpa här i Sverige. Hur hjälper man fler på plats genom att halvera biståndet, vilket är ert mål?
Jag har också en andra fråga. Ni driver ju även att Sverige ska gå ifrån de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 med delmål 2030. Dessa vill Sverigedemokraterna frångå. Ändå säger ni att ni står bakom Parisavtalet och att man ska se till att utsläppen minskas någon annanstans så att vi slipper göra de jobbiga omställningarna här i Sverige. På vilket sätt hjälps detta av att halvera det svenska biståndet, vilket är vad Sverigedemokraterna vill?
Fru talman! Med Olle Thorells retorik borde Socialdemokraterna ha väldigt lätt att instämma i Sverigedemokraternas politik just vad gäller hjälp på plats. Hur hjälper vi fler flyktingar med samma medel? Det är ganska vedertaget att det är extremt dyrt med flyktingar och flyktingmottagande i Sverige. För samma pengar skulle vi kunna hjälpa många fler människor i deras närområde.
Minskat bistånd behöver inte betyda mindre hjälp om man tar bort onödiga kostnader som overheadkostnader. Jag var nyligen i FN i New York. Där sprang vi från det ena kontoret till det andra trots att folk egentligen jobbar hemifrån. Och vad kostar det att hyra stora lokaler på Manhattan? Det är exempel på en onödig kostnad som biståndspengarna går till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Kan vi effektivisera och ta bort de onödiga kostnaderna kan vi spara in en hel del. Som jag nämnde går också otroligt många miljoner till korruption. Kan vi lägga pengarna i värdefulla, trovärdiga och ärliga projekt behöver inte så mycket medel slösas bort.
Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för ditt anförande! Men det är en del som jag väldigt gärna skulle vilja kommentera.
Ledamoten nämner att vi skulle kunna lägga betydligt mer på de behövande i Sverige. Det är klassisk sverigedemokratisk politik att ställa svaga grupper mot varandra. Det är till för att ge en bild av att Sverigedemokraterna värnar mer om de allra svagaste i Sverige än de svagaste internationellt. Men det är en falsk bild, för man satsar ju inte på de svagaste i Sverige heller.
I regeringens budget, som man stöttade, satsar man till exempel inte pengar i kommuner och regioner i den utsträckning som det verkligen skulle behövas. Man drar ned på vården av gamla och sjuka. Man drar ned på skolan, som ska stötta de allra svagaste eleverna. Det är en retorik som inte håller för verklighetens granskning, och jag önskar att vi skulle slippa höra den.
Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. Vi har råd att ha en bra välfärdspolitik där vi stöttar dem som här och nu behöver hjälp i vårt land, utan att detta står i motsatsställning till att hjälpa dem som behöver vårt stöd ute i världen.
Sedan blir det väldigt konstigt. Om man, som Sverigedemokraterna, vill att biståndet inte ska behövas i framtiden är det ju inte nu man ska dra ned på ambitionerna. Just nu står vi inför jättestora utmaningar. Löser vi inte dem - alltså att vi hjälps åt att klara klimatkrisen, migrationsströmmarna, kriget, ofreden och så vidare - kommer det bara att bli ännu dyrare i framtiden, för det dyraste biståndet är det som är humanitärt.
Hur tänker sig Sverigedemokraterna kunna lösa att det inte ska behövas bistånd i framtiden när man drar ned på ambitionerna i dag?
Fru talman! Jag och Janine Alm Ericson ser väldigt olika på de här sakerna. Det är tydligt.
Att argumentera för att vi behöver pengarna i Sverige är inte särskilt svårt. När jag går på Stockholms gator ser jag varje dag hemlösa pensionärer. Det tar emot. Det är behjärtansvärt att hjälpa andra behövande människor också, men allting kostar pengar, och prioriteringen ligger som den gör just nu.
Ja, man måste ställa människor mot varandra. Biståndet kostar. 56 miljarder skulle räcka för att ge varje hemlös i Sverige två villor per person. Men den prioritering vi har gjort är ändå att vara generösa med bistånd, för vi tror att det är någonting som kommer att vara bättre för hela världen i förlängningen.
Vad gäller klimatet kan vi inte lösa allt själva. Även om vi skulle ha nollutsläpp i Sverige skulle det inte påverka klimatet globalt. Vi måste göra det här arbetet internationellt. Vi är inte de stora bovarna här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för svaren!
Jag upprörs också över de fattigpensionärer vi har i Sverige. Jag upprörs också över de matköer som vi nu ser på grund av den skenande inflationen. Då behöver man ha rätt inrikespolitik, och det är där som regeringen med Sverigedemokraternas stöd helt misslyckas.
Vi har pengar. Statens budget ser ut att gå med enorma överskott i år. Kräv då i budgetförhandlingarna att det ska läggas mer pengar på pensionärerna, att det ska läggas mer pengar på välfärden och att det ska köpas hus till de hemlösa pensionärer och andra som bor ute på våra gator, för det är ovärdigt ett välfärdsland! Men detta avhjälper vi inte genom att minska biståndet. Det avhjälper vi genom rätt politiska och ekonomiska prioriteringar i Sverige.
Klimatbiståndet handlar inte om våra egna utsläpp, även om jag vet att regeringen och Sverigedemokraterna vill dra ned på våra ambitioner. Men det handlar om att vi ska se till att vi inte ökar ett fossilberoende ute i världen. Det handlar om att det ska kunna göras anpassningar så att inte fler behöver fly från sina hem på grund av klimatförändringar, som också skapar krig och konflikt. Det skapar också flyktingar. Alla dessa saker hänger ihop. Vi är bara en värld och har bara ett jordklot, och det borde vi enas om att göra vårt bästa för att rädda.
När det gäller korruption och effektivitet finns det liksom inget motstånd här - vi har ingen annan politik. Vi vill också bekämpa korruptionen i biståndet. Korruptionen är helt förfärlig, och varenda krona ska gå till rätt ställe.
Låt oss diskutera effektiviteten! Att göra nedskärningar och prata om kontorslokaler bidrar inte till ett effektivare bistånd, snarare tvärtom.
Fru talman! Att dra ned på onödiga kostnader ger, vill jag hävda, definitivt ett mer effektivt bistånd. Pengarna kan gå till behövande i stället. Vi gör också satsningar vad gäller klimatet. Jag förstår inte riktigt var argumentationen kommer ifrån.
Vi ser problemen med stora flyktingströmmar från olika håll. Det blir bara värre och värre. Det är där vi ser att humanitär hjälp behövs. Vi behöver hjälpa till där vi kan, där man kan bygga infrastruktur, så att folk inte blir lika hårt drabbade. Vi måste prioritera att göra några stora insatser åt gången, på färre platser. På det sättet kan vi göra de stora insatserna som verkligen innebär en förändring för människorna i de fattigaste och mest drabbade länderna.
Fru talman! Tack, Yasmine Eriksson, för anförandet! Sverigedemokraterna vill halvera det internationella biståndet i en tid när biståndet behövs mer än någonsin - när fattigdomen ökar, demokratin går tillbaka och jämställdheten får stå tillbaka vill Sverigedemokraterna halvera biståndet. Jag tycker att det är skamligt, minst sagt!
Men inte nog med det, utan ni vill också ändra inriktningen på biståndet. Ledamoten säger i sitt anförande att hon vill se ett effektivt bistånd. Då ska man inte göra förändringar av biståndet som syftar till någonting annat, till exempel att uppnå migrationspolitiska villkor. Det är ett avsteg från själva grundprincipen för bistånd och strider mot principen om effektivt bistånd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt utvecklingsbistånd
I Tidöavtalet slås fast att regeringen inom ramen för bistånds- och utvecklingspolitiken bland annat ska villkora delar av biståndet med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem om så behövs. Hur i hela friden ska detta gå till?
Fru talman! Vi minskar biståndsbudgeten i Sverige. För det första behöver det inte betyda att färre människor nås när man gör arbetet mer effektivt. För det andra vill vi att biståndet ökar internationellt och globalt. Vi vill inte att Sverige ska halvera sitt bistånd och att resten av världen ska göra detsamma så att det blir mindre bistånd på totalen. Nej, vi vill arbeta på ett sätt där vi kan utöva påtryckningar på de andra länderna, så att de faktiskt hjälper till med sin beskärda del och så att vi får mer pengar globalt till alla som behöver hjälp.
Vad gäller migrationen tycker jag att detta är fullt rimligt om vi hjälper ett land så att det faktiskt lyckas klara sig bättre självt. De bygger då upp sitt land så att det faktiskt är beboeligt. Vi har människor i Sverige som inte har något annat skäl att vara här än att de inte kan vara i det andra landet. Men när den situationen har förändrats tycker jag att det är fullt rimligt att man ska ta tillbaka sina egna medborgare. Gör man inte det är frågan: Är de verkligen i behov av denna typ av hjälp då?
Jag begriper inte riktigt Lotta Johnsson Fornarves frågeställning.
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det som ni har hittat på tillsammans med regeringen om att man ska använda migrationspolitiken i biståndet, så att säga, fungerar inte. Strax före årsskiftet enades OECD:s biståndskommitté Dac om ett förtydligande av riktlinjerna för internationellt bistånd i migrationsfrågor. På punkt efter punkt synliggörs hur den politik den svenska regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om står i direkt strid med det internationella regelverket.
För att en insats ska kunna kategoriseras som bistånd måste huvudsyftet vara utveckling och välfärd i låg- och medelinkomstländer. En aktivitet kan inte redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens egna migrationspolitiska mål.
Biståndsplattformen Concord har på ett förtjänstfullt sätt granskat hur Tidöavtalet står sig i förhållande till OECD-Dacs regelverk. Slutsatsen blir att Tidöavtalet helt enkelt inte är genomförbart. Det fungerar inte.
Fru talman! Enligt den retoriken behövs tydligen inget bistånd över huvud taget, för allt bistånd som ges har en påverkan på vår migration. Skulle vi inte ge något bistånd över huvud taget skulle vi få mycket större flyktingströmmar och mer migration till Sverige i förlängningen. Den retoriken håller inte ihop.
