Jesper Skalberg Karlsson (M) om (forts. från § 12) Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap (forts. SoU11)

Fru talman! Den nya moderatledda regeringen har inte kommit till ett dukat bord. Långa vårdköer, alltför få bemannade vårdplatser och en ojämlik sjukvård är tre stora problem som förtjänar politikens uppmärksamhet och reformvilja. Nu är tid att få ordning på sjukvården, både för patienternas och för medarbetarnas skull.

Fru talman! De senaste åren har kriserna avlöst varandra - först en global pandemi som satte press på sjukvården, därefter ett krig i Europa som både kostat många människor livet och skapat stora störningar i företagens värdekedjor. Parallellt med detta har det varit en tuff tid för internationell handel, vilket skapat en mycket svår situation för läkemedelsutvecklare som vill sätta produkter i handen på patienter.

Med Sveriges nya problemlösarregering har försvaret fått ökade tillskott. Vi skärper lagstiftningen för att sätta hårt mot hårt mot de kriminella som utmanar samhällskontraktets giltighet. Vi har också satt inflationsbekämpningen högst på dagordningen. Det är bra. Men vi måste, samtidigt som vi lappar och lagar det som är trasigt, också ta höjd för kommande kriser. Det gäller Sverige i allmänhet och i dag sjukvårdens försörjningsberedskap i synnerhet.

Fru talman! Det är viktigt att patienter får tillgång till den vård och de läkemedel som behövs för att lindra och bota, både i fredstid, i kris och vid höjd beredskap. För att det ska vara möjligt krävs att de som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet förutom personal och lokaler också har de sjukvårdsprodukter och den övriga utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Det kravet förtydligas i regeringens lagförslag, samtidigt som regeringen anför att Ivos kontroll ska underlättas. Vi kan inte vara nöjda med att den grundläggande lagerhållningen brister. Det är förenat med mycket stora risker.

Fru talman! I betänkandet föreslås också en rad förändringar på apoteksmarknaden för att säkerställa tillgång till både läkemedel och information. Det handlar om att införa en lagerhållningsskyldighet för öppenvårdsapotek, en leveransskyldighet för partihandlare mot sjukhusapotek och en möjlighet att ta ut sanktionsavgift från företag som inte informerar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap

Skälen till detta är flera. Det handlar om att god apotekssed ska följas, det vill säga att apotekens lager ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på. Det handlar om att öka lagerhållningen för att inte stå med tomma hyllor i kris. Det handlar också om att läkemedelsbrist kan innebära en risk för människors hälsa.

I Sverige är det myndigheten Läkemedelsverket som ansvarar för att ta fram nationella lägesbilder över kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer. Om det arbetet ska vara effektivt och ändamålsenligt, eller ens möjligt, behöver information flöda fritt till Läkemedelsverket. Det gör det inte alltid i dag. Därför föreslås också en möjlighet att ta ut sanktionsavgift från de företag som inte uppfyller kraven på att informera kring läkemedelsbristerna.

Fru talman! Det här är nytt. Jag som moderat är sällan besjälad av att göra ingrepp i ekonomin eller lägga nya pålagor på företag. Vi har redan en alltför icke-fri ekonomi i Sverige, som leder till låg tillväxt och omöjliggör den förhöjda levnadsstandard som vi annars skulle kunna ha. Läkemedelsmarknaden är dock inte som andra marknader. Vårt ansvar för Sverige måste trumfa i det här fallet, när vi ser att det finns brister i distribution av information om nödvändiga läkemedel.

Sedan är det tvivelsutan så att sanktionsavgifter bör beslutas med hänsyn till överträdelsens allvar och omständigheterna i övrigt. Vårt mål är att öka utbytet av information så att kriser kan dämpas och undvikas, inte att skrämma läkemedelsutvecklare bort från landet, företag som vi onekligen behöver fler av om vi ska ta nästa steg mot framtidens vård.

Därför har den lägsta nivån av sanktionsavgift sänkts utifrån det förslag som jobbades fram under den förra regeringen. Det vore också rimligt att göra avgränsningar som gör situationen konkurrensneutral för bolag som verkar på en internationell marknad och inte bara i Sverige. Det förtroendet anser jag att vi kan ge regeringen, även om utskottet såklart är helt enat i frågan om att det här systemet ska följas upp och utvärderas likt andra reformer.

Fru talman! Moderaterna och Tidöparterna har på kort tid levererat på flera centrala områden, efter åtta år med en passiv och reformtrött regering. Vi har tillsammans säkrat budgetsatsningar på att korta köerna och bemanna fler vårdplatser, vi har levererat skarpa uppdrag till ansvariga myndigheter att öka jämlikheten i vården och vi har prioriterat upp frågan om civilt försvar så pass högt att det nu innebär en egen ministerportfölj. Men vi är inte nöjda. Vi vill mer.

I det avtal vi har slutit mellan fyra partier slår vi fast att apotekens roll i vårdkedjan behöver utvecklas med hälsoundersökningar och farmaceutsortiment. Vi arbetar för att inrätta en nationell vårdförmedling för att kapa köerna, tar fram en nationell plan för kompetensförsörjningen och reformerar den digitala infrastrukturen i vården. Att stärka hälso- och sjukvården är prioriterat och nämns allra först i Tidöavtalet.

Arbetet för att säkerställa tillgängliga läkemedel och vård till människor som behöver bot och lindring fortsätter med oförminskad kraft, både vad gäller fredstid och vad gäller tider av höjd beredskap, som vi talar om i dag.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Karin Rågsjö ställer många frågor. Jag ska göra mitt bästa för att besvara dem i sedvanlig ordning.

Först ligger en fråga i luften om Arbetsmiljöverkets förslag gällande personlig skyddsutrustning, något som vi menar ingår i den skrivning som regeringen har lagt på riksdagens bord. Vidare kan man fundera på om remissvaret är ett tillräckligt beredningsunderlag för att det ska kunna bli lagtext. Jag är inte säker på att grundlagen instämmer med den bedömningen.

Vidare vill vi ha ett näringsliv när det gäller både läkemedel och medicintekniska produkter i Sverige och utomlands. När krisen kommer kan man inte bara ha ett ben att stå på, utan man behöver ha flera ben. En centralplanering med hårda streck som ritas från Stockholm tror jag inte skulle leda till en bättre krisberedskap, snarare tvärtom.

Vi behöver ett dynamiskt näringsliv som kan ställa om och göra nya saker. Det såg vi också många prov på under pandemin. Företag som inte annars tillverkade skyddsutrustning kunde snabbt ställa om. Det fanns också kommuner, ofta moderatledda sådana, där människor som levde på försörjningsstöd engagerades och tillverkade skyddsmaterial.

Sedan finns det en fråga från ledamoten om hur vi arbetar vidare med att stärka den civila beredskapen i Sverige. Där finns det utredningar som pågår. Vi klubbade för bara en halvtimme sedan beslut om samhällets krisberedskap, och vi ser hur ministern för civilt försvar arbetar idogt för att lyfta upp de här frågorna på många departement.

Jag är förvissad om att mer kommer att göras under den här mandatperioden än under den tidigare, och det är mycket välkommet.

Herr talman! Jag instämmer med ledamoten Karin Rågsjö i att marknaden verkligen är en naturkraft. Jag skulle kanske till och med säga att den är världens åttonde underverk. Det är otroligt vad fri och sund konkurrens kan leda till i en värld där vi ständigt försöker göra saker bättre och bättre och skapa nytta och värde för varandra. Så är det i liberala demokratier, där man bara kan tjäna pengar genom att faktiskt skapa en nytta för någon annan, så att transaktioner uppstår.

Men det är också som ledamoten säger att en naturkraft inte bara kan flöda fritt som älven, utan ibland behöver man reglera och justera den för att man vill nå vissa mål och vissa politiska ambitioner. Det är detta man gör på läkemedelsmarknaden.

Vi ser att det finns problem med att information inte flödar fritt. Därför inför vi möjligheten till sanktionsavgifter för att vi ser att marknaden inte i alla delar alltid kommer lika snabbt till den slutsats som vi ser är nödvändig.

Vidare kan man nämna att vaccinet som läkemedelsbolagen tog fram inte bara byggde på ett år av forskning kring mRNA utan på 50 år av samlad kunskap från olika aktörer som sammanfogas till något nytt. Det är otroligt och häftigt, och jag hoppas att vi i den här kammaren kan vara överens om att inte anamma den amerikanska kulturdebatten om att alla läkemedelsbolag är onda, för så är ju inte fallet i Europa. Här finns läkemedelsbolagen till för att sätta nya produkter i handen på patienter, och det ska vi låta dem göra om de uppfyller de krav som vi ställer vad gäller kontroll.

Herr talman! Först och främst kan man konstatera att de tillfälliga stöd som kom till under pandemin var just tillfälliga. Nu har vi lagt stora delar av pandemin bakom oss, mycket tack vare en framgångsrik vaccinering. Då bör många av dessa stöd ta slut, eftersom de var tillfälliga.

Vidare är det värt att nämna att den svenska inflationen, och kanske framför allt kärninflationen, har bitit sig fast. Inflation kan vara ett teoretiskt begrepp i nationalekonomin. Men för vanliga människor, människor som går till jobbet, är det en mycket hård verklighet när pengarna räcker till mindre och mindre. Det gäller inte bara glädjekonsumtionen utan också skor till barnen, fritidsaktiviteter, mat och annat.

Inflationsbekämpningen är högst upp på agendan för denna regering. Det är inte i detta läge lämpligt att göra så som vissa av oppositionspartierna gör: lova nya miljarder till olika projekt. Jag vet ett oppositionsparti som har intecknat det svenska reformutrymmet mer än två gånger om sedan budgeten lades på riksdagens bord. Sådana förslag, som förvisso inte kommer från Mikael Dahlqvists parti utan från samarbetspartierna, skulle bidra till en högre inflation och en högre statsskuld och långsiktigt göra oss alla mycket fattigare.

Den här regeringen kommer att prioritera. Det kommer inte att vara lätt. Det kommer att vara jobbigt, men det kommer att vara helt nödvändigt om vi ska lämna inflationen bakom oss.

Med detta vill jag tacka för debatten.