Anna Starbrink (L) svarade Håkan Svenneling i en replik om Sveriges medlemskap i Nato i debatten ”Protokoll 2022/23:79 Onsdagen den 22 mars” den 22 mars 2023.
Håkan SvennelingV· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato Herr talman! Detta var ett lite mer välavvägt svar från Liberalernas sida än vad vi har hört tidigare. Det är ändå väldigt viktigt att slå fast de…Herr talman! Äntligen! Beslutet om Sveriges medlemskap i Nato är historiskt. Det är det enskilt viktigaste försvarspolitiska beslut som Sverige kan fatta i det nya, allvarligt försämrade säkerhetsläge som följer av Rysslands våldsamma anfallskrig mot Ukraina.
Ingen organisation har som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Att länder samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare har visat sig tjäna världen bra, vilket har varit tydligt under Natos hela historia. Det är en stor trygghet för Sverige att ta steget in i Nato, och det blir samtidigt en styrka för Nato när Sverige blir en allierad. Vi kan bidra med vårt geografiska läge, vårt högteknologiska försvar och mycket annat, som ledamoten Alm redogjorde för tidigare. Det är säkerhetspolitiskt men också moraliskt vettigt och riktigt att Sverige nu deltar i samarbetet för vår gemensamma säkerhet.
Herr talman! Grattis, Finland! Våra finska vänner ser ut att komma med i Nato före Sverige. Detta är naturligtvis viktigt för Finland med dess 134 mil långa gräns mot Ryssland, men för Sverige är det illa att lämnas utanför ännu en tid. Men det är också dåligt för Nato, som skulle ha stor nytta även av ett svenskt medlemskap.
Men ha förtröstan! Förr eller senare kommer Sverige att bli medlem i Nato. När detta sker är ett beslut som ligger i Turkiets händer. Nu gäller det att vi i Sverige håller huvudet kallt och agerar på ett sätt som gynnar våra möjligheter att bli medlem utan att vi för den sakens skull tillmötesgår orimliga krav på att vi ska montera ned våra grundlagsskyddade rättigheter. Sverige lever redan i dag upp till Natos krav på medlemsländerna, och vi lever upp till det avtal som vi och Finland har med Turkiet. Nu är det Turkiet och Nato som måste visa vad open door policy betyder.
Genom Nato förbättras vår säkerhet påtagligt. Men inträdet i Nato är inte målet, utan det är början på en ny era där Sverige ska forma sin roll i samarbetet. Liberalerna menar att Sverige ska vara en engagerad och aktiv medlem, och jag vill peka på några viktiga aspekter.
Först och främst har vi de ömsesidiga försvarsgarantierna och artikel 5. Vi har argumenterat för Nato för Sveriges säkerhets skull. Detta är viktigt och en enorm trygghet för Sverige, men det är i lika hög grad ett stort ansvar för vårt land. Vi måste förbereda oss på den nya situationen att svenska kvinnor och män kommer att tjänstgöra för andra länders säkerhet, exempelvis i Baltikum, där Nato har baser och där hotet från Ryssland känns mer påtagligt än på många andra platser. I värsta fall kommer svenska soldater att få uppleva krig med allt vad det innebär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
En annan aspekt är behovet av att stärka vårt eget försvar. Natomedlemskapet förpliktar oss att ta ansvar för vår egen beredskap och upprätthålla vår egen försvarsförmåga liksom vår förmåga att hjälpa andra allierade vid ett väpnat angrepp. Med andra ord måste Sverige kraftigt förstärka sitt eget försvar. Natos riktmärke säger 2 procent av bnp, vilket Natochefen Stoltenberg dessutom har klargjort ska betraktas som ett golv, inte ett tak. Liberalerna anser att vi på kort sikt kan behöva utöka försvarsanslagen ännu mer för att bygga vårt tyvärr eftersatta försvar starkare för att sedan kunna lägga oss på den nivå som Nato har pekat ut som ett riktmärke.
Kärnvapenfrågan, som många redan har tagit upp i dagens debatt, förtjänar en seriös diskussion. Regeringen skriver i propositionen att man håller fast vid den svenska Natoansökan utan förbehåll, för bland annat kärnvapen på svensk mark.
Det finns inga som helst tecken på att något Natoland som har kärnvapen - USA, Storbritannien eller Frankrike - vill placera dem i Sverige.
Samtidigt råder det inte någon som helst tvekan om att kärnvapen i händerna på despoter i vår omvärld, helt utan moral men med stora maktambitioner att härska, är ett existentiellt hot mot oss och mot världen. Det är oroande, minst sagt, att Ryssland skramlar med sina kärnvapen.
Att Nato har förmåga att möta dessa hot är en trygghet för oss och för världen. Men det är upp till oss själva som land att besluta hur vi vill ha det. För detta krävs inga förbehåll. Sverige måste fortsätta att ha ett stort engagemang i fråga om rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, bland annat genom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning. Det finns ingen motsättning mellan att fortsätta arbeta med det och att bli en aktiv medlem i Nato.
När det gäller Natobaser i Sverige vill vi från Liberalernas sida ha en öppen hållning. Vi ska, likt Norge, inte heller här ha några förbehåll vid inträdet. Norge har sin egen baspolitik som innebär nej till permanenta baser i normal fredstid. Men samtidigt har de en pragmatisk hållning och fördjupar sitt samarbete med ökad närvaro från Nato i Norge.
Sverige ska självklart som en suverän stat fatta sina egna policybeslut, precis som Norge har gjort. Från Liberalernas sida menar vi att Sverige som en aktiv allierad ska eftersträva ett djupt och förtroligt samarbete som även inbegriper stark närvaro av Nato i Sverige, vilket på sikt kan innebära baser på svensk mark. Men där är vi inte i dag.
Herr talman! Avslutningsvis: Det viktigaste vi kan göra för att stärka vår säkerhet som land är att bli medlemmar i Nato. För Liberalerna har det varit en lång väntan. Redan 1995 väckte dåvarande folkpartiledaren Maria Leissner frågan om svenskt Natomedlemskap. Och sedan 1999 har partiet drivit frågan. Det är förstås utmärkt att vi har fått med oss en betryggande majoritet för ett Natomedlemskap och att Liberalernas försvarspolitik på så vis också har blivit Sveriges. Men det går inte att samtidigt tänka bort att det vore fantastiskt om vi redan vore medlemmar i stället för att ta detta steg nu när vi redan åter har krig i Europa.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! En snackis efter den utrikespolitiska debatten för en månad sedan blev Liberalernas Martin Melins stensäkra svar på om Turkiet är en demokrati. Tyvärr för Liberalerna verkar inte hans svar ha hjälpt eftersom Turkiet och Ungern fortfarande tills vidare stoppar Sverige från att bli en del av Nato utifrån Sveriges kritik av deras demokrati.
Ett av Liberalernas huvudargument i februari var att det finns en opposition i Turkiet som tillåts verka. Det är ett argument som är något svårt att förstå när Erdogan verkar ha gjort det till sin favoritsport att jaga oppositionen och slänga den i fängelse. I dag sitter lite drygt 5 000 personer som politiska fångar i Turkiet. Många lärare, advokater och domare har fått sparken. Och många av dem representerar oppositionen och framför allt det tredje största oppositionspartiet, det prokurdiska partiet HDP. HDP hotas dessutom av upplösning. Det pågår just nu en process i den turkiska konstitutionsdomstolen där man vill upplösa partiet inför det turkiska parlaments- och presidentvalet den 14 maj. Tidigare i år frös statsbidraget till HDP inne tills en rättsprocess såg till att de fick del av sitt berättigade partistöd.
Dessutom har medielandskapet och rättsväsendet i Turkiet kraftigt försämrats de senaste åren för att bli lojala med Erdogan. Nyligen dömdes tre tv-kanaler till dryga böter för att ha kritiserat myndigheternas insatser vid den omfattande jordbävningen.
Jag undrar helt enkelt på nytt: Är Turkiet verkligen en demokrati enligt Liberalerna när oppositionen är så kraftigt begränsad i vad den tillåts att göra? Och vad gör ni om Erdogan bestämmer sig för att inte låta oppositionen ställa upp mot honom i valet?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för hans fråga. Jag tror att det är uppenbart för alla att Turkiet har ett stort underskott när det gäller demokrati. Det finns stora problem. Ledamoten har redogjort för flera av dem, bland annat hur oppositionen behandlas.
I vår är det val i Turkiet, och det blir naturligtvis ett tillfälle då vi får ett kvitto på hur det står till med demokratin där.
Från Liberalernas sida vill jag vara väldigt tydlig med att vi ser stora demokratiproblem, ett stort underskott, i Turkiet. Vi ser att oppositionen inte har de möjligheter att verka som vi tycker ska fungera i en demokrati.
Om vi tittar på hur världen i övrigt betraktar Turkiet finner jag The Economists demokratiindex intressant. Man placerar Turkiet på plats 103 av 167 stater. Det kan inte sägas vara ett gott betyg för ett land som vill framstå som demokratiskt. Man pekar på stora brister.
Så svaret är: Nej, demokratin är inte till fyllest i Turkiet, och vi ser allvarligt på bristerna där.
Blir det en bättre eller sämre situation om Sverige går med i Nato? Jag tror inte att de inrikespolitiska förhållandena i Turkiet över huvud taget påverkas av ett svenskt medlemskap. Däremot är det uppenbart att Sverige har använts som ett inlägg i den uppskruvade inrikespolitiska valdebatten i Turkiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Detta var ett lite mer välavvägt svar från Liberalernas sida än vad vi har hört tidigare. Det är ändå väldigt viktigt att slå fast de demokratiska brister som Anna Starbrink ändå konstaterar från Liberalernas sida.
Nu är det precis som Anna Starbrink är inne på, alltså att Sverige används i den turkiska debatten från Erdogans sida. Man försöker vinna röster och samtidigt trycka tillbaka demokratin och oppositionen med Sverige som argumentationslinje.
Jag tror att det i analysen i sig är väldigt viktigt att konstatera att ett svenskt Natomedlemskap inte kan påverka situationen i Turkiet. Men det är väldigt uppenbart att Turkiet använder det svenska Natomedlemskapet, dels påverkar vad som sker i Sverige genom det memorandum som den förra regeringen undertecknade och som den nya regeringen har verifierat, dels använder det för att tysta Sveriges röst för demokrati, mänskliga rättigheter och kurdernas rättigheter i Turkiet. Det gör att den svenska Natoprocessen och hur demokratin i Turkiet ser ut ändå hänger ihop. Här finns nämligen ett utrymme där vi helt plötsligt inte blir lika kritiska mot Erdogan och hans despotiska regim. Jag tror därför att det är viktigt att se denna påverkan men också att vara vaksam på att man inte slutar kritisera Turkiet.
Det finns ytterligare dimension i det hela. Liberalerna har länge varit anhängare av Nato och att Sverige ska gå in i militäralliansen Nato med Turkiet. Vad innebär det då när vi sitter där vid Natobordet tillsammans med Turkiet och när vi varje dag ska fatta beslut om vår säkerhet tillsammans med ett land som både har andra säkerhetsintressen än vad vi har och som inte är en demokrati? Det är en fråga som Liberalerna faktiskt aldrig har gett ett svar på. Ert svar i era gamla motioner varit: Släng ut Turkiet ur Nato. Då kan Sverige gå med.
Herr talman! Jag tackar för frågan om Sveriges roll i ett Natomedlemskap där även Turkiet ingår. Jag tycker att vi ska ha en engagerad och tydlig roll där vi ska göra vår röst hörd. Men vi ska också minnas att de beslut som gäller vad som ska ske på svensk mark är beslut som Sverige fattar på samma sätt som Turkiet har självbestämmande över sitt land.
Jag tycker att det vore olyckligt om vi målade upp en bild av att vi med ett svenskt Natomedlemskap på något vis skulle bli en sorts lydstat till Turkiet. Det är en falsk bild som inte har med verkligheten att göra och som verkligen inte gynnar Sveriges roll i världen eller vår säkerhetspolitik.
(Applåder)
Herr talman! Vi satt här och studsade lite när ledamoten i sitt anförande nämnde baser. Som alla som lyssnar här vet har två stora diskussioner handlat om kärnvapen på svenskt territorium och om permanenta baser på svensk mark. Nu sa ledamoten Starbrink, om jag hörde rätt, att man på sikt kanske kan tänka sig baser.
Jag skulle vilja ha ett förtydligande av detta och höra lite grann vad det är som gäller. Kan Liberalerna på sikt, inom ett par års tid, tänka sig militärbaser - låt säga amerikanska sådana - på svensk mark, till exempel på Gotland eller i Norrbotten? Är det en öppning som delas av de andra partierna i regeringen och de partier som är för ett Natomedlemskap? Jag skulle vilja ha ett litet förtydligande där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato
Herr talman! Tack för din fråga, Hanna Gunnarsson!
Jag tycker att Sverige ska hålla öppet hur vi vill forma vår säkerhetspolitik och vår försvarspolitik i framtiden. Det är bra att vi inte har några förbehåll. Det finns ingenting i dag som talar för att vi på kort sikt ska ha vare sig kärnvapen eller baser på svenskt territorium, men jag vill klargöra att vi för vårt lands räkning ska fatta de säkerhetspolitiska beslut som är nödvändiga för att trygga Sverige och Sveriges befolkning i varje givet läge. Därför är det klokt att vi håller öppet och är redo att fatta beslut och göra analyser framåt i takt med utvecklingen.
Jag tror att det vore olyckligt att bestämt låsa sig vid en princip som ska gälla för lång tid; vi ser ju hur Norge agerar väldigt pragmatiskt i sitt medlemskap i Nato, och det är ett förhållningssätt som jag tycker att även Sverige bör anamma. Därför vill jag från Liberalernas sida säga att vi inte stänger dörren för att på sikt ha baser i Sverige. Det betyder inte att Sverige kommer att ha det i närtid, och det ser jag inte heller behov av nu.
(Applåder)
Herr talman! Det är väldigt intressant. Jag håller helt och hållet med ledamoten Starbrink om att vi i Sverige ska fatta våra egna beslut för att trygga vårt eget land. Det är ju därför vi i Vänsterpartiet säger nej till ett Natomedlemskap - för att vi vill att Sverige ska kunna fatta sina egna säkerhetspolitiska beslut utan påverkan från andra länder.
Jag vill dock ändå hålla fast lite vid detta. När är "på sikt"? Vad kan ledamoten Starbrink tänka sig? Är det amerikanska eller kanske franska militärbaser på svensk mark - eller turkiska? Är det något område som ledamoten tänker att man skulle vilja ha utländska soldater på? Hur tänker man sig att det ska fungera rent juridiskt?
Herr talman! Tack för frågan, Hanna Gunnarsson! Om jag hade en kristallkula och kunde se in i framtiden skulle jag ge dig glasklara svar.
Det är klart att vi i Sverige ska göra allt för vårt lands säkerhet, och kommer det till exempel en stor hotbild riktad mot Gotland är jag tacksam om Nato finns där, med allierade från olika länder, och bidrar till försvaret av Sverige. För mig är det inte kontroversiellt. För mig vore det kontroversiellt att säga att vi vad som än händer absolut inte ska ta hjälp av våra allierade med några baser i Sverige. Det tycker jag vore helt omoraliskt, och det är ingenting jag vill stå för.
Däremot är vi ju inte där i dag att vi måste bejaka tanken på att på kort sikt ha Natobaser här, men när det skorpar till sig ordentligt - eller om, för vi hoppas ju att det aldrig sker - är jag tacksam om Nato vill vara med och bidra till vår säkerhet.
(Applåder)
