Anders W Jonsson (C) svarade Carita Boulwén i en replik om Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet i debatten ”Protokoll 2022/23:71 Onsdagen den 8 mars” den 8 mars 2023.
Carita BoulwénSD· i en replikTack, Anders W Jonsson, för din fråga! Först och främst gäller att om man inte har rätt att befinna sig i vårt land ska man heller inte kunna åtnjuta de svenska välfärdsförmåner som vi har i detta land. Det vill jag…Herr talman! I dag debatteras betänkandet Vissa frågor inom hälso och sjukvårdsområdet. Den föregående regeringen redovisade två skrivelser i ämnet, och den nuvarande regeringen har presenterat den sista.
Sverigedemokraternas och Tidöpartiernas arbete med att få rätsida på den svenska hälso- och sjukvården började redan under föregående mandatperiod, under den förra regeringens tid vid makten, genom att vi i Sverigedemokraterna lät regeringen starta de reformer som vi ville genomföra. För att vi skulle få en uppfattning om vad regeringen gjorde, eller snarare inte gjorde, togs ett initiativ som innebar att regeringen skulle återkomma till riksdagen med skrivelser om hur arbetet fortlöpte. Det är dessa skrivelser, herr talman, som debatteras i dag.
Herr talman! Svensk sjukvård ska vara i världsklass. När Sverige har en av världens högsta skattesatser och är ett av de länder i Europa som lägger mest resurser på sjukvård mätt i andel av bnp är det givetvis oacceptabelt att det i dag finns människor som dör i vårdköer, att rekordmånga väljer att sluta sitt arbete inom sjukvården och att patientsäkerheten hotas av otillräckliga vårdplatser runt om i landet. Detta är en fullkomligt ohållbar situation. Sverigedemokraterna har varnat för den under lång tid och lagt fram konkreta förslag till förbättring.
Ett välfärdsland som Sverige förtjänar bättre, herr talman. Därför är jag glad över att Sverigedemokraterna och samarbetspartierna kan fortsätta det påbörjade arbetet. Sverigedemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Tidöavtalet kommit överens om många avgörande reformer för den svenska hälso- och sjukvårdens framtid.
Herr talman! Vi har som ambition att svensk sjukvård ska ligga i framkant och hålla hög internationell kvalitet. Det är av stor vikt för oss att patienter behandlas med evidensbaserade och effektiva behandlingsmetoder, att väntetiden är inom den svenska vårdgarantins ramar och att man får patientsäker vård i hela landet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor.
Det är också viktigt att vårdyrkets status ökar, så att vården både kan locka ny arbetskraft och kan behålla den kompetens och den personal som finns. Samarbetspartiernas arbete är i full gång för att säkerställa just detta med stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Detta tror jag, herr talman, är ett viktigt steg i rätt riktning.
Samtidigt behöver antalet vårdplatser öka för att säkerställa att vi håller en patientsäker och trygg vård. Därför får Socialstyrelsen i uppdrag att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser.
Vidare har Sverigedemokraterna drivit frågan om ett vårdgarantikansli med en nationell väntelista där behandling och operationer presenteras för dem med längst vårdköer. Patienten ska också kunna söka vård fritt i den region där vården finns. Även här har samarbetspartierna enats om viktiga reformer. En nationell vårdförmedling i statlig regi, som vi benämner det i Tidöavtalet, ska tas fram.
Herr talman! Jag menar att vi är väldigt tydliga i Tidöavtalet. Vi behöver en nationell plan och konkret styrning av kompetensförsörjningen för att kartlägga behovet av vårdpersonal. Av kartläggningen ska också framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen ska stärkas för att vi långsiktigt ska kunna klara behovet i hela Sverige. Slutligen behöver vårdplatserna prioriteras och utökas. Inte minst är detta viktigt för att garantera patientsäkerheten och ge alla en trygg och säker vård.
Herr talman! Med Tidöavtalet som grund finns nu en tydlig plan för den svenska hälso- och sjukvården, och jag kan garantera att Sverigedemokraterna ihop med övriga samarbetspartier kommer att prioritera svensk hälso- och sjukvård under mandatperioden.
Herr talman! Tittar man på regeringens politik på sjukvårdsområdet som nu förväntas få de här dramatiska effekterna i den svenska sjukvården kan man säga att det finns tre typer av förslag. En typ är de som härrör från den gamla sosseregeringen. En annan är ett antal alliansförslag. Men sedan finns det två förslag som kommer från Sverigedemokraterna.
Ett har diskuterats tidigare. Det är att minska rätten till tolk. Det andra handlar om detta med anmälningsskyldighet. Om en patient dyker upp på en akutmottagning eller i sjukvården och inte har de fyra sista siffrorna, det vill säga inte tillstånd att vistas i landet, ska läkaren eller sjuksköterskan innan de vidtar några åtgärder ringa till gränspolisen och anmäla att vederbörande har kommit dit.
Sekretessen i svensk sjukvård är oerhört stark. Det är i princip bara om någon har begått ett mord eller ett brott som har ett fängelsestraff på mer än två år som man som sjukvårdspersonal har rätt att ringa polisen.
Därför är det förslag som har kommit in i Tidöavtalet oerhört anmärkningsvärt. Det är i och för sig med reservationen att man ska se vilka konsekvenser det kan få i sjukvården. Men när Sverigedemokraterna själva har drivit det har den reservationen över huvud taget inte funnits med.
Det handlar om att i svensk sjukvård börja göra så för alla som inte har rätt att vistas i landet att så fort de kontaktar sjukvården ska det anmälas till polisen. Det kommer att få mycket stora konsekvenser. Att få det uppdraget från Sverigedemokraterna via regeringen är en annan sak som hälso- och sjukvårdspersonal verkligen har vänt sig emot.
Herr talman! Jag har en fråga till Sverigedemokraterna. När ni har lagt fram förslaget om att det ska vara en anmälningsskyldighet, hur har ni då funderat på vilka konsekvenser det kommer att få för människors möjlighet att söka sjukvård när de behöver det för livshotande tillstånd?
Herr talman! Tack, Anders W Jonsson, för din fråga!
Först och främst gäller att om man inte har rätt att befinna sig i vårt land ska man heller inte kunna åtnjuta de svenska välfärdsförmåner som vi har i detta land. Det vill jag börja med att säga.
När det gäller de förslag vi har tagit fram är det inte hugget i sten exakt hur de ska se ut. Det får en utredning visa. Det är myndigheter, polis och så vidare som ska se till att vi inte har personer i vårt land som inte har rätt att vistas i vårt land.
Vi har sagt att vi vill utreda möjligheten och se om det eventuellt kan finnas ömmande värden exempelvis när det gäller sjukvården. Om människor söker sjukvård och inte har rätt att befinna sig i landet kanske det finns en annan möjlighet där man inte behöver vidta de här åtgärderna.
Herr talman! När det gäller de övriga kan de tre regeringspartierna alltid gömma sig bakom formuleringen att det ska utredas och att man ska se vilka konsekvenser det får i hälso- och sjukvården. Men för Sverigedemokraternas del är det någonting som man har drivit under lång tid helt utan förbehåll.
Om man tittar på hur sjukvården är uppbyggd finns sekretesskravet. Om du har begått ett brott som ger fängelse i mer än två år, i princip kidnappning och mord, har man som läkare eller sjuksköterska rätt att ringa polisen men i övrigt inte.
Tanken med det är att ingen människa, oavsett om det är en inbrottstjuv eller någon annan, i ett läge där den behöver akutsjukvård ens ska tveka att söka upp akutmottagningen av rädsla för att läkaren eller sjuksköterskan kontaktar polisen.
Det finns ett väldigt tydligt skäl till att man har det på det viset. Alla ska ha rätt till sjukvård för att rädda livet. Dessutom är detta förslag, vid sidan av tolkförslaget som också kommer från Sverigedemokraterna, något som har skapat stor upprördhet inom vården.
Det är inte nog med att det är tufft att jobba på akutmottagningen som sjuksköterska och läkare. Nu ska de dessutom ringa till polisen så fort någon saknar de fyra sista siffrorna.
Eftersom Sverigedemokraterna har drivit det under lång tid utgår jag ifrån att de har funderat på konsekvenserna. Det är därför min fråga till Carita Boulwén gäller just det. Vilka konsekvenser har ni bedömt att det kommer att få för sjukvården i ett läge där de som saknar de fyra sista siffrorna inte vågar gå dit på grund av risken att bli polisanmälda?
Ska det också gälla andra att man ska minska sekretessen? Det vore väl logiskt. Om det nu är mördare och de som inte har tillstånd att vara i Sverige som ska polisanmälas när de söker vård på akutmottagning kanske det finns skäl att också titta på andra enligt Sverigedemokraterna.
Hur har ni funderat om vilka konsekvenser det kommer att få för vårdpersonalen och människor som är i akut behov av sjukvård?
Herr talman! Som jag tidigare nämnde får man se över om det finns undantag som kan göras när människor söker sjukvård.
Det vi vill komma åt är just detta. Om man inte har rätt att vistas i landet ska man heller inte kunna ta del av vår välfärd. Det är grundtanken i förslaget.
Det kan finnas anledningar som gör att man får frångå de principerna. Det kan till exempel vara detta vad gäller sjukvården.