Martin Melin (L) svarade Jacob Risberg i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Jacob RisbergMP· i en replikInnan jag säger min slutreplik tänkte jag passa på att tacka utrikesminister Billström, som har tagit sig tid att sitta kvar genom samtliga huvudanföranden. Jag är mycket glad för det, så tack till utrikesministern! Jag…Fru talman! Jag skulle kunna stå här i dag och säga en massa fina saker om hur jag vill att Sverige ska hantera utrikespolitiken och om hur jag vill värna demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Jag skulle kunna tala om hur skevt det är att kvinnor i Afghanistan inte får gå i skolan, att de inte får utbilda sig, att hälften av befolkningen i Afghanistan har fått sina liv beslagtagna nu när talibanerna åter har tagit makten.
Jag skulle kunna tala om situationen i Iran och om hur jag dagligen blir uppvaktad av människor som vill förklara för mig hur livet ser ut där nu, hur revolutionen i allra högsta grad fortgår trots massarresteringar, tortyr och avrättningar, hur kvinnorna går på gatorna och protesterar. Jag får också från samma människor höra om hur regimen med hjälp av Islamiska revolutionsgardet håller befolkningen i schack, i skräck och under kontroll.
Jag skulle kunna tala om hur många jag har träffat som vittnar om att folket i Iran lever under terror och att de ber oss i väst om en sak. De vill att revolutionsgardet ska klassas som en terroristorganisation. På så sätt skulle det fruktade gardet få svårare att verka operativt, och på så sätt görs regimen svagare. Jag skulle också kunna tala om hur komplex en sådan åtgärd är och vilka hinder det finns för det i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Jag skulle kunna tala länge om situationen för de svenska politiska fångarna Dawit Isaak och Gui Minhai, som sitter fängslade för att de har kämpat för det fria ordet.
Jag skulle också kunna tala om Taiwan och deras situation, om deras vädjan till väst om hjälp mot Kinas press, eller om vi ska kalla det förtryck, om att EU omedelbart bör jobba för att Taiwan inkluderas i internationella organisationer som WHO och andra FN-organ och för att ett investeringsavtal med Taiwan kommer på plats så fort som möjligt.
Fru talman! Det är dock skillnad på ord och handling. Det är skillnad på att vilja och att göra. Ibland krockar viljan med möjligheterna, precis som provokation kan krocka med yttrandefrihet. Det är problematiskt att utmana stora nationer som Kina och Iran, för det är mycket som står på spel, inte minst ekonomiskt.
Sveriges utrikespolitik ska i första hand syfta till att bevara Sveriges frihet och självständighet och skydda landet från hot och påtryckningar. Det gör vi i dag genom att ha bra diplomati och goda relationer med våra grannländer och inte minst genom att nu, när vi äntligen också har en politisk majoritet för det, gå med i försvarsalliansen Nato. Jag är inte speciellt orolig över att Sverige inte ska vara på väg mot ett fullvärdigt medlemskap. Det är vi, och då ska Sverige såklart fullt ut stötta försvarsalliansen på det sätt som den anser att Sverige bäst kan bidra.
Det är nog ingen som missat att Sverige just nu har ordförandeskapet i EU. Jag hoppas att fler ser möjligheterna som finns när vi jobbar mer tillsammans med länder som delar våra värderingar. Det är nämligen genom EU som vi bäst visar solidaritet med Ukraina, hanterar klimatkrisen och underlättar den internationella handeln, som bidrar till vårt välstånd.
I tider av oro vänder man sig lätt inåt och isolerar sig mot omvärlden. I USA, till exempel, ser vi hur Biden pumpar in skattepengar för att skydda den egna industrin. Runt om i världen begränsas den fria handeln. Det gör oss alla fattigare. Om vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen behöver världen öppna upp i stället för att sluta sig.
Fru talman! Svensk utrikespolitik handlar också om solidaritet. Vi har en tradition av att vara ett land som hjälper de utsatta. Det är vi fortfarande, och det ska vi fortsätta att vara. Vi liberaler följer nu med spänning regeringens nya biståndspolitik, där strategierna ska bli mer tydliga och insatserna mer effektiva.
Det är viktigt att biståndet används rätt. Det är viktigt att maten når hungriga munnar, att skolor kan byggas och att organisationer i länder där fria val eller rättsstatens principer saknas kan få möjlighet att påverka för att förändra detta. Det är viktigt.
Vi har en värld där många behöver hjälp och där alla vill ha mer. Det är förståeligt. Jag lyssnar på de organisationer från civilsamhället som gör ett jättejobb ute i fattigdom och misär. Jag ser också deras arbete. Som liberal vill jag såklart också göra mer, men jag tror även att det, när den nya biståndspolitiken utvärderas om ett par år, kommer att visa att sig hjälpen kanske till och med har blivit bättre. Låt oss i alla fall tillsammans jobba för det!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Ett av de områden där Sverige verkligen har gått från ord till handling är situationen i Ukraina. Där står vi upp dels genom att bidra ekonomiskt, dels genom att bidra humanitärt och med militär utrustning och kompetens, nu senast med artillerisystemet Archer. Mycket, mycket mer kan dock göras.
Vi i utrikesutskottet har haft förmånen att få träffa flera olika delegationer från Ukraina, och vi har lyssnat på dem. Förra veckan var det en parlamentariker och före detta minister från Ukraina som besökte Stockholm, och när hon berättade om situationen i hemlandet hade hon svårt att hålla tårarna tillbaka. Det fanns många anledningar till detta. Bland annat berättade hon att hennes man dödades i kriget förra året.
Med i den här delegationen var också en manlig advokat som jobbar med antikorruption i landet. Han, liksom de flesta män i Ukraina, deltar nu aktivt i kriget. Han hade bara ett öga. Det högra ögat hade han förlorat när hans militära fordon körde på en mina och exploderade. Han behövde en avancerad operation och rehabilitering men återvände trots det till fronten för att fortsätta att strida.
Kriget kom där och då väldigt nära, och vi blev tagna av att lyssna på deras berättelser. De sa en sak som gjorde i alla fall mig berörd: Vi vill inte tillhöra Ryssland; vi vill tillhöra EU.
När man tänker på vad den meningen faktiskt säger förstår man vad kriget handlar om för ukrainarna. De slåss för sin existens. De slåss för att inte bli en del av Ryssland.
Jag tycker att vi har en skyldighet att bry oss om dem som slåss för sin frihet och faktiskt också slåss för Europas frihet - och för vår frihet här i Sverige. Ukraina förtjänar allt stöd det kan få, inte bara nu utan även efter kriget, med att återuppbygga landet och förstärka demokratin. Självklart ska vi i förlängningen på alla sätt hjälpa Ukraina att bli fullvärdig medlem i EU.
Liberalerna är stolta över att Sverige har lämnat bakom sig tiden då man vägrade att välja sida i internationella konflikter och inte kunde skilja på vilka som var våra fiender och vilka som var våra allierade. Ukrainas seger över Ryssland är den överlägset viktigaste politiska frågan i vår tid, och Sverige ska bidra till att det blir verklighet.
(Applåder)
Fru talman! Det var en stark avslutning, och man vill verkligen stämma in i det Martin Melin säger.
Martin Melin nämnde också biståndet i sitt anförande och sa att vi om några år kommer att se fantastiska resultat. Jag är inte lika övertygad, men vi får väl se om några år.
Jag begärde replik eftersom jag och liberalen Fredrik Malm i oktober 2019 tog varandra i hand och lade fram ett förslag om att Sverige skulle stoppa vapenexporten till Turkiet med anledning av landets militära attack mot det kurdiskdominerade området Afrin i norra Syrien. Förslaget fick stöd av riksdagens samtliga partier och ledde till att Sveriges vapenexport till Turkiet stoppades.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
När Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato blev det tydligt att stoppet av vapenexport till Turkiet var ett problem för godkännande. Turkiets utrikesminister tog upp saken med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Några veckor senare meddelade dåvarande utrikesminister Ann Linde att Sverige nu skulle exportera vapen till Turkiet. Jag uppfattade att Liberalerna då stödde det beslutet.
En annan förändring av kritiken mot Turkiet, som jag kan hitta i Liberalernas motioner är, om jag har förstått rätt, att Liberalernas politik innebär att ni vill införa ett demokratikrav inom Nato. I en motion från 2019 var ni mycket tydliga. Ni skrev att befintliga medlemsstater bör granskas och att det bör resultera i att Turkiet lämnar Nato. Ni skrev till och med att Turkiets medlemskap urholkar Natos demokratitrovärdighet och även organisationens säkerhet.
I en ny motion som ni skrev 2021 valde ni en annan lite mer diffus mening, nämligen att det är något som skulle kunna tillämpas mer stringent på medlemmar, exempelvis Turkiet.
Jag undrar varför Liberalerna har svängt i sin kritik av Turkiet. Varför är ni så mjuka och lena i er ton mot Erdogan numera?
Fru talman! Jag är ny på jobbet. Jag har varit här tre månader, och jag kan inte alla motioner som Liberalerna har väckt de senaste åren. Tyvärr! Jag ber om ursäkt.
Men jag har haft en nära kontakt med Fredrik Malm, och jag har pratat mycket med Fredrik Malm.
Hela frågan om Turkiet, vapenleveranser och kurder är problematisk och komplex. Jag har inte lösningen på detta, och jag tror inte heller att Håkan Svenneling har lösningen. Jag tror inte heller att lösningen är att springa runt med en PKK-flagga, och det tror jag att Håkan Svenneling håller med om.
Jag ska försöka göra något så ovanligt som att svara på en fråga. Återigen måste jag säga att detta är komplext. Det handlar om diplomati, och det tror jag att Håkan Svenneling är medveten om. Det är ett givande och tagande.
Ingen gillar ett land som är odemokratiskt. Men är Turkiet odemokratiskt? Vi hörde utrikesministern säga att det är fria val i Turkiet, och det finns oppositionspartier. På så sätt faller faktiskt Turkiet in under benämningen demokrati. Sedan kan man diskutera huruvida det finns grader i helvetet, men vi betraktar Turkiet som en demokrati. Men det betyder inte att man måste gilla dem som leder demokratierna.
Fru talman! Problemet med regeringens och även ledamoten Melins definition av demokrati är att många ledare skulle innefattas under demokratibegreppet. Vi kan prata om Putin i Ryssland, och vi kan prata om Lukasjenko i Belarus - för att nämna några. Vi kan hitta gott om ledare som någon gång i livet har valts, för att sedan slå in på en auktoritär riktning och krympa demokratin.
Jag tror att Liberalerna skulle kunna spela en viktig roll i regeringen för att ni står upp så mycket för demokratikrav och demokratibegreppet. Sedan har ni hamnat i en målkonflikt som ni inte riktigt har lyckats reda ut. Jag tror att ni skulle kunna ha en viktig roll i att också klara av att kritisera Turkiet för den krympande demokratin. Vi vet att oppositionen riskerar att både upplösas och fängslas under den här våren. Vi vet inte om man tänker hålla val eller fortsätta att ha undantagstillstånd. Här måste Liberalerna stå upp för demokratier i regeringen. Jag tycker inte att utrikesministern klarar det jobbet som det är nu, och jag tror att Martin Melin är bättre lämpad. Men han kanske trivs bättre på en öde ö än i Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Fru talman! Jag vann när jag var på ön, så det gick ganska bra.
Jag kan garantera Håkan Svenneling att vi liberaler ser till att vara den liberala rösten i den borgerliga regeringen, med stöd av SD. Vi bevakar noga alla beslut som fattas, och vi är på dem. Tro mig! Vissa frågor är större och vissa är mindre, och de stora frågorna är tuffa.
Liberalerna är ett litet parti, men tro mig, vi är som en terrier. Liberalerna är också vakthund. Vi bevakar så att allt sköts korrekt och rätt, och vi kommer aldrig att vika oss för demokratier som inte är demokratier.
Men just nu står vi där vi står, och det kommer vi tyvärr att få göra ett tag.
Fru talman! Jag tackar Martin Melin för hans anförande.
Jag blev lite inspirerad att ställa en fråga utifrån vad jag lyssnade in. Jag hade tidigare hört Kristdemokraterna tala väl om terrorklassning av IRGC. Jag hörde också Sverigedemokraterna tala för detta. Nu hörde jag Martin Melin göra detsamma.
Nu hör vi plötsligt att en stor del av regeringen står upp för detta. Då förväntar jag mig att det inte bara handlar om att vilja utan att det faktiskt handlar om att göra, det vill säga göra terrorklassning till en realitet. Det är naturligtvis en oerhört viktig signal under EU-ordförandeskapet. Många tittar på hur vi hanterar detta.
Driver Martin Melin och Liberalerna på i regeringen? Är det här en viktig fråga där Liberalerna är en terrier för att säkerställa att många här i kammaren tillsammans driver igenom frågan? Här är det inte bara fråga om Liberalerna, utan det finns fler partier i regeringen.
Jag blev också lite nyfiken. Det kan vara fråga om en formulering, och jag har i så fall överseende med det. Men att Liberalerna med spänning följer regeringens biståndspolitik känns lite grann avvaktande utifrån mitt sätt att tolka Liberalernas starka position i valrörelsen. Det handlar alltså om att stå upp för enprocentsmålet och att hålla i gjorda investeringar. Då känns det lite svagt att bara följa med spänning. Där vill jag ge Martin Melin en möjlighet att förtydliga.
Fru talman! Jag börjar med biståndsfrågan. Det är ingen hemlighet att vi liberaler vill ha en enprocentsnivå på biståndet. Men vi har också ett ansvar att ta. Jag hänvisar till vad Morgan Johansson sa tidigare, nämligen att vi måste ta hänsyn till statsbudgeten. Då är det många hål som ska fyllas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
När det kommer en mängd flyktingar som flyr från förtryck, misär och fattigdom kan vi inte bara öppna dörren och säga att de är välkomna hit, utan vi måste även ta hand om dem när de är här. Det kostar pengar. Jag gillar inte idén att stapla byggbodar ovanpå varandra i ett industriområde och fylla dem med flyktingar för att vi sedan ska tycka att vi är duktiga. Det behövs pengar för att ta hand om flyktingar som kommer till Sverige, inte bara ta emot utan ta hand om. Det kostar pengar, och då kan man inte lägga alla pengar på bara bistånd, utan då måste man även lägga pengar på att hand om flyktingarna som kommer till Sverige. I min värld handlar det om att man ser till hela statsbudgeten. Var behövs det pengar? Då blir det 0,88 procent kvar. Det är 56 miljarder, vilket är fruktansvärt mycket pengar.
Jag tror att vi alla här inne hade velat hjälpa hela världen med väldigt mycket mer pengar. Men, som Morgan Johansson sa, vi har en statsbudget att ta hänsyn till.
Ja, terrorklassningen av IRGC är något som vi diskuterar. Återigen: Här har vi viljan. Men jag har också läst på och hört hur komplext det är rent juridiskt. Vad jag förstår har man kunnat terrorklassa vissa individer inom gardet, men att få en hel organisation terrorklassad är tydligen väldigt komplext. Jag vill inte föregå hur det ska gå till innan jag säger ja, vi vill det. Men vi har en vilja att göra det.
Fru talman! Jag hoppas att den viljan innebär att Liberalerna kommer att vara en terrier. Jag skulle önska att Martin Melin sa att han tänker vara terriern i diskussionen om detta.
Vi är ju alla bekanta med att det finns andra överväganden och andra frågor som spelar in, men här handlar det om att verkligen se den terror som det frihetsälskande iranska folket utsätts för och de övergrepp som sker. Då måste man också göra, inte bara vilja.
Fru talman! Jag hörde en hänvisning till Morgan Johansson när det gäller statsbudget. Ja, det finns ju olika sätt att värdera och prioritera, och jag förstår att man måste kompromissa. Men det är ändå viktigt att ni i Liberalerna inte bara följer med utan faktiskt står upp för det ni lovade.
Fru talman! Jag håller med Kerstin Lundgren - det är viktigt att man står upp för det man säger och det man lovar. Det är min ambition att göra det.
Men min ambition är också att se till att de flyktingar som kommer till Sverige får det bra här i Sverige. Vi har satsat extra på kommunerna för att kunna hjälpa till med just detta. Bland annat ska flyktingbarn i utsatta områden kunna införlivas i friluftslivet. Det är något som jag gillar mycket. Som polis ser jag hur flyktingbarn dras in i gängkrig, och jag vill inte se det. Därför är det för mig en viktig satsning.
Ja, vi kommer att vara en terrier i den här frågan. Men där vi är just nu står vi bakom vår utrikesminister och den policy som regeringen nu har lagt fram. Där står vi just nu. Men vi är den här terriern, tro mig!
Fru talman! I en värld med krig i Ukraina och förödande konsekvenser av jordbävningarna i Turkiet, Syrien och Kurdistan passar den israeliska militären på att utöka sin ockupation av Palestina och sprida sin bosättarpolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Som tidigare känt har regeringen kraftigt sänkt biståndet till många stater och organisationer runt om i världen. Liberalernas talesperson Fredrik Malm har uttryckt glädje över sänkningen av biståndet till Palestina, som han menar går till "den genomkorrupta palestinska maktapparaten".
Vi var flera som snabbt påpekade att Fredrik Malm far med osanning. Endast 2 procent av det svenska biståndet till Palestina har gått till den palestinska myndigheten och då till miljömyndigheten EQA, som har samarbetat med svenska Naturvårdsverket. Resterande bistånd, alltså 98 procent av biståndet till Palestina, går till palestinska civilrättsorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling och mot korruption samt till FN-systemet som del av svenskt kärnstöd.
Fru talman! Min fråga till Liberalerna är därför denna. Varför motarbetar ni Palestinas chans att bygga upp ett demokratiskt samhälle genom att kraftigt sänka biståndet?
Fru talman! Jag kan inte svara för vad Fredrik Malm har sagt. Jag kan bara tala om vad jag själv tycker och tänker.
När det handlar om sänkt bistånd behöver det inte betyda att det är bara för att det är Palestina. Det kan handla om att man gör en värdering av var biståndet behövs bäst, och då kan det finnas andra platser där det behövs bäst. Jag säger inte att det är så, men jag säger att man måste ta det i beaktande.
När det gäller Palestina är jag väldigt kluven till att pengar går till organisationer, oavsett vem det är som styr. Är det Hamas som styr, eller är det den palestinska myndigheten som styr? Vem är det som styr där nere, och vilka är det de här organisationerna riktar in sig på? Jag har inte sett det.
Återigen: Man ska vara källkritisk, men från ett håll kan man få höra "nej, det fungerar inte bra - de här organisationerna har på något sätt förankring här eller där". Från andra hållet får man höra "nej, så är det inte". Jag vet faktiskt inte varför.
Fru talman! Innan jag säger min slutreplik tänkte jag passa på att tacka utrikesminister Billström, som har tagit sig tid att sitta kvar genom samtliga huvudanföranden. Jag är mycket glad för det, så tack till utrikesministern! Jag hann inte med att säga det tidigare i mitt anförande.
Att kraftigt minska biståndet till Palestina är inte lösningen på konflikten, för Israel ockuperar Palestina. Israel har huvudansvaret för det som sker i de ockuperade områdena, oavsett vem som styr Palestina, och vårt bistånd har framför allt gått till civilrättsorganisationer.
Miljöpartiet vill se att regeringen tar ställning mot ockupationen genom att införa sanktioner mot Israel. Att bryta mot internationell rätt bör medföra en konsekvens. Om detta är ännu ett område där Liberalerna inte längre har ryggrad kan jag inte annat vara än besviken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Fru talman! När det gäller hur Israel uppför sig i området pågår mig veterligen en utredning genom FN just nu, där man tittar på hur Israel har betett sig inte minst på Västbanken. Jag tycker inte att vi ska föregå den, utan vi får se vad man kommer fram till - hur det löser sig, helt enkelt.
Jag tror inte att vi i den här kammaren kommer att kunna lösa konflikten mellan Israel och Palestina genom att prata om den. Jag tror faktiskt inte det, om jag ska vara helt ärlig. Jag lämnar över det till medlarna och diplomaterna inom FN.
