Aron Emilsson (SD) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Kerstin LundgrenC· i en replikDet är intressant att lyssna till Aron Emilsson. Han säger att SD är en väl rotad fura när det gäller Natofrågan. Vi välkomnade att Sverigedemokraterna var redo att ställa upp på en Natooption som vi föreslog och…Herr talman! Då är vi samlade i kammaren för den årliga utrikespolitiska debatten i samband med att regeringen anför sin utrikespolitiska deklaration, som jag varmt välkomnar.
Inledningsvis vill jag framföra ett djupt och varmt deltagande till dem som nu lider i den humanitära katastrofen efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien. Det är en stor tragedi, och antalet omkomna är oerhört. Sveriges initiala stöd var snabbfotat, men vi kommer också att behöva se ytterligare insatser framöver.
Herr talman! Ryssland är i dag ett ondskans imperium. Om detta kan det inte råda någon tvekan efter alla massakrer, all tortyr, urskillningslösa bombangrepp på civila, kidnappningar och inte minst hotet om att använda massförstörelsevapen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Den ryska federationen driver vår kontinent mot en helt ny säkerhetspolitisk miljö och har så gjort över tid. Kriget i Ukraina, som vi bevittnade under föregående år och bevittnar i rådande stund, saknar i många avseenden motstycke i Europas och världens moderna historia. Det är ingen slump att roten till det onda utgår från makten i Kreml. Så har det varit i flera fall genom historien, och så kommer det med stor sannolikhet också att förbli under överskådlig framtid.
En generation ukrainare strider tillsammans med frivilliga i Ukraina i detta nu för allas vår frihet. Det är en mycket imponerande bedrift som åstadkommits av Ukrainas försvarare under det gångna året. Vi måste stå upp mot den övermakt som inte dragit sig för att använda några medel för att bekämpa dem. Ukrainas försvarare stod emot det överraskande och brutala ryska angreppet den 24 februari. Man försvarade sig tappert på flera fronter, inte minst i slaget om huvudstaden, som var avgörande. Där lyckades försvaret efter blodiga strider. Till slut lyckades man tillfoga de ryska styrkorna så stora förluster att de tvingades dra sig tillbaka. Det ukrainska försvaret lyckades också på alla de andra fronterna i såväl öst som syd. Ryssland tvingades till och med ställa in tänkta operationer för att försvaret var så starkt. Därefter har Ukraina under året lyckats ta tillbaka område efter område. Ryssland har till och med fått lämna storstaden Cherson, vilket var Rysslands mest lyckade erövring. Samtidigt oroar nu återigen den ryska mobiliseringen och de nya anfallsvågorna.
Herr talman! Försvaret av Ukraina har dock inte bedrivits i ett säkerhetspolitiskt vakuum. Tack vare att Europas länder stöttat Ukraina, inte minst med vapen, har de ukrainska operationerna i många avseenden lyckats så här långt. Till dessa allierade kan vi räkna Sverige, som snabbt och med stor enighet bara dagar efter det ryska anfallet beslutade att skicka ett stödpaket innehållande vapen. Efter detta stödpaket har det blivit många fler. Det mest omfattande har beslutats av den nuvarande regeringen. I denna stund arbetar Försvarsmakten och andra myndigheter med att överföra vapen till Ukraina, bland annat 50 stycken av ett av världens modernaste stridsfordon - stridsfordon 90. Det är något att vara väldigt stolt över, men mer finns att göra. Sverigedemokraterna har tagit initiativ - och kommer att ta fler - för att underlätta för vapenexport till Ukraina och till andra stater som hotas av Ryssland eller andra aggressiva diktaturer.
Behovet av att västvärlden enas och att Sverige tydligt ingår i denna enighet har aldrig varit större. Därför är den svenska Natoansökan så viktig. Sverigedemokraterna står som en väl rotad fura bakom denna. Därvidlag kan inte råda någon tveksamhet i dag. När vi redan i december 2020 med riksdagsmajoritet deklarerade att vi behövde införa en Natooption i syfte att möjliggöra ett snabbt inträde i alliansen om behovet skulle uppstå agerade vi precis på samma sätt som Finland, vilka haft en Natooption sedan 1995. Förra året valde vi att precis som Finland agera utifrån den här optionen och förorda att Sverige så snabbt som möjligt går med i Nato. Vid detta står vi fast. Vi kommer på alla sätt att bidra till att de sista ratificeringarna sker och att vi blir fullvärdiga medlemmar av alliansen så snart som möjligt. Det här stärker Sveriges, Europas och världens säkerhet. Det stärker också säkerheten i vårt omedelbara närområde.
Herr talman! Att vi står enade gäller inte bara i Europa. Det gäller globalt. Sverige ska stå enat bakom världens demokratier, alldeles oavsett om det gäller Israel, Sydkorea eller Taiwan. Hotet från aggressiva diktaturer har inte minskat. Vi ser i Mellanöstern hur det iranska ledarskapet fortsätter sitt förtryck. Hotet från radikal islamism har inte upphört. I Mellanöstern är det Israel som i många avseenden är de som främst står upp för demokrati och frihet. Vårt stöd till det landet får aldrig svikta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
I Asien står stater som Taiwan och Japan upp mot ett alltmer aggressivt Kina och Nordkorea. I Kina pågår en massiv upprustning. Landet bygger upp sin militära förmåga både med konventionella vapen och med strategiska kärnvapen vilka kan nå även vårt land. Kinas upprustning är ett globalt hot. Vi ska inte glömma bort att kinesiska och ryska örlogsfartyg samövade 2017 i vårt Östersjön. Kärnvapenupprustningen är massiv, och landet förväntas mer än fördubbla sina strategiska kärnvapen till 2030. Även i Arktis visar landet sina globala ambitioner. I Afrika agerar man främst ekonomiskt, men man har redan etablerat en militärbas i Djibouti. Det kan vara en tidsfråga innan vi ser kinesiska militärbaser även i Atlanten. Kina utgör också ett hot med icke-konventionella medel. Man bedriver aktivt underrättelseinhämtande mot svensk teknik liksom uppköp av strategiskt viktiga företag, inte minst inom kritisk infrastruktur. Mot det här behöver vi forma vår utrikespolitik.
Herr talman! Det ändrade säkerhetspolitiska läget behöver slutligen sätta punkt för en ordning som under decennier varit given med ett ofullständigt beredskapsarbete bedrivet av både röda och blå regeringar. Vi har avvecklat en totalförsvarsförmåga, en civilförsvarsförmåga och en civil beredskap som nu återigen visar sig vara fullkomligt nödvändiga för att samla, samordna, öva och förbereda nationen och nationens intressen i samband med att vi står inför yttre påtryckningar och en ny säkerhetspolitisk miljö. Till en dålig beredskap ska vi inte tillbaka.
Jag vill avsluta med att tacka alla som strider på Ukrainas sida. Det är ni som ytterst upprätthåller säkerheten för alla oss andra. Det är er vi ska stödja efter bästa förmåga - för en fred baserad på frihet och självständighet.
(Applåder)
Herr talman! Strax efter det svenska valet mördade den iranska moralpolisen Jina Mahsa Amini. Det ledde fram till stora folkliga protester i Iran, de största som setts på väldigt länge. Det ledde också till en stor debatt här i Sverige, vilket beror på att vi har väldigt många svenskiranier som är engagerade i den här frågan. Jag minns väl - vilket jag tror att talmannen också gör - när vi hade interpellationsdebatt en kall tisdagskväll i november och hela kammaren var fylld med åhörare. Detta var också utrikesministerns första debatt.
Sverigedemokraterna har länge haft ett ganska kraftfullt tonläge mot den iranska regimen. Många gånger har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna riktat liknande kritik mot den förra S-ledda regeringen. Men nu när Sverigedemokraterna är en del av det nya regeringsunderlaget utifrån sitt slottsavtal tycker jag att skärpan och tydligheten om Iran verkar avta från SD:s sida, även om Aron Emilsson tog upp det i sitt anförande.
I december fanns det en möjlighet för riksdagen att säkerställa att Sveriges position skulle vara att det iranska revolutionsgardet, kallat IRGC, ska terrorstämplas. Det är en åsikt som Sverigedemokraterna flera gånger har sagt sig stå bakom. Men i stället för att forma en majoritet med oss i oppositionen backade Sverigedemokraterna lojalt in bakom regeringens betydligt mer otydliga ståndpunkt att regeringen ska undersöka förutsättningarna för en terrorlistning. Det har gjort att vi har hamnat i ett läge där Sverige nu väntar på alla andra EU-länder innan vi eventuellt kan tänka oss att terrorklassa revolutionsgardet. Det är en mycket svag och otydlig position, särskilt som den iranska regimen fortsätter att avrätta fredliga demonstranter. Är er lojalitet mot regeringen viktigare än det iranska folkets kamp för frihet? Vad krävs för att Sverigedemokraterna ska rösta för att terrorstämpla det iranska revolutionsgardet, IRGC?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för en väldigt angelägen och aktuell fråga. Sverigedemokraterna har bidragit till att skärpa den svenska ståndpunkten. Det har vi aktivt gjort inte minst i samband med sammanträden i EU-nämnden då en ursprunglig ståndpunkt från regeringen varit alltför vag i våra ögon. Därmed har vi också drivit på för att skärpa ståndpunkter. Det kommer vi att behöva fortsätta göra. Vi har en rad initiativ som vi ser framför oss, inte minst om att den juridiska analysen av vad det innebär att terrorstämpla IRGC måste bli klar snarast möjligt. Vi får inte hamna i en situation där Sverige enbart duckar bakom att det finns ett fåtal EU-länder som inte är beredda att gå hela vägen för att man är rädd att det inte ska slå på rätt sätt, rädd för motangrepp eller vad det nu kan handla om.
Vi måste våga vara framåtlutande i detta. Analysen behöver bli klar i närtid och skyndsamt. Om den skulle peka på att det finns något som gör att ytterligare sanktioner mot IRGC som helhet eller terrorklassning skulle innebära några problem får man naturligtvis tackla det. Men utifrån vad vi har sett finns det stora behov av att terrorklassa och sanktionera organisationen och enheten som helhet och inte enbart enskilda individer.
Jag följer det noga. Jag hoppas att vi kan komma fram till en lösning där både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet står enade i att vi behöver gå med kraft framåt mot den iranska regimen och stå upp för alla dem som lider under förtrycket som pågår. Jag välkomnar om vi kan hitta gemensamma lösningar i detta.
Herr talman! Sverige är ordförandeland i EU. På måndag ska utrikesminister Billström resa ned till Bryssel för utrikesministrarnas möte där. Iran är inte på dagordningen på måndag.
Trots det kommer det att hållas stora demonstrationer i Bryssel just till förmån för det iranska folket. Det visar tydligt på den dissonans och miss som finns från ledande europeiska politiker mot det iranska folket och också alla exiliranier som finns här.
Det är bra att Aron Emilsson fortfarande står kvar vid att ni vill terrorklassa. Sverigedemokraterna har väldigt tydligt ett val här. Antingen kommer ni att följa slottsavtalet och vara extremt lojala mot regeringen i dess utrikespolitik, eller så kommer ni att visa på att Sveriges riksdag formar utrikespolitiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det kan vi göra genom att det finns en majoritet i riksdagen för att terrorklassa revolutionsgardet. Låt oss då använda den. Jag förstår om ni vill vänta lite, men 2023 är ett långt år. Det kan fortsatt gå att terrorklassa.
Herr talman! Jag kan bara återupprepa att jag ser en rad initiativ framför oss som vi kan behöva ta i dialog med regeringen och att bevaka i utrikesutskottet. Det gäller både terrorklassning och sanktionering av IRGC som helhet. Det gäller också hur bilaterala relationer och avtal med Iran kan komma att se ut framåt så länge regimen upprätthåller förtrycket mot civilbefolkningen och alla de oppositionella som finns i landet.
Det är uppenbart så att vi har ett nära och ska ha ett fullgott samarbete med regeringen i det utrikespolitiska häradet. Det kommer vi att fortsätta att ha. Det innebär inte, vilket är tydligt i Tidöavtalet, att vi inte har möjlighet att driva en aktiv opposition och opinion i de frågor som inte ramas in av Tidöavtalet, i budgetförhandlingarna eller i andra avseenden.
I så många avseenden vi kan ska vi försöka att komma överens. Där vi inte kan göra det kommer vi att driva en aktiv och tydlig opinion.
Herr talman! Det är intressant att lyssna till Aron Emilsson. Han säger att SD är en väl rotad fura när det gäller Natofrågan. Vi välkomnade att Sverigedemokraterna var redo att ställa upp på en Natooption som vi föreslog och tidigare hade föreslagit. Ni ställde ändå upp och röstade för vår motion 2020.
Sedan gäller det detta med väl rotad fura. För ett år sedan diskuterade vi en fråga om balans mellan stormakter. Då hade Sverigedemokraterna strukit bort det från sin hemsida. Nu tittade jag på Sverigedemokraternas idéprogram. Där står det väldigt tydligt att Sverigedemokraterna är öppna för möjligheten att skapa en nordisk försvarsallians. Skulle detta mål visa sig omöjligt att förverkliga bör utgångspunkten för den svenska försvars och säkerhetspolitiken vara att sträva efter alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig.
Herr talman! Det är en formulering som försvann för länge sedan ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Men det finns fortfarande kvar. Eftersom man nu från Sverigedemokraternas sida ändå valt att ställa upp på Natomedlemskap efter den 24 februari i fjol har kanske valplattformen förändrat bilden. Men, herr talman, jag kunde inte hitta det när jag läste valplattformen. Tillåt mig att ställa mig frågande till den väl rotade furan när det gäller synen på Nato från Sverigedemokraternas sida.
Herr talman! När det gäller frågan om SD:s historia och viljan att vara aktiv för att stötta medlemskapet måste man göra upp med sin fajt mot muslimer. Det är en del av Sverigedemokraternas raison d´être. Gör upp med det, Aron Emilsson!
Herr talman! Ett av de första verksamhetsbesöken och möten jag genomförde efter mitt riksdagsinträde var inte minst att samtala med en imam i Storstockholmsområdet för att se över hur man kan hitta samförstånd i ökade spänningar. Det tror jag är möjligt även om man har olika religioner, olika bakgrunder och olika uppfattningar i olika frågor. Det tror jag att vi kan behöva göra även om vi kan vara kristallklara i att vi aldrig ska böja oss eller buga för islamistiska provokationer eller något annat av den arten som vi ska ge utrymme för i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Jag tror att vad Kerstin Lundgren åsyftar med de tidigare formuleringarna är det som finns i principprogrammet. Principprogrammet är ett i mångt och mycket tidlöst dokument som inte uppdateras särskilt ofta. Det kan vara den enkla förklaringen till att de gamla formuleringarna helt enkelt ligger kvar i programmet.
Vår valplattform däremot ska mig veterligen utgå från de aktuella omständigheterna och den tydliga omsvängning vi gjorde efter att verkligheten förändrades inte minst sedan ett år tillbaka i och med Rysslands invasionskrig mot Ukraina och vår omprövning i Natofrågan. Det känner jag mig övertygad om.
Det som vi nu börjar se är att vi håller på att formulera och formera ett ytterligare utökat, fördjupat och vidgat nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete. I och med Natointrädet bygger vi en stark inte minst nordisk-baltisk försvarsdimension inom Nato. Det kan vi göra även om vi går in med 360-gradersperspektivet och solidaritetsförklaringen till att vara en del av Nato som helhet. Det är ändå inte inaktuellt i det avseendet.
Herr talman! Jag sökte under utrikes, säkerhet och försvar, men jag såg ingenting om Natomedlemskapet i valplattformen. Men det är möjligt att det stod i något annat avsnitt som jag inte kunde upptäcka.
Herr talman! Vi ska inte böja oss för islamister. Vi ska inte böja oss för extremister i någon form. Men vi ska heller inte söka polarisera samhällen med religion som vapen. Är det inte just den linjen som Sverigedemokraterna söker välja, även om Aron Emilsson här säger att han har besökt en imam?
Det är ofta just uttrycket att muslimer är ett hot som Sverigedemokraterna driver. Är det inte just i den kontexten som justitieutskottets ordförandes kommentarer om att bränna hundra koraner till ska ses som så allvarligt? Ta avstånd också från det, Aron Emilsson!
Herr talman! Jag börjar där Kerstin Lundgren avslutade. Det är fundamentalt att vi under alla omständigheter vid alla tänkbara tillfällen står upp för och försvarar vår ovillkorliga yttrandefrihet inskriven i grundlagen. Det kan man göra. Saker som är tillåtna är många gånger tillåtna även när de inte är lämpliga.
Det här uttalandet är också ryckt ur sitt sammanhang. Richard Jomshof utryckte att det är en huvudlös, antiintellektuell metod som inte bör användas för att försöka söka provokation med yttrandefriheten som avstånd. Men även om det inte är lämpligt så är det tillåtet. Så lyder vår grundlag i det här avseendet. Det måste vi vara noga med att förklara för dem som undrar.
Samtidigt tror jag att det är kristallklart för alla som lyssnar på mina uttalanden att jag har fördömt de provokationer som har skett i form av koranbränningar, upphängning av dockor, islamistiska påtryckningar eller huvudlösa motkrav från intressen hos främmande makt. Det går att göra. Vi kan hålla två tankar i huvudet samtidigt.
