Fredrik Malm (L) svarade Lotta Johnsson Fornarve i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2022/23:63 Onsdagen den 15 februari” den 15 feb 2023.
Lotta Johnsson FornarveV· i en replikTack, Fredrik Malm, för anförandet! Biståndet har varit en av Liberalernas paradgrenar under årens lopp. I valrörelsen stod Liberalerna upp för enprocentsmålet. Ni skulle absolut inte ge er på den punkten. Nu har dock…Herr talman! Nästa vecka är det ett år sedan Vladimir Putin inledde sin folkmordskampanj mot Ukraina. Rysslands syfte är att förinta den ukrainska staten, nationen, kulturen, ekonomin och identiteten på grund av sina storryska ambitioner. Det är nu otroligt viktigt att se behoven i Ukraina. De finns på den militära sidan, den politiska sidan, den ekonomiska sidan, den humanitära sidan und so weiter.
Ukraina behöver praktiskt taget allt de kan få, och de behöver det snabbt och samordnat. Det kräver att vi i Europa visar uthållighet. Vi måste förstå att de uppoffringar vi gör för att hjälpa Ukraina inte är någonting mot de uppoffringar den ukrainska befolkningen gör för att i förlängningen hjälpa oss. Om Ukraina förlorar det här kriget kommer den ryska krigsmaskinen att välla vidare mot Moldavien - om det inte sker redan nu med ett kuppförsök. Den kommer att gå vidare mot andra länder. Det kommer aldrig att ta slut. Från Europas, USA:s, västvärldens och den fria världens sida måste vi stödja Ukraina maximalt för att klara detta.
Herr talman! Jag och en gammal moderat politiker, Gunnar Hökmark, håller möten varje måndag på Norrmalmstorg i Stockholm med det som heter Måndagsrörelsen. Sedan 24 februari och fram till nu möts vi där varje måndag. Det kommer fler och fler människor dit. Fler och fler stockholmare kommer till mötena för att visa sitt stöd och sin solidaritet med den ukrainska befolkningen.
Regeringen har levererat ett antal paket till stöd för Ukraina. Den föregående regeringen gjorde också det. Vi måste fortsätta med det och även använda det svenska ordförandeskapet, inte minst för att lyfta frågan om Ukrainas framtida EU-medlemskap.
Herr talman! Låt mig också ta upp en annan fråga. Det gäller den islamiska regimen i Iran. Den iranska befolkningen har plågats under denna sadistiska diktatur i över 40 års tid. De visar ett heroiskt mod, de som går ut på gatorna - och de är många. De har varit väldigt många under hösten. Det handlar inte bara om rätten att kunna ta av sig slöjan på huvudet, utan det handlar om det som på persiska heter azadi, det vill säga frihet.
Faktum är, herr talman, att den iranska regimen redan har fallit i så måtto att den har fallit som ideologiskt, islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för det teokratiska styret i Iran. Det finns inte längre någon legitimitet hos folket för att Iran ska styras av frustande ayatollor och mullor och ha en moralpolis. De hänger människor i lyftkranar, plågar befolkningen och torterar dem besinningslöst. Det finns inget stöd för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Det enda som upprätthåller den iranska regimen i dag, herr talman, är de repressiva organen inom regimen. Sepah-e Pasdaran, Sepah-e Quds, Basijmilisen, den reguljära armén och polisstyrkorna är de som upprätthåller den iranska regimen i dag. Det finns inget annat som upprätthåller den.
Vad kan då omvärlden göra för att stödja den iranska befolkningen? Man kan lista IRGC, Islamiska revolutionsgardet, som terroristorganisation. Det ger större möjlighet att blockera företag från att handla med på papperet vanliga företag i Iran men som egentligen är knutna till revolutionsgardet. Det ger också större möjligheter att frysa tillgångar. Det här innebär att man kan reducera de våldsamma och brutala säkerhetsorganens kapacitet att plåga den iranska befolkningen.
Herr talman! I detta sammanhang får vi inte heller glömma att den iranska regimen utgör ett hot inte bara mot 80-90 miljoner invånare i Iran, utan den iranska regimen är i dag involverad i samtliga konflikter i Mellanösternregionen: i Jemen, Irak och Palestina. I praktiken har man genom Hizbollahmilisen i Libanon sett till att Libanon är en dysfunktionell och stympad stat. På samma sätt har man gjort i Irak med stödet till shiaarabiska grupperingar, så kallade Hashd al-Shaabi-miliser, i Irak.
Man har sträckt sig så långt att man genomfört terrorattentat ända borta i Argentina, där man sprängde ett judiskt kulturcenter. Vid attacker mot synagogor i Tyskland misstänks, enligt utredningarna, det iranska revolutionsgardet vara involverade.
Låt oss i diskussionen inte fastna i semantiska definitioner av ordet terrorism. Den samlade bedömningen är att det iranska revolutionsgardet genom sina handlingar under årtionden - egentligen ända sedan ayatolla Ruhollah Khomeini tog makten efter sin revolution 1979 - plågat sin befolkning, bedrivit terrorism och destabiliserat inte bara Iran utan hela Mellanösternregionen.
Det finns därutöver en rad saker omvärlden bör göra för att stödja den iranska befolkningen som jag inte hinner gå in på i detta anförande.
Precis som flera talare har påpekat går våra tankar självklart till de tiotusentals offren för den hemska, fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien.
(Applåder)
I detta anförande instämde Martin Melin (L).
Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för anförandet! Biståndet har varit en av Liberalernas paradgrenar under årens lopp. I valrörelsen stod Liberalerna upp för enprocentsmålet. Ni skulle absolut inte ge er på den punkten. Nu har dock enprocentsmålet lämnats av den regering som Liberalerna är en del av.
Särskilt allvarligt är det att stödet till civilsamhället, som ju skulle prioriteras, skärs ned. Och särskilt allvarlig är den kraftiga neddragningen på informationsstödet. Det skärs ned med nästan 90 procent, från 155 miljoner till 20 miljoner. Det här slår undan fötterna på en stor del av biståndsorganisationerna.
Hur kan det komma sig att Liberalerna ställer upp på en sådan politik?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Det finns en rad olika problem inom det svenska biståndet som man behöver ta itu med. Ett problem som svenskt bistånd har dragits med under många, många år är att man har betalat ut pengar till odemokratiska stater. Man har betalat ut pengar till regimer som har suttit på övertid eller har plågat sin befolkning. Man har betalat ut pengar till regimer som man trott har varit på rätt väg, men i själva verket har de gått i en negativ riktning.
Vi i Liberalerna har under årtionden påpekat dessa problem, medan Vänsterpartiet har varit pådrivande för att ge mer bistånd till sådana regimer. Däri ligger en väldigt stor skillnad.
Vi kommer i omläggningen av biståndet nu att göra ett antal tydliga prioriteringar. Det innebär också att några länder får mindre bistånd.
Jag noterar att tre partier i riksdagen når upp till enprocentsmålet i sina budgetalternativ. Vänsterpartiet är ett av dem.
Herr talman! Fredrik Malm vet precis som jag att biståndet inte går till stater i första hand, utan det går till multilaterala organisationer, civilsamhället, demokratiarbete, jämställdhetsarbete och liknande. Att skära ned på biståndet gör inte biståndet mer effektivt. Det svenska biståndet har globalt sett dessutom varit ett mycket bra och transparent bistånd.
Det finns saker som kunde ha gjorts bättre, men det blir ju inte bättre av att man skär ned det dramatiskt, speciellt inte vad gäller stödet till civilsamhället och informationsstödet. Det används just för att forska i och utreda hur biståndet används och informera det svenska samhället om hur biståndet fungerar. Det används även till att bjuda in representanter från exempelvis demokratirörelsen i olika delar av världen för att informera om bistånd och för att de ska kunna söka bistånd.
Jag kan inte förstå hur Liberalerna kan stödja en sådan stor nedskärning av informationsstödet och stödet till civilsamhället.
Herr talman! Det är viktigt att vi har perspektiven klara för oss. Även med en neddragning eller en viss omviktning av svenskt bistånd satsar vi nu oerhört mycket på Ukraina. Man har även skjutit till extra pengar för jordbävningsoffren i Turkiet och Syrien. Sverige ligger i relation till vårt invånarantal, det vill säga bruttonationalinkomst per capita, i absolut världstopp när det gäller biståndet även efter detta.
Jag noterar, herr talman, att Lotta Johnsson Fornarve argumenterar för att biståndet kommer de mest behövande till del. Men sedan kritiserar hon oss för att vi har dragit ned på just det bistånd som gäller pengar till organisationer i Sverige för deras egen kampanjverksamhet i Sverige. Det är en helt annan sak. Det är ju bättre att vi fokuserar så att de pengar vi ger verkligen når mottagarna, och inte så att organisationer sväller i Sverige och får fler informatörer.
(Applåder)
Herr talman! Högerregeringen, där Liberalerna ingår, med starkt inflytande av Sverigedemokraterna skär ned rejält på biståndet. För Palestinas del innebär det att man skär ned biståndet med nästan hälften. Ledamoten Malm har beskrivit detta på sin Facebooksida och i andra forum som en seger som han har kämpat för under hela sin politiska karriär. Ledamoten påstår vidare i samma inlägg att det under åren och fortfarande plöjs ned hundratals miljoner kronor i korruption och diktatur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Får jag upplysa ledamoten Malm att av det bistånd som Sverige ger till Palestina kanaliseras 2 procent av det via den palestinska myndigheten. Resten går till det palestinska civilsamhället.
Jag tycker att det är allvarligt att ledamoten använder fake news för att undergräva förtroendet för det svenska biståndet. Jag vill gärna höra en kommentar från ledamoten om hur han ser på att det nu skärs ned väldigt mycket pengar till det palestinska civilsamhället, något som ytterst drabbar kvinnor och barn.
Herr talman! Johan Büsers parti drev igenom att Sverige skulle erkänna Palestina som självständig stat. Då bör man i rimlighetens namn också ställa vissa krav på de palestinska politiska ledarna att uppträda som en stat. Man har inte hållit val i Palestina på 18 eller 19 år; jag tror att Mahmud Abbas är inne på det 19:e året i en fyraårig mandatperiod. Man håller inga fria val. Man har inga fria medier. I ett av sina områden styrs halva av en organisation som Sverige har terroriststämplat, nämligen Hamas. Man har oerhörda problem med korruption, inte minst till följd av det omfattande biståndsberoendet. Biståndet har på flera sätt alltså varit mycket kontraproduktivt för Palestina.
Det rimliga är att sätta press på politiker i länder eller områden som inte styrs demokratiskt. De måste ändra sitt beteende och genomföra demokratiska reformer. Det gäller såväl Palestina som alla andra områden.
(Applåder)
Herr talman! Socialdemokraterna har varit konsekventa. Vi har tagit upp problematiken kring korruption och med att det inte har hållits val. Vi tycker att detta är angeläget. Det är viktigt att kunna kritisera båda sidor.
Men när man så flagrant drar bort biståndet från civilsamhället, något som drabbar utsatta flyktingar, kvinnor och barn i det palestinska samhället, beskriver ledamoten Malm detta som en seger och något som han har slagits för under hela sitt politiska liv. Det var detta jag reagerade mot.
Jag vill gärna också ha en kommentar av ledamoten Malm om hur han ser på de bosättningar som Israel nu genomför och som står i strid med internationell rätt. USA:s utrikesministern Antony Blinken har tydligt uttalat att det här är ett hot mot tvåstatslösningen, som vi har stått upp för under lång tid. Kan ledamoten kommentera hur han ser på bosättningspolitiken? Hur ska detta upphöra?
Herr talman! Jag vill börja med att beröra någonting som Johan Büser sa i sin första replik, nämligen att det bara är en jätteliten del som kanaliseras via myndigheten. Det verkar som att den palestinska myndigheten är någon sorts minimal nattväktarstat. Det finns ett jättelikt civilsamhälle, men myndigheten har ingen kontroll på någonting. Så är det ju inte. Om man ger 1 miljard till exempelvis sjukvården i ett land kan man inte komma och säga att det inte har någonting med den offentliga sektorn att göra eftersom det inte är ett direkt budgetstöd. Det är ett trixande som inte är rimligt. Självklart är den palestinska myndigheten som mottagare av bistånd och ansvarig för den palestinska utvecklingsplanen och mycket annat djupt involverad i det som sker i de palestinskkontrollerade områdena på Västbanken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
När det gäller bosättningar har jag förmodligen ingen annan uppfattning än de flesta rimliga människor här i världen. Israel bör inte expandera bosättningarna på Västbanken, utan man bör söka en framförhandlad fredslösning - en tvåstatslösning.
Herr talman! Jag vill fråga Fredrik Malm som företrädare för Liberalerna, ett regeringsparti som har stöd från Sverigedemokraterna i riksdagen, hur man under Sveriges ordförandeskap avser att lyfta fram rättsstatens principer på ett tydligare sätt. Rättsstatsuppbyggnad handlar om att se till att statens rättsvårdande institutioner fungerar väl och att vi har goda relationer mellan individ och stat. Det tänker jag att Liberalerna skulle ha varmt om hjärtat.
Det vi ser nu i Ungern och Polen är oacceptabelt. Det vet vi alla i Sverige, skulle jag tro. I Ungern kontrolleras lejonparten av medierapporteringen av regeringen. Oberoende medier möter trakasserier. Regeringen använder teknik för att spionera på journalister. I Polen fortsätter regeringen att underminera domstolarnas oberoende och utnämna domare. Attacker mot hbtqi-personer är vanligt förekommande. Ändå ser vi inte att det svenska ordförandeskapet prioriterar detta på ett riktigt och tydligt sätt. Vi har många möjligheter nu under ordförandeskapet.
Herr talman! Först och främst måste jag instämma i Jytte Gutelands beskrivning av de här problemen. Jag skulle säga att de egentligen är mer allvarliga än så, för de är inte begränsade till Ungern och Polen. Vi har flera andra länder inom Europeiska unionen som har väldigt stora brister. Det finns också en oroväckande utveckling med både en högljudd ultrahöger och vänsterpopulistiska grupperingar. Ibland enas de, tar på sig gula västar och går ut i Paris, ibland står de på olika sidor. På sikt riskerar detta att underminera även länder som har en mer stabil rättsstatsordning än vad Ungern och Polen har.
Sanningen är givetvis att det svenska ordförandeskapet prioriterar detta. Vi måste söka enighet i EU-kretsen i olika frågor. Vi måste också lyfta frågor och se till att det finns ett stöd för kommissionens fortsatta process kring de här länderna.
Herr talman! Jag tackar Fredrik Malm för beskrivningen. Men jag måste säga att jag vill ha ett tydligare svar om vad det svenska ordförandeskapet avser att göra när det gäller rättsstatens principer och Ungern och Polen. Situationen är akut och alarmerande. Sverige har en möjlighet att driva på processen, inte minst artikel 7-förfarandet, och se till att tidssätta när det gäller de rekommendationer för rättsstaten avseende Polen och Ungern som kommissionen har inom sin famn. Där skulle man kunna jobba med tidsplanen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Vi vet att vi har ett rådsmöte och ett event om detta i maj, men det finns ingen beskrivning av vad det kommer att innebära. Kommer det till exempel att innebära utfrågningar inom vissa områden? Kommer man att konkretisera situationen för exempelvis kvinnor i Polen, som riskerar en mycket svår framtid och som redan utsätts? Det är faktiskt kvinnor som dör på grund av abortrestriktionerna.
Jag skulle vilja höra mer om vad ni avser att göra. Vad innebär en prioritering för den svenska regeringen?
Herr talman! Jag kan inte annat än instämma i att allt det som Jytte Guteland här radar upp är jätteviktiga frågor.
Detta är en del av en kontinuerlig process. Det är också så att det delvis är rörlig materia. Hela poängen med att Sverige är med i EU är att det finns några andra länder som också är med - över 20 stycken faktiskt, fler än 25 till och med. Med den maktdelning som finns mellan kommission, råd och annat är det ett ständigt samtal. Det gör att det är väldigt svårt för mig att i februari stå här och säga vid vilka datum och tidpunkter olika frågor kommer att komma upp på dagordningen. Regeringskansliet och EU-ministern är nog bättre på att svara mer konkret när de här olika frågorna och andra mycket relevanta frågor kommer upp på dagordningen och i vilken ordning. Men jag instämmer helt i att det här är jätteviktigt.
Herr talman! Det gläder mig att höra ledamoten Malm beskriva situationen i Iran och behovet av att terrorlista revolutionsgardet. Frågan blir om det betyder att detta också framöver är Liberalernas linje. Till skillnad från oss socialdemokrater tillhör Liberalerna majoriteten här i riksdagen. Till skillnad från oss sitter också Liberalerna med i den regering som har gett oss i utskottet beskedet att man stämmer av hur de andra länderna ställer sig till en terrorlistning men att man inte driver detta aktivt. Betyder helt enkelt ledamotens inlägg att vi framöver kan räkna med Liberalernas stöd i EU-nämnden?
Herr talman! Detta är Liberalernas uppfattning. Inom den regeringskonstellation vi nu befinner oss i argumenterar vi för den uppfattningen i de förhandlingar som sker. Det är så demokrati fungerar.
Herr talman! Jag har för min del under många år drivit frågan om demokrati i Iran och nödvändigheten av att stödja den iranska befolkningen. Jag var kritisk mot den borgerliga regeringen 2006-2014, dels för att man tog emot ett officiellt besök med Rohani och Zarif under den andra mandatperioden, dels på grund av en del annat där jag tyckte att regeringen borde ha varit tydligare. Jag var väldigt besviken på den socialdemokratiska regeringen under de åtta åren därefter. Man slöt en rad samarbetsavtal med den iranska regimen. År 2017 tror jag att det var. Man åkte dessutom ned till Teheran och bekräftade det patriarkala och reaktionära systemet genom att ta på sig den mest konservativa klädseln och gå parad framför mullorna i Iran. Jag har varit kritisk mot alla regeringar sedan jag kom in i det här huset, kan jag väl konstatera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).
Herr talman! Jag uppskattar verkligen ledamotens genuina engagemang för Iran. Men Liberalerna har till skillnad från oss som sagt förmånen att sitta i regeringen och vara med och ta de aktiva besluten.
Vi har ett förhållande i riksdagen som gör att vi skulle kunna skicka med regeringen en annan linje till EU. Än en gång: Kan vi förvänta oss att vi framöver kommer att ha Liberalernas stöd i EU-nämnden i den här frågan?
Herr talman! Jag konstaterar det som jag har konstaterat innan: Vi för de här samtalen i regeringen, och Liberalernas uppfattning är tydlig. Jag har gett uttryck för den i debatter i Sveriges Radio, på olika seminarier och i andra sammanhang. Ingen borde tvivla på detta.
De som däremot verkligen har något att bevisa i frågan om demokrati i Iran är ju Socialdemokraterna. De sex eller sju samarbetsavtal man slöt med den iranska regimen dras vi nu med. I olika avseenden agerade man på ett sätt som var en ren örfil mot alla tiotusentals iranier i Sverige. Man åkte ned till Teheran och gick parad framför mullorna i den mest reaktionära klädseln. I dag är hela Iran ute och demonstrerar för att slippa de där plaggen. Ni satte på dem frivilligt och gick framför ledarna där. Det finns väldigt mycket, herr talman, när det gäller frågan om Mellanösternpolitik i vid mening och Iran i synnerhet där Socialdemokraterna har en hel del att bevisa för att vara trovärdiga.
(Applåder)
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).
Herr talman! Jag vill passa på att fråga Fredrik Malm och Liberalerna hur ni nu ser på enprocentsmålet. Vi vet alla att ni har gett upp det i förhandlingarna med Moderaterna och SD, som har drivit på för att överge enprocentsmålet.
Jag undrar om det är ett långsiktigt ställningstagande från Liberalerna. Det har tidigare varit ett mycket biståndsvänligt parti som tillsammans med oss socialdemokrater stått upp för enprocentsmålet. Är det en tillfällig reträtt, eller har Liberalerna för evig tid gett upp tanken om att avsätta en hundradel av vårt välstånd till fattiga länder i världen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag noterade i ett tidigare replikskifte att det är tre av åtta partier i riksdagen som når upp till enprocentsmålet. Det är Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag noterar inte Socialdemokraterna i den uppräkningen.
Herr talman! Jag skulle kunna bolla tillbaka precis samma fråga till Olle Thorell. Har Socialdemokraterna för alltid gett upp enprocentsmålet? Jag tror att man skulle få ungefär samma svar från oss båda.
Budgeten slås fast för det kommande året. Sedan finns det en finansplan för ytterligare några år framåt i tiden. Det är klart att vi önskar att svensk ekonomi, våra möjligheter, kvaliteten i svenskt bistånd och möjligheterna till effektivitet och annat gör att vi kan öka biståndet.
Jag står bakom att Sverige ska ge ett generöst och högt bistånd. Jag ser att behoven, inte minst på det humanitära området i Ukraina och runt om på olika håll i världen, är enorma. Vi ska självklart sträva efter det. Men inget av våra partier når upp till enprocentsmålet i budgeten. Det är sanningen.
Herr talman! Jag vill använda den här minuten till att fråga om feministisk utrikespolitik.
Liberalerna är ett parti med en stolt tradition att kämpa för jämställdhet i Sverige och internationellt. Jag kan lista många fantastiska feministiska liberaler som arbetat för detta, som Barbro Westerholm, Birgitta Ohlsson och Bengt Westerberg.
Är det på samma sätt nu, att det är en eftergift till Sverigedemokraterna och Moderaterna som av någon anledning inte längre vill se en feministisk utrikespolitik? Är det en eftergift från Liberalerna? Eller är det ett ideologiskt skifte där man inte längre tror på att öka feminismen i världen?
Herr talman! Riksdagen består av 349 mandat, inte 349 plakat. Feministisk utrikespolitik blev plakatpolitik, herr talman. Sverige lade ned sin röst när Saudiarabien röstades in i FN:s kvinnokommitté. Är det feministisk utrikespolitik, Olle Thorell?
Det kom fram i ett föregående replikskifte att jag mindes hur socialdemokratiska regeringsföreträdare gick parad framför mullorna och ayatollorna i Iran med den mest reaktionära klädseln för att blidka dem. Var det feministisk utrikespolitik?
Vi kan svänga oss med ord härinne, ägna oss åt semantiskt ordvrängeri och så vidare. Men det handlar om innehållet i politiken. När det gäller innehållet i politiken måste Sverige föra en biståndspolitik som strävar efter att förstärka mänskliga rättigheter, demokrati, kvinnors rättigheter och så vidare.
Jag kallar mig feminist. En del andra härinne gör det säkert inte. Men det viktigaste är innehållet i politiken och inte vad vi kallar den.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).
