Mats Green (M) om Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken

Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr ålderspresident! Riksrevisionen konstaterar att den förra regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken har gett svaga förutsättningar för ett effektivt, samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Herr ålderspresident! För oss moderater är det en självklarhet att människor ska kunna bo och verka i hela Sverige. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om man väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag. Transporter måste vara effektiva, och det kommunala självstyret behöver vara starkt.

Vi moderater ser potentialen och utvecklingsmöjligheten för den svenska landsbygden. Här gror goda idéer och företagsamhet. Men för att nå potentialen krävs ett målmedvetet arbete med att undanröja hinder och förtydliga möjligheterna på landsbygden. Genom att göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att leva, växa och verka i hela Sverige.

Herr ålderspresident! Naturligtvis måste en mängd olika saker förändras. Vi behöver öppna för nya och fantastiska möjligheter där Sveriges olika delar och regioner kan dra nytta av sina egna styrkor, rikedomar och tillgångar utan att först drivas in av beslutsfattare i Stockholm för att sedan eventuellt komma tillbaka i delar i form av bidrag och stöd.

En typ av företag som ofta finns på landsbygden men som länge har motarbetats är mikrobryggerier, musterier, vinodlingar och destillerier. Allt fler sådana företag etableras i Sverige, och det är entydigt positivt. Men ett stort problem för dessa företag är att de inte får sälja sina producerade varor på plats eftersom gårdsförsäljning inte är tillåten i Sverige ännu. Sverige är för övrigt det enda land i EU där detta inte är tillåtet. Ett regelverk som möjliggör gårdsförsäljning av alkohol ska ses över för företagarnas men också för landsbygdens skull.

En annan näring med enorm potential för Sverige i allmänhet och givetvis för landsbygden och regionerna i synnerhet, framför allt Norrland, är gruvnäringen. Vad norra Sverige har som en stor del av resten av Sverige inte har är många av de svenska gruvorna. Gruvnäringen förser såväl Sverige som andra länder med metaller och mineral, i synnerhet de mineral som behövs för att klara klimatutmaningen.

Dysprosium är ett sådant exempel. Det finns också i närheten av Gränna i Jönköpings län, där jag bor. Det är en jordartsmetall med extremt hög grad av magnetism som behövs bland annat för vindkraftverk. För dem som tycker att Sveriges energiutmaning bäst hanteras med vindkraft borde det vara en självklarhet att dysprosium även bryts i Sverige. Låt mig dock markera att jag inte tror att Sveriges energiutmaning kommer att kunna lösas med enkom vindkraft.

Herr ålderspresident! Om man tror på miljöteknik och vill att Sverige ska behålla sin ledande ställning är det viktigt att vi får en mer tillåtande gruv- och minerallagstiftning. Framför allt innebär gruvnäringen också att man tillför stark regional tillväxt och även arbetstillfällen utanför storstäderna - något man ibland kan tycka saknas i den svenska debatten, i synnerhet när det handlar om gruv- och mineralnäringen.

Vi kan också konstatera att den förra regeringen inte prioriterade gruvnäringen. Från att ha tillhört topp tio bland attraktiva gruvländer, enligt Fraser Institutes rankning, som är den gängse rankningen vad gäller gruvnäring i världen, har Sverige tappat ett tjugotal platser de senaste åren och nu rasat ned till strax under plats 40. Det duger inte, herr ålderspresident, om man säger och menar att man ska vara ett ledande land när det gäller klimatutmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om den regionala utveck-lingspolitiken

Gruvnäringen och mineralbrytningen är givetvis inte bara viktiga för att klara klimatutmaningen utan också för Sveriges trygghet, beredskap och självförsörjning. Vi blir då inte beroende av mineral från länder utan demokrati, som despoten Putins Ryssland, eller från länder med vidriga arbets- och miljöförhållanden.

Att bli ett ledande land i fråga om klimatutmaningen, tillväxten och välståndet handlar också om de orimligt långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna, som leder till att investeringar ofta uteblir i sin helhet och arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt går förlorade. Det är en utveckling som Sverige inte behöver eller har råd med, särskilt inte när gruvbrytning har en så pass viktig roll i klimatomställningen.

Därför måste tillståndsprocesserna kortas och bli betydligt mer förutsägbara. Ett sätt att åstadkomma detta är att begränsa antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden.

Vi behöver också bli av med ofoget att olika statliga myndigheter överklagar vad andra statliga myndigheter har beslutat. Det är inte acceptabelt. Staten måste framför allt reda upp i sin egen oreda.

I en utredning som presenterades i höstas föreslogs att gruvverksamheter ska föra över medel till kommuner så att de kan använda dessa för att bygga den infrastruktur som behövs i samband med gruvverksamheten och till andra satsningar. Det är bara rätt och rimligt att intäkter från gruvverksamhet delvis kommer lokalsamhället till del. Framför allt är detta till nytta för lokalsamhället, för på så sätt ökar man den lokala acceptansen för gruvverksamheten. Sverige blir också mindre sårbart.

Herr ålderspresident! Lokal acceptans är viktigt även i en annan fråga som står högt på agendan just nu: elproduktionen. Särskilt relevant är detta när det gäller vindkraften. Därför har regeringen gett utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft i tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommuner som påverkas av vindkraftsutbyggnad. På så sätt kompenseras kommuner för att lokalbefolkning och miljö påtagligt påverkas av sådan utbyggnad. Vi säger också att det är viktigt att ta större hänsyn till både lokala intressen och lokal miljö när det gäller den vindkraftsutbyggnad som pågår i stor omfattning över hela Sverige.

Herr ålderspresident! Sveriges regioner, kommuner, städer och tätorter har alla olika förutsättningar och står inför olika typer av utmaningar. I storstäderna tar sig problemen inte alltid samma uttryck som de gör för oss som bor i mindre samhällen på landsbygden. Möjligheterna på landsbygden, utanför storstadsregionerna, är inte desamma som mitt i städernas myller.

Jag är säker på att den moderatledda regeringen tillsammans med våra samarbetspartner kommer att lägga om kursen här. Sverige är helt enkelt ett stort land. Vi ska ta vara på det och säkerställa att människor kan leva, bo och arbeta i hela Sverige.

Herr ålderspresident! Framför allt vill industrin se kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser. Detta är något som Miljöpartiet väldigt effektivt har motarbetat under åtta år i regeringsställning, men nu ska allt göras på några månader.

Jag håller med ledamoten i en sak: Det är en milsvid skillnad mellan Moderaternas industripolitik, där vi tror på industrin, och Miljöpartiets industripolitik, där man vill straffa den ur landet.

När det gäller industrins omställning är det A och O att ha ett energisystem som är hållbart och som producerar el - en ren, billig och stabil elproduktion, och inte den verklighet som vi hade att hantera när Miljöpartiet satt i regeringen. Det oljeeldade Karlshamnsverket eldade lika mycket olja under två år som man tidigare gjort under de senaste tjugo åren sammanlagt. Det är alltså en del av effekterna efter åtta år med rödgrön energipolitik.

Jag hade välkomnat om ni hade anslutit er till den linje som vi nu har, nämligen att vi ska ha en fossilfri energipolitik som också ser till att vi kan återta den plats som alltid har varit och måste bli Sveriges, det vill säga ett land där det finns god tillgång till ren, billig och stabil elproduktion. Då är kärnkraften och den planerbara elproduktionen A och O. Men vi såg effekterna av den tidigare regeringens energipolitik. Det var därför man var tvungen att elda Karlshamnsverket med tjugo gånger så mycket olja på två år som under de tidigare tjugo åren tillsammans. Det säger allting, herr ålderspresident, och det är därför vi redan nu har behövt börja arbetet med en helt ny kurs för Sverige, i synnerhet vad gäller el- och energipolitiken.

Herr ålderspresident! Jag ber om ursäkt om jag var otydlig. Jag står inte riktigt här och pratar mig varm för vindkraft, men jag kan leva med att det tolkades så. Jag är inte emot vindkraft, men ambitionen var kanske inte riktigt att prata mig varm för den. Jag lovar och svär att jag ska vara betydligt tydligare och inte så subtil i framtiden när det gäller just vindkraften.

När det gäller elprisstödet till företag, som Monica Haider frågade om, hade jag önskat att jag hade kunnat svara på frågan om när stöden kan betalas ut. Det kan jag tyvärr inte göra, men arbetet med detta pågår natt och dag i Regeringskansliet och på de berörda myndigheterna. Jag kommer tyvärr heller inte att kunna uttala mig om när man kan förvänta sig EU-kommissionens prövning av ansökningarna, exempelvis vad gäller det förstärkta elprisstödet för energiintensiva företag på 2,4 miljarder utöver det ordinarie elprisstödet till företag. Jag kan tyvärr inte ange ett specifikt datum för det här och nu, mer än att det naturligtvis kommer att behöva ske så snabbt som möjligt. Jag delar den frustration som många företagare har, och som Monica Haider givetvis också har, över att det inte har kommit ut ännu, men jag kommer inte att kunna ge ett exakt datum.

Man måste också ha viss respekt för Svenska kraftnäts svårigheter att hitta ett system och en princip för elprisstödet som gör att det går snabbt samtidigt som det behöver vara rättssäkert. Man ska som företagare kunna veta vad det är för stöd man har rätt till och kunna få det överprövat om man anser att man har fått fel stöd. Men jag delar alltså fullständigt frustrationen när det gäller att stödet måste ut så snabbt som möjligt.

Herr ålderspresident! Det känns lite tråkigt att återigen behöva korrigera Monica Haiders alltför positiva syn på mina uttalanden, men vad jag vet nämnde jag inte den havsbaserade vindkraften. Men jag tar gladeligen en diskussion om den också.

Jag har absolut inget emot vindkraft. Däremot finns det kanske vissa förbehåll i inställningen som jag uppenbarligen behöver bli tydligare med inför framtiden.

När det gäller elprisstödet till företag har ingen någonsin sagt att det inte är en komplicerad fråga. Vi har varit tydliga med att vi tänkte presentera ett elprisstöd och ett högkostnadsskydd före den 1 november, och det gjordes också. Sedan är jag, återigen, den förste att beklaga att det har tagit så pass lång tid.

Till vissa delar handlar det om att den tidigare regeringens tidsutdräkt till Svenska kraftnät var alltför generös. Vi var tvungna att kapa en stor del av tiden för att få fram ett förslag snabbare. Det hade inte gått snabbare med någon annan, men med detta sagt är jag den förste att beklaga att det har tagit alltför lång tid att få ut stödet till våra företag. Återigen: Det är helt avgörande att detta stöd kommer ut så snabbt som möjligt i alla delar, fullt ut.