Jessica Stegrud (SD) om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande gällande 2022 års redogörelse för bolag med statligt ägande.

Det är flera viktiga svenska samhällsfunktioner som bedrivs i bolagsform med staten som hel- eller delägare och där bolagen generellt verkar på en konkurrensutsatt marknad. Det är en viktig och ansvarsfylld uppgift att förvalta svenska folkets förtroende och tillgångar, och Sverigedemokraterna är för ett fortsatt statligt engagemang i bolagsform i de fall det gagnar svenska medborgares intressen. Det kan till exempel handla om att förvalta naturresurser eller om fall där ägandet utgör en garanti för att särskilda viktiga och centrala samhällsfunktioner upprätthålls.

Med det sagt finns det statliga innehav som under vissa omständigheter skulle kunna reduceras eller slopas helt i de fall man inte kan motivera att själva ägandet är till faktisk nytta för medborgarna. Vår grunduppfattning är att staten på sikt bör överväga att avyttra sitt ägande i bolag som inte har särskilda samhällsuppdrag eller är av strategisk eller säkerhetspolitisk vikt.

Det gäller exempelvis Telia, som bör delas upp i två delar så att samhällsviktig infrastruktur skiljs från kommersiell telekomverksamhet och där regeringen bör ges ett bemyndigande att avyttra ägandet i telekomdelen.

Herr talman! Det statliga ägandet uppgick vid årsskiftet 2021/22 till 45 mestadels vinstdrivande bolag med tyngdpunkt inom basindustri och energi. Sju av bolagen stod för drygt 80 procent av nettoomsättningen. Överst på listan finner vi helstatliga Vattenfall, som stod för 40 procent av omsättningen, motsvarande 180 miljarder kronor - ett bolag vars verksamhet har ett enormt inflytande på det svenska energisystemet och därmed på alltifrån landets säkerhetspolitiska situation till konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

Herr talman! De senaste åren har det nog inte undgått någon vilken enorm betydelse ett lands energiförsörjning och tillgång på leveranssäker och prisvärd el faktiskt har - för alltifrån den säkerhetspolitiska situationen till företagens möjligheter att verka liksom hushållens ekonomi.

Ja, på bara några år har elpriserna rusat till nivåer få trodde var möjliga. Situationen är komplex, men en av de högst bidragande orsakerna till detta är förtidsstängningen av väl fungerande kärnkraftsreaktorer i södra Sverige, där en redan ansträngd effektbalans nu blivit helt ohållbar och där det numera är vädret och fossila kraftkällor som sätter elpriset. Detta är en utveckling som vi länge befarat och som mina företrädare återkommande lyft i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Och på tal om kammaren, herr talman: För tre år sedan debatterades här Sverigedemokraternas förslag att ge Vattenfall i ägardirektiv att driva Ringhals 1 och 2 vidare, något som de nuvarande Tidöpartierna stöttade. Med endast ett mandats övervikt föll dessvärre förslaget i voteringen.

Under gängse debatt ställde min föregångare Mattias Bäckström Johansson frågan till Socialdemokraternas företrädare varför man inte ville använda sig av möjligheten att livstidsförlänga Ringhals 1 och 2 och fick då svaret: "Vi tycker att det är viktigare att satsa pengar på välfärden eller polisen, i stället för att klamra sig fast vid gammal smutsig teknik."

Socialdemokraterna ansåg alltså att beroendet av väder och fossila kraftkällor som naturgas och kolkraft var bättre än att satsa på fossilfri kärnkraft. Planerbar elproduktion som i årtionden utgjort grunden för svenska exportframgångar och välfärd avfärdades som "gammal smutsig teknik".

Inte heller förutsåg man vilket ekonomiskt dråpslag detta i slutänden skulle innebära för hela Sverige. Från att ha haft en till stora delar optimal energimix har vi numera ett system som ena dagen präglas av elöverskott och nästa dag av effektbrist. Dumpade exportpriser varvas med prisrekord. Fossilbaserade reservkraftsanläggningar kör på högvarv, och ekonomiska stödpaket håller elkonsumenter flytande. Att den föregående regeringens energipolitiska avvägningar varit ett totalt misslyckande råder det numera ingen tvekan om.

Herr talman! I regeringens skrivelse 2021/22:140 framhålls bland annat vikten av att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. Det vi behöver är planerbar, storskalig elproduktion. För ett år sedan stod min företrädare här och uppmanade dåvarande regering att ge ett tydligt besked till Vattenfall om att de inte är förhindrade att vare sig titta på ersättningsreaktorer eller utveckla ny kärnkraftsteknik i Sverige. Detta skedde aldrig.

Nej, den politiska viljan att stänga ned kärnkraft och satsa på väderberoende energislag har fram till maktskiftet i höstas genomsyrat styrningen av Vattenfall. Verksamhetsberättelsen för 2021 är som hämtad ur en reklambroschyr för vindkraft, och miljöpartister har öppet deklarerat sina framgångar i att tillsätta styrelsemedlemmar med ideologisk och inte samhällsnyttig kompass. Och medan svensk effektbalans numera tillhör de sämsta i hela EU har Vattenfalls vd förbundit sig att som en del av det globala initiativet First Movers Coalition med hjälp av svenska skattemedel skapa en efterfrågan på oprövade produkter och tjänster som utlovar sänkta utsläpp. Utöver detta tycks de nya ägardirektiven om att bana väg för ny kärnkraft vara synnerligen lågt prioriterade.

I och med Tidöavtalet har svensk energipolitik nu äntligen fått en ny och ansvarsfull inriktning. Planerbar och storskalig elproduktion har åter hamnat i fokus, och Vattenfall har fått ett tydligt uppdrag att bana väg för utökad kärnkraftsbaserad elproduktion.

Herr talman! Alla statliga bolag är i behov av en kompetent ledning som förstår vilket uppdrag de har och under vilka omständigheter de verkar. I tider som dessa har kompetens, ansvarstagande och ledarskap blivit viktigare än någonsin, inte minst för betydande bolag som just Vattenfall. Vi ser därför fram emot att vara en konstruktiv part i samtalen med regeringen om alltifrån ägardialog till styrelseutformning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! På tal om kompetens - det fanns en tid då möjligheter och rättigheter till stor del var beroende av kön, och då inte till kvinnors fördel. Strävan efter jämställdhet, det vill säga lika möjligheter och rättigheter oavsett kön, har varit oerhört viktig. Det gäller i såväl privat- som arbetsliv. Lika möjligheter får dock aldrig förväxlas med lika utfall. Då har vi ersatt ett skevt system med ett annat, totalitärt system.

Efter mina 25 år i det privata näringslivet kan jag konstatera att det numera inte föreligger några särskilda hinder för att arbeta, utvecklas och, om så önskas, göra karriär, bara för att man är kvinna. Framgångsrika bolag byggs av kompetens och målmedvetenhet - inte av staten framtvingad könsfördelning. Efter lång utbildning och många, långa dagar spenderade på jobbet vill jag bli efterfrågad för min kompetens och mina förvärvade erfarenheter och inte för att man vill fylla en lagstadgad kvot eller nå ett jämställdhetsmål.

Mot bakgrund av detta, herr talman, ställer jag mig bakom samtliga yrkanden i Sverigedemokraternas kommittémotion 2022/23:932 av Tobias Andersson med flera men vill särskilt nämna yrkande 2, att regeringens hållbarhetsmål för de statliga bolagen om att det i varje styrelse ska vara minst 40 procent av varje kön ska tas bort.

Herr talman! Ledamoten säger själv att el är något som vi behöver. Det är något som vi behöver producera och använda samtidigt. Hur ska det gå till med väderberoende vindkraft? Det finns ju ingen lösning på det.

Dessutom har ni haft regeringsinflytande i bra många år nu och inte löst något av detta. Tvärtom har ni lagt ned välfungerande, planerbar och fossilfri elproduktion. Det är fascinerande hur resonemangen inte går ihop här.

Återigen: Framtiden är planerbar. Ledamoten nämnde också den ändring som innebär att man har satt upp ett fossilfritt mål för 2040 i stället för förnybart. Men det är alltså för att inte straffa ut den fossilfria kärnkraften. Det måste ledamoten vara ytterst medveten om.

Den situation vi är i nu - jag talar om krisen och det naturgasberoende som hela Europa nu sitter i, framför allt med naturgas från Ryssland - beror ju på nedstängningen av kärnkraft och övergången till väderberoende energislag. Vi kan inte fortsätta på den banan. Det är helt orimligt. Det är inte att ta ansvar för Sveriges energiförsörjning och framtida konkurrenskraft.

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad frågan är här, men att säga att man å ena sidan är emot en lagstadgad kvotering och samtidigt säga att man ska ha en viss könsfördelning i styrelser är väldigt motsägelsefullt.

Efter 25 år i näringslivet vet jag inte vad som hindrar mig från att lägga all min tid på att göra karriär och tack vare kompetens och förvärvad erfarenhet till slut hamna i en bolagsstyrelse. Det finns i dag faktiskt inga hinder för det.

Jag tycker att ens meriter ska avgöra, inte ens kön, hudfärg eller etnicitet. För vad är nästa steg i detta? Vad är nästa egenskap som vi ska kvotera in? Det pratas mycket om mångfald. Vad är det för mångfald, och vad är nästa steg i kvoteringsivern?

Staten kan vara ett föredöme på väldigt många sätt, men att sätta ett sådant uttryckligt mål och styra efter det är ändå som att sätta kvotering överst på listan. Vad statliga bolag behöver mer än någonsin är kompetens baserad på förvärvad erfarenhet.

Fru talman! Jämställdhet ska handla om lika rättigheter och möjligheter. Min mamma och många andra kvinnor med henne har banat vägen för det som ledamoten nämner nu, alltså den jämställdhet som vi har i samhället överlag, liksom i näringslivet. Det är fantastiskt!

Men att gå från ett system som var väldigt skevt till ett annat, totalitärt, system är inte eftersträvansvärt. Att tvinga fram utfall genom lagstiftande kvotering eller genom ambitionen att statliga företag ska ha jämn könsfördelning är inte rätt väg att gå. Vi har strävat länge efter att kunna göra fria val när det gäller yrkes- och privatliv. Vi ska inte ta steg tillbaka.

Frågan hänger i luften: Vad blir nästa kvotgrund? Ska vi kvotera in personer utifrån etnicitet eller identitet? Var går gränsen för när kompetens och erfarenhet får stryka på foten för något annat? Ledamoten talar om normbrytande beslut. Vad är nästa norm som ska brytas?

Ett framgångsrikt företagsliv och statligt ägande bygger på kompetens och på lika möjligheter och villkor oavsett var du kommer ifrån och vem du är, ingenting annat.