Johan Andersson (S) svarade Lars Wistedt i en replik om Försvarspolitik och totalförsvar i debatten ”Protokoll 2022/23:59 Onsdagen den 8 februari” den 8 feb 2023.
Lars WistedtSD· i en replikJas eller inte Jas samt export och pengar är nog så viktigt. Men återigen vill jag hävda att Natos planering är det som måste gå i första hand. Fördelarna med Jas är vi alla medvetna om. Man kan temporärt basera Jas på…Fru talman! I dag debatterar vi och beslutar om betänkande FöU6 Försvarspolitik och totalförsvar. Betänkandet behandlar cirka 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Jag vill börja med att hänvisa till att Socialdemokraterna står bakom alla våra reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall till endast tre av dem, nämligen reservationerna 1, 3 och 5.
Det internationella säkerhetsläget har på kort tid, cirka ett år, förändrats drastiskt sedan Ryssland påbörjade kriget mot Ukraina. Det innebär för oss som liten nation ett helt nytt fokus på vår försvarsförmåga vid ett eventuellt angrepp.
Sverige har ansökt om medlemskap i Nato tillsammans med Finland för att kunna stå beredda vid ett eventuellt väpnat angrepp mot vårt land. Hur denna process kommer att fortskrida är svårt att sia om i dagsläget. Det har varit många turer kring detta, men man kan konstatera att många tror att kriget kommer att pågå länge. Om inte Ukraina blir framgångsrikt innebär det att freden i andra demokratiska länder är hotad. Därför finns inget annat alternativ än att stödja Ukraina i dess svåra kamp. Detta är något som Sverige gör och, förutsätter jag, kommer att fortsätta att göra.
För mycket lång tid framöver kommer Ryssland att vara den dimensionerande hotbilden för Sverige. Ryssland vill inte att vi ska gå med i Nato, inte stärka vårt samarbete med Storbritannien och USA, inte stödja de baltiska republikerna, inte fördjupa samarbetet med Finland och övriga Norden, inte arbeta för enighet i Europa, inte stödja oppositionella i Ryssland och Belarus, inte stödja Ukraina och inte kritisera Rysslands folkrättsbrott.
Till allt detta kommer kravet på en rysk intressesfär som även omfattar Sverige och Finland, återkommande desinformation, återkommande avslöjat spionage och systematisk kartläggning på svenskt territorium syftande till att förbereda antagonistiska handlingar och cyberattacker.
Om något visar detta att argumenten för att på både kort och lång sikt stärka svenskt försvar är mycket starka. Vi ska aldrig invagga oss i falsk säkerhet om att det värsta inte kan hända. Det gör också att tankar om business as usual med Ryssland måste vara över för mycket lång tid framöver. Att spekulera om något annat riskerar att spela Ryssland i händerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Detsamma gäller spekulationerna om vad som händer om Putin försvinner. Inget tyder i dag på att vi i framtiden kommer att få se något annat än ett brutalt och auktoritärt Ryssland. Vi måste komma ihåg att det i Ryssland inte finns någon folkligt förankrad demokratisk tradition. Förutsättningarna för att bära fram ett demokratiskt styrelseskick i Ryssland är mycket svaga, i det närmaste obefintliga.
Vi måste tillsammans med andra bygga en hög tröskel med militär förmåga som helt enkelt avskräcker Ryssland från framtida krigsäventyr. Ukraina ska ha ett fullt stöd tills segern är ett faktum. Därefter måste stödet för uppbyggnad av landet vara tydligt. Ukraina ska i framtiden vara en del av den demokratiska världen.
Tillsammans med ett framtida Natomedlemskap är ett fördjupat nordiskt samarbete viktigt och naturligt. Därför har vi från Socialdemokraterna föreslagit en gemensam nordisk försvarskommission med förankring i alla nordiska parlament. Det var därför glädjande att höra Helena Bouvengs inlägg om detta, och förhoppningsvis kan vi hitta en samsyn om dessa delar. Det handlar om att skapa gemensamma riktlinjer som konkret fördjupar samarbetet men som också är tydligt demokratiskt förankrade.
Hela den skandinaviska helheten från Arktis, norsk-svensk västkust, Östersjöns inlopp och Östersjön utgör den säkerhetspolitiska miljö som ska analyseras. Framtida hotbilder, lägesanalys, totalförsvarsplanering, effektivt resursutnyttjande, produktion av materiel, ledningsfunktioner, cybersäkerhet och hybridhot är sådant som det går att utveckla gemensamma ståndpunkter omkring.
Ett genomtänkt och långsiktigt nordiskt agerande är inte bara en viktig säkerhetspolitisk signal, utan det är också en styrka för Nato. Men detta minskar inte behovet av ett starkt svenskt nationellt försvar. Enligt Natos stadga ska varje medlemsland ha kapacitet att försvara sig självt. Nato handlar om att få skydd när så är nödvändigt men också om att ge skydd till andra.
Det som de socialdemokratiska regeringarna gjorde under åtta år är något som vi är väldigt stolta över. Vi lade om Försvarsmakten från en inriktning på internationella insatser till nationellt försvar av Sverige, återinförde värnplikten, fördubblade försvarets ekonomiska resurser mellan åren 2015 och 2025, genomförde en omfattande satsning på materiel samt etablerade nytt regemente på Gotland och på fem ytterligare orter. Vi slöt ett trettiotal internationella avtal om samarbeten. Det utvecklade möjligheten att fungera interoperabelt med andra länder och agera gemensamt i en krissituation. En rejäl fördjupning skedde i förhållande till Finland, USA och Storbritannien. Detta blev en mycket bra grund för det kommande Natomedlemskapet.
Jag ska från vår horisont skicka med några viktiga huvudpunkter för framtiden.
Vårt nästa etappmål är ett utökat antal värnpliktiga till minst 10 000. Och krigsorganisationen ska 2030 uppgå till minst 100 000 soldater.
Vi vill ha en fortsatt satsning på arméns brigader. Fler brigader ska vara inriktningen då markförsvaret är viktigt för långsiktig uthållighet.
Vi vill ha fortsatt förstärkning på Gotland med artilleri, luftvärn, underhåll, ledning och samband.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Ett nytt regemente ska inrättas i Kiruna med hänvisning till ökat spänningsläge i Arktis, gränssamarbetet med Finland och Norge och med tanke på säkerhetsbehoven för Malmbanan, LKAB:s gruvbrytning, rymdbasen Esrange och värdlandsstödet HNS. I dag är Lapplandsjägargruppen förlagd till Kiruna. Värnpliktsutbildningen bedrivs vid Kalixfors övnings- och skjutfält. Och inom ramen för Nato finns också ett ökat intresse för Arktis som ett strategiskt viktigt område.
En stegvis satsning på civilförsvarets uppbyggnad ska ske. Det ska dimensioneras utifrån krigets krav. Med krigets krav som grund klarar vi också de civila kriserna. Civilplikt bör införas.
Vi ska värna svensk kompetens och kunnande när det gäller stridsflyg och ubåtar. Vi förfogar över teknik och kunnande i världsklass som har stor betydelse för övrigt näringsliv. Det finns inget stridsflygssystem som är så pass anpassat efter nordiska förhållanden som Jas Gripen-systemet. Detsamma gäller för svenska ubåtar i förhållande till operationer i skärgårdsområden och i Östersjön. Detta är svenska säkerhetsintressen som inte får slumpas bort. Natomedlemskapet kan öppna för nya möjligheter till export och utveckling.
Men detta är inte gratis. Stora pengar ska satsas. Vi förordar en beredskapsskatt som ska betalas av de mest välbeställda i vårt samhälle. Den ekonomiska ojämlikhet som har ökat i vårt samhälle är inte acceptabel. De bäst avlönade kan bidra så att satsningar på försvaret inte reducerar eller tränger undan satsningar på annan viktig välfärd såsom skolan, vården och omsorgen. Rättvis fördelning är viktig. Man kan inte leva bara på utgifter, utan det krävs också inkomster.
Så till våra reservationer. I reservation 1 yrkar vi att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att tillgodose att det finns ett folkligt förankrat försvar och stärker totalförsvaret.
I reservation 3 påpekar vi vikten av att man samordnar de olika stridskrafterna som grupperas genom att man ser hela det skandinaviska området från Arktis till Östersjön som en operativ helhet.
I reservation 5 yrkar vi på att regeringen ser till att det civila försvaret byggs upp och stärks för att möta morgondagens behov.
(Applåder)
Fru talman! Det var intressant att höra denna utläggning. Jag ser även alla de förberedelser som har gjorts inför Natomedlemskapet redan 2015. Det kändes som att ni hade någonting på gång, även om ni uttalade er väldigt negativt om Nato ända fram till veckan efter invasionen i Ukraina. Det är också glädjande att se den breda samsyn som vi har på försvarets uppbyggnad.
Men det är ett par saker som jag skulle vilja att Johan Andersson kommenterar. Redan nu känns det som att vi har bestämt oss för en fortsättning med Jas. Men då är frågan: Vad kommer den kommande Natoplaneringen att innebära? Kommer det att innebära att Nato efterfrågar Jas eller något annat stridsflygssystem? Det beror väldigt mycket på uppgifter och kapacitet om man jämför med F-35 och så vidare.
Ledamoten nämnde också ett regemente i Kiruna. Det går lite grann emot ÖB:s råd. Han har talat om att han inte vill ha nya administrativa enheter. Han vill hellre bygga utbildningsplatser för att kunna utbilda mer folk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Slutningen när det gäller en beredskapsskatt. De bäst beställda, vilka är det? Det skulle jag vilja veta. Är det de som tjänar 200 000 kronor, 500 000 kronor och har inkomster eller förmögenheter på en viss nivå? Det är förmodligen rätt intressant för svenska folket att få veta.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. När det gäller Jas är det en fråga som naturligtvis behöver ingå för respektive medlemsland inom Natos kommande beställningar.
Vi pekar på att Sverige har ett stridsflygplan som är väldigt välfungerande och som är fullt möjligt att utveckla i nyare versioner, vilket också skulle möjliggöra en vidareutveckling av exporten. Vi får också en bredare marknad i och med det svenska inträdet i Nato.
När det gäller ett regemente i Kiruna har jag sett vad ÖB har sagt i denna del. Exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Det viktiga är, vilket jag hänvisar till i mitt anförande, är att man ändå stärker funktionerna i Kiruna just utifrån den hotrisk som finns i den norra delen av Sverige och inte minst med de företagsetableringar, transporter och annat som jag också påpekade.
Exakt hur beredskapsskatten ska utformas har vi inte bestämt. Men vi pekar på den som ett sätt att kunna finansiera försvarets utbyggnad, detta för att inte behöva göra kraftiga nedskärningar av välfärden som är minst lika viktig när det gäller skolan, vården och omsorgen. Exakt hur den ska vara utformad får vi återkomma till om vi ser att det finns ett stöd för den i kammaren. Och jag ser med spänning fram emot att höra Sverigedemokraternas reaktioner framgent.
(Applåder)
Fru talman! Jas eller inte Jas samt export och pengar är nog så viktigt. Men återigen vill jag hävda att Natos planering är det som måste gå i första hand. Fördelarna med Jas är vi alla medvetna om. Man kan temporärt basera Jas på annat än riktiga flygplatser och så vidare. Men de har mycket begränsad vapenkapacitet om man jämför med andra stridsflygplanssystem. Därför vill jag nog ändå hålla dörren öppen där.
Vad gäller regementet i Kiruna är det återigen en fredsmässig utbildningsinstitution och inte en del i en försvarsplanering. Det går åt väldigt mycket folk för att administrera en organisationsenhet. Därför är det någonting som vi inte står bakom i första hand, utan vi vill i stället se till exempel utbildningsplatser där vi har ett minimalt deltagande från administrativ personal.
Beredskapsskatten är också intressant. Vi är naturligtvis väldigt intresserade av att vara med och diskutera den. I slutändan vill vi nog ha ett ord med i laget.
Jag tackar för svaren som har gett lite kött på benen.
Fru talman! Det känns ändå glädjande att det kan finnas en samsyn om finansieringen framgent. Vi får se på vilket sätt regeringen kommer att återkomma till hur detta långsiktigt ska finansieras. Vi har en beredskapsskatt som ett alternativ i denna finansiering. Det är möjligt att det kan finnas annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar
Men jag vill ändå vara tydlig med att deklarera att vi också ser de stora behov som finns när det gäller de välfärdssatsningar som måste göras. Det måste ske parallellt med att vi även bygger ut försvaret, och då hamnar vi i den finansieringsdiskussion som vi behöver ta ordentligt.
Jag ser fram emot att titta på hur detta ska kunna lösas. Vi får se vad vi återkommer till.