Dan Hovskär (KD) svarade Fredrik Lundh Sammeli i en replik om Ökad kontroll i hälso- och sjukvården i debatten ”Protokoll 2022/23:51 Onsdagen den 25 januari” den 25 jan 2023.
Fredrik Lundh SammeliS· i en replikJag tycker att det är fascinerande att man kan stå och säga att det inte är ett problem att vi alla är med och betalar för en gemensamt finansierad sjukvård men att några går före i kön och får bättre sjukvård för att de…Herr talman! Det här är en intressant debatt där olika synsätt ställs mot varandra. Mitt och Kristdemokraternas synsätt är att se till den enskildes behov och ta fram olika lösningar. Vi har helt enkelt olika behov. Därför är valfriheten mycket viktig. Vi får inte bygga upp begränsningar och murar i sättet att organisera sjukvården. Samtidigt ska vi inte göra avkall på kvaliteten utan ständigt arbeta med utveckling och mångfald.
Kristdemokratisk politik utgår från att varje människa är unik och att alla personer har samma absoluta och okränkbara värde. Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården är välfärdens kärna, och den som har störst behov ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården ska kännetecknas av värdighet, kvalitet, tillgänglighet och jämlikhet.
En grundläggande del i utvecklingen av vård och omsorg är självbestämmande och valfrihet. Självbestämmande stärker kvaliteten inom vården och skapar en mer värdig omsorg. Mycket har gjorts de senaste åren för att utforma vården och omsorgen utifrån den enskilda människans behov. Men mer, inte mindre, behöver göras på detta område, och patientens ställning behöver stärkas.
Hälso- och sjukvården i Sverige är ett offentligt åtagande där framför allt regionerna, men även kommunerna, är ansvariga för att planera, organisera och finansiera vården. Den allra största merparten av hälso- och sjukvården bedrivs i egen regi i de i dag 21 regionerna, och den utförda vården finansieras med offentliga skattemedel. Det finns även privata vårdgivare som bedriver vård på uppdrag av en region och där regionen alltjämt är huvudman för vården. Även denna vård är offentligt finansierad och betald av skattebetalarna.
Det vi hör i debatten från vänstersidan och Socialdemokraterna är att de har stort fokus på att bekämpa olika privata alternativ, det vill säga den mångfald och valfrihet som växt fram gällande utförandet av vård och omsorg i Sverige - alltmedan vårdköerna fortsätter att öka. Detta medför att många patienter inte får sin vård i rätt tid, vilket inte är bra.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har lagt ett alldeles särskilt fokus på att arbeta mot privata sjukvårdsförsäkringar. Betalning av hälso och sjukvård via privata sjukvårdsförsäkringar uppskattas uppgå till ungefär 0,7 procent av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna, vilket innebär att de inte utgör en så stor del inom hälso- och sjukvården. Samtidigt är det allra vanligaste sättet att skaffa en sjukvårdsförsäkring just genom arbetsgivarbetalda gruppförsäkringar. Det är riktigt som Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar konstaterar att frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar i princip är tämligen oreglerade.
Vi kristdemokrater ihop med övriga regeringspartier och SD delar utredningens bild av att det finns ett behov av att reglera till exempel den tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg bör genomföra kopplad till frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar. Men förslaget om utökad kontroll ska gälla endast när regioner ingår samarbete med vårdgivare som har fler uppdragsgivare. Högkvalitativ och jämlik vård bör enligt oss eftersträvas inom alla verksamheter oavsett vilka uppdragsgivare verksamheten har eller inte har.
Det framkommer inte heller i utredningen att det finns ett behov av en sådan lagändring som föreslås i propositionen. Snarare visar utredningens undersökning att det i regel finns goda affärsrelationer mellan regionerna och de privata vårdgivarna. Vidare framgår det att regionerna har stort förtroende för de privata vårdgivarna. Det finns således inget tydligt skäl att misstänka att de privata vårdgivarna gör orättvisa eller felaktiga bedömningar gällande den etiska plattformens rangordning som utgår från att den som är i störst behov av vård också ska prioriteras och ges företräde till vården.
Med de nya bestämmelser om anmälan till vårdgivarregistret som föreslås, vilka vi ställer oss bakom, finns det goda skäl att initiera ett utökat uppföljningsarbete. I propositionen framkommer det att det finns flera brister i det nuvarande arbetet, trots den anmälningsplikt som råder med nuvarande bestämmelser. Här anser vi att det ska säkerställas att de nya bestämmelserna efterföljs i större utsträckning än de nuvarande bestämmelserna gjort.
Detta innebär att all den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen i annat fall skulle behöva ske inom den offentligt finansierade vården, och det skulle därmed medföra längre vårdköer och att färre patienter får vård enligt de tidsgränser som den lagstadgade vårdgarantin anger.
De allra vanligaste behandlingarna som sker inom ramen för sjukvårdsförsäkringen är ortopediska.
Herr talman! De långa och växande vårdköerna gör att många känner sig oroliga för att de inte kommer att få sin vård i tid när de har rätt till den och behov av den.
Privata sjukvårdsförsäkringar ska inte förbjudas. Däremot ser vi allvarligt på det faktum att så många arbetsgivare och fackförbund i Sverige gör bedömningen att anställda upplever att man tvingas betala två gånger för att få vård. Man vågar inte lita på att man får vård i rätt tid när man behöver den.
Vård ska vara av hög kvalitet och ges efter behov och i rätt tid till alla patienter. Om det råder inget tvivel. Regeringens partier och SD har som hög prioritet att kapa och ta bort vårdköerna.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Herr talman! För mig handlar den här frågan om rättvisa. Den handlar om grunden för tilltron till vår gemensamt finansierade hälso- och sjukvård.
Jag har uppfattat att vi i politiken och här i riksdagen har en bred samsyn kring grundprinciperna vård efter behov och vård på lika villkor. Men det är tydligt att dagens utveckling, med patienter som tecknar privata sjukvårdsförsäkringar i syfte att få snabbare tillgång till den gemensamt finansierade sjukvården, verkligen utmanar dessa grundprinciper. Det innebär att lagstiftarens intentioner inte följs.
För att komma till rätta med de brister som finns på detta område ligger här ett lagförslag som säkerställer att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte ska få en snabbare sjukvård eller en bättre sjukvård än alla vi övriga som är med och betalar hälso- och sjukvården. Jag kan inte förstå vad som är det upprörande i det. Om man säger att vård ska ges efter behov och på lika villkor men har en verklighet som gör att det urholkas, varför är det då så kontroversiellt?
Min fråga till ledamoten är varför det är så viktigt att ta strid för att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ska kunna prioriteras före andra patienter med större behov.
Herr talman! Vi behöver inte bygga fler murar, utan vi behöver se hur fler ska få tillgång till vården.
Ert förslag gör ingen förbättring för den enskilde utan snarare tvärtom. Det löser inte problemet vi står inför. Vi har stora utmaningar i sjukvården i Sverige i dag, där det tar för lång tid och många står i kö. Med ert förslag skulle fler få stå längre i kö. Jag ser inte att det skulle lösa någonting.
Vi kristdemokrater ser att vi ska försöka underlätta för den enskilde. Är det då några som skulle komma något snabbare till vård ser inte vi det som negativt, för då försvinner ju fler från kön. Vi ser att ert förslag inte skulle lösa något, tvärtom.
Herr talman! Jag tycker att det är fascinerande att man kan stå och säga att det inte är ett problem att vi alla är med och betalar för en gemensamt finansierad sjukvård men att några går före i kön och får bättre sjukvård för att de har privata sjukvårdsförsäkringar. "Det är ett så litet problem, så det behöver vi nog inte hantera." Det är djupt orättvist, och det urholkar tilltron till det gemensamma.
Jag lyssnade på ledamoten Hovskär och tänkte att jag kan hålla med om mycket i anförandet. Valfrihet är något fint och viktigt, vård ska ges efter behov, lika värde, jämlikhet.
Men alla de orden behöver betyda någonting i slutänden. Det är inte bara att vi säger att det här är viktiga principer och sedan får det bli som det blir när vi ser en verklighet som går stick i stäv med det vi i politiken gemensamt säger är viktigt.
Sedan kan man stå här och säga att det där är något vänsterprojekt. Det är de rödgröna partierna, det är Socialdemokraterna som gång på gång återkommer med det här dåliga förslaget. Lyssna då inte på oss! Lyssna på Läkarförbundet! Sveriges läkare är jättetydliga med att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte ska prioriteras i offentlig vård framför patienter med större medicinska behov. Det borde inte vara kontroversiellt, hur mycket man än värnar marknad och valfrihet.
Min avslutande fråga till ledamoten Hovskär är denna. Vad menar ledamoten är en bättre reglering av verksamheter som bedriver vård, offentlig vård blandad med försäkringsfinansierad, för att minimera de här problematiska prioriteringskonflikterna där patienter med privata sjukvårdsförsäkringar går före och får bättre vård?
Herr talman! Nu är ju inte problemet i Sverige att vi har för få som ger vård. Vi ser att det är köer och att det är svårt att komma till vården. Att i det skedet göra så att fler får vänta längre ser inte jag som något positivt.
Det jag också har sagt är att den som har störst behov ska ges företräde till vården. Det är ett grundfundament som vi jobbar efter.
Men sedan är det ju så att förslaget som ni kommer med innebär att det är flera vårdgivare som inte skulle kunna hjälpa till och avlasta och minska köerna som finns i det offentliga just nu. Era förslag skulle snarare öka köerna, och det är inte det Sverige behöver.