Gudrun Brunegård (KD) om Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet

Herr talman! Den enskildes integritet är värd att skyddas. Vi är många som reagerar negativt när vi märker att exempelvis medieplattformar kartlägger våra digitala vanor och skickar riktad reklam i försäljningssyfte. Vi upplever sådan bevakning som påträngande och oönskad. Därför är det bra att det finns en sekretesslagstiftning som skyddar oss från att verkligt integritetskänsliga uppgifter kommer i orätta händer.

Flera remissinstanser har inte bedömt att uppgifter om elförbrukning skulle anses som så integritetskänsliga att skyddsintresset överväger insynsintresset. Men tillsammans med andra uppgifter kan de ställas samman för att ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda och grupper. Därför har regeringen föreslagit att uppgifterna sekretessbeläggs.

Men det ska också tilläggas i detta sammanhang att flertalet remissinstanser överlag är positiva. Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm och Energimarknadsinspektionen är några av dem.

Dagens ärende handlar för övrigt inte om ett stöd i den vanliga bemärkelsen. I stället är det en återbetalning av en del av de elavgifter som betalades in under förra året. Du som elkund lämnar inte in någon ansökan, utan stödet betalas ut direkt. Det går inte att välja om du vill ta del av stödet eller inte.

Den offentlighetsprincip som regleras i tryckfrihetsförordningen kan enligt 2 kap. 2 § begränsas om det krävs med hänsyn till bland annat skyddet för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt förarbetena till lagen framgår att sekretess avser personliga förhållanden, exempelvis en persons adress och en persons ekonomi.

I den nu aktuella propositionen om sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd föreslås alltså att sekretess ska gälla, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men. Det kan faktiskt handla om personer med skyddad identitet och adress. Därför behövs detta grundskydd till att börja med.

Sekretess ska också gälla för att skydda uppgifter som skulle kunna användas för att identifiera elektriska anläggningar, det vill säga din och min elmätare. En sammanställning av sådana anläggnings-id:n kan kopplas till företagens affärs- och driftsförhållanden och är uppgifter som normalt betraktas som företagshemligheter. Om en sådan sammanställning görs offentlig kan uppgifterna användas av oseriösa aktörer och göra att företag lider ekonomisk skada.

Förslaget om sekretess har ifrågasatts. Men i vilket annat fall är en enskild persons privata konsumtion offentlig? Och vilket annat stöd från samhällets sida gentemot enskilda är offentligt?

Uppgifter om hur mycket el ett hushåll eller ett företag förbrukar är inte offentliga i dag hos dem som har avtal med privata elnätsföretag. Att de nu samlas in av Försäkringskassan är endast på grund av den skyldighet som nätföretagen åläggs för att göra utbetalningen av elstödet möjlig, något som bedöms som en nödåtgärd då många konsumenter drabbats oerhört hårt av de skyhöga elpriserna. I måndags till exempel låg elpriset i elområde 4 på 2 kronor och 11 öre per kilowattimme och i elområde 3, där jag själv bor, på 1 krona och 66 öre per kilowattimme. Detta medan priset i norra Sverige samma dag låg på bara 61 öre per kilowattimme. Ungefär så såg det ut i stora delar av landet förra vintern också.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jessica Wetterling för att jag får möjlighet att svara. Jag vill bara påpeka, så att alla vet om det, att anledningen till att mitt namn kom upp sent på talarlistan var tekniska problem. Jag trodde att jag hade skickat iväg en anmälan, men den hade fastnat någonstans i systemet. Men tack vare goda kamrater fick jag in anmälan så att jag kom med på talarlistan. Annars hade det varit snopet. Då hade jag fått anmäla mig vid sittande bord, och det hade också gått.

Detta är en väldigt viktig fråga. Frågan om att införa detta elstöd och att det är brådskande har drivit hela processen. Människor står faktiskt ibland på ruinens brant därför att elkostnaderna har skjutit i höjden så enormt mycket. Vi har också sett ett antal företag som har drabbats av konkurs på grund av elkostnaderna. Därför brådskar detta.

Då gäller det att hitta ett system som kombinerar och sammanför de olika mål som man vill uppnå. I denna process har man sett att just utbetalning via Försäkringskassan är det snabbaste och mest ändamålsenliga sättet, men att det finns risk för att exempelvis personer som lever med skyddad identitet skulle slinka med om offentlighetsprincipen skulle gälla. Därför väljer man att ha sekretesslagen som grundregel. Men sedan kan man vid offentlighet alltid pröva med ett omvänt skaderekvisit. Det måste kunna klarläggas att vederbörande inte utsätts för någon skada. Det är svaret.

Herr talman! I min inledning tog jag upp exemplet med att vi är övervakade och kontrollerade och hur väldigt många uppgifter som jag själv, och förmodligen även ledamoten, upplever som personliga som samlas in av olika databaser och medieplattformer. Jag tog också upp hur påträngande det kan kännas när man får riktad reklam för att man exempelvis har varit inne på en viss sida. Jag tog det som ett exempel på hur viktigt det är att vi skyddar den personliga integriteten.

Som jag sa i ett tidigare replikskifte samlas mer och mer av den typen av information in, och här har vi att väga mellan olika intressen. Det gäller dels personer som lever med skyddad identitet och på skyddad adress, dels företagshemligheter som behöver skyddas. Där behöver man göra en avvägning, och med det omvända skaderekvisitet har man lagt en sekretess som skydd i första ledet. Offentlighetsprincipen råder dock, och man kan begära ut uppgifter. Men då ska man också kunna visa att det inte leder till men för den det berör.

Genom att detta nu sker får alla elkonsumenter plötsligt sina data överförda till Försäkringskassan. Då behöver vi ha en bra mekanism så att inte allting plötsligt får fötter, så att säga.

Jag vill återigen påpeka att exempelvis Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm och Energimarknadsinspektionen har ställt sig bakom förslaget och tycker att det är relevant och rimligt.

Herr talman! Tack, Malin Björk, för viktiga frågor som vidgar diskussionen! Jag vet inte riktigt hur jag ska disponera tiden för att svara på både det som rör den aktuella frågan och det som rör den vidare frågan, som egentligen är mycket, mycket större och som handlar om integritetsskydd kontra offentlighetsprincip överlag.

När det gäller integritetsskyddet totalt förs det ständigt diskussioner. Jag väckte själv en motion förra året när det gäller att se över den typen av frågor. Hur mycket ska egentligen vara offentligt när det gäller vad som ligger på olika hemsidor om ens personliga förhållanden?

Vi har till exempel flera gånger haft diskussioner här i kammaren om brott mot pensionärer, där man på olika sajter kan läsa ut var någon bor, vilken ålder personen har och vad den har för inkomst och förhållanden. På så vis kan pensionärerna bli utsatta för uppsökande brottslig verksamhet som kan vara rent förfärlig, förödande och i högsta grad integritetskränkande. Det här är en stor diskussion som vi behöver föra.

Just ur det perspektivet är det viktigt att vi inte, när vi nu fattar beslut om en tillfällig lagstiftning för en engångsutbetalning, som ju detta handlar om, öppnar upp ännu mer omkring de här sakerna. Sedan är det klart att varje person med något så när socialt och miljömässigt ansvar gör vad man kan för att energieffektivisera. Jag tror säkert att man kan utöva de påtryckningarna även utan att få uppgift om just antalet förbrukade kilowatttimmar under 2021.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)