Gudrun Nordborg (V) svarade Justitieministern Gunnar Strömmer i en replik om Rättsväsendet i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Justitieministern Gunnar StrömmerM· i en replikSTYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Ja, när vi lägger stora ekonomiska resurser på de rättsvårdande myndigheterna, inte minst polisen, finns det också berättigade…Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att trygghet har kommit att bli vår tids stora frihetsfråga. Den nya regeringen har ärvt en trygghetskris som i högsta grad också är en kris för det fria och öppna samhället.
De senaste åren har de kriminella nätverken vunnit ny mark i stora delar av vårt samhälle. Den kraftiga ökningen av det dödliga skjutvapenvåldet är förstås det mest brutala uttrycket för detta. Som flera redan har varit inne på i dagens debatt är 2022, alltså detta år, det blodigaste året sedan antalet dödsskjutningar började mätas i vårt land - 60 dödliga skjutningar så här långt. Det kanske var fler som såg den ganska slående grafiken i ett nyhetsinslag i SVT häromdagen där de 60 dödliga skjutningarna i Sverige ställdes i kontrast till motsvarande siffror i våra nordiska grannländer: i Danmark 4, i Norge 4 och i Finland 2.
Samtidigt är förstås dödsskjutningarna bara toppen på isberget. Det brutala gängvåldet påverkar hela samhället. Det innebär enorma integritetsförluster för brottsoffren. Det gör människor i utsatta områden otrygga, och det begränsar deras rörelsefrihet. Det tränger in med hot och utpressning i den offentliga förvaltningen. Det medför en tystnadskultur som gör det svårare att klara upp brotten. Det är detta som gör den här brottsligheten just systemhotande, för ytterst riskerar detta att äventyra medborgarnas tillit till hela den demokratiska rättsstaten.
Det är mot den här bakgrunden som det i höstens regeringsförklaring slås fast som den första uppgiften för den nya regeringen att kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och att tryggheten i hela vårt land måste återupprättas.
Såklart är uppdraget bredare än den förvisso väldigt allvarliga gängkriminaliteten; det handlar om mäns våld mot kvinnor, ungdomsrånen och de brutala bedrägerierna mot våra äldre. För att lyckas med allt det här krävs ett fundamentalt perspektivskifte. Alldeles för länge har gärningsmannen stått i fokus för den svenska kriminalpolitiken. Detta måste få ett slut.
I stället vill nu regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inom ramen för det samarbete som ligger bakom den här regeringsbildningen skifta fokus och sätta två andra utomordentligt centrala intressen i förgrunden: dels brottsoffret och hans eller hennes rätt till upprättelse, dels samhällets och de goda medborgarnas berättigade intresse av skydd.
För att trycka tillbaka gängkriminaliteteten krävs ökade resurser och nya verktyg till våra brottsbekämpande myndigheter. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder. Det är där vi talar om danska straff för svenska brott. Och inte minst krävs att det brottsförebyggande arbetet bedrivs lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet.
Redan förra året inleddes den historiska offensiven mot kriminaliteten genom att riksdagen då röstade igenom M, KD- och SD-budgeten, som bland annat innehöll omfattande riktade satsningar på höjda polislöner, fler kameror och bättre teknisk förmåga hos polisen.
Satsningarna fortsätter nu med grund i Tidöavtalet. För den kommande treårsperioden har regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna förslag om ytterligare reformer motsvarande 5 miljarder kronor för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
Fru talman! Låt mig, eftersom dagens debatt är just en budgetdebatt, i korthet redogöra för några av dessa satsningar.
Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Utöver medel för fortsatt tillväxt tillför regeringen Polismyndigheten medel i en treårig särskild satsning för stärkt verksamhetsskydd. Satsningen möjliggör en snabb och kraftfull förstärkning på detta område. Polismyndigheten tillförs också medel för att säkerställa ett ändamålsenligt säkerhetsarbete under Sveriges ordförandeskap i EU under våren 2023.
Regeringen ökar också den operativa förmågan hos Säkerhetspolisen genom att myndigheten tillförs 165 miljoner kronor från och med 2023. Tillskotten ska användas för att möta det ökade hotet från statliga aktörer och våldsbejakande extremister. Säkerhetspolisen ska även genomföra säkerhetshöjande åtgärder kopplade till den centrala statsledningen.
För att bekämpa den allvarliga brottsligheten behöver Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ökade resurser. Det handlar om grova, svårutredda brott som är omfattande och resurskrävande. Båda myndigheterna får de resurser som de behöver för att kunna rekrytera nya medarbetare och stärka förmågan att komma åt organiserad brottslighet.
För att kunna avgöra mål och ärenden med hög kvalitet och inom rimlig tid och för att ha en långsiktig kompetensförsörjning får Sveriges domstolar också ökade resurser.
Regeringen förstärker Kriminalvården med nära 2,4 miljarder kronor från och med 2025, allt för att ge Kriminalvården förutsättningar att fortsätta arbetet med en långsiktig och permanent utbyggnad av kapaciteten i häkte, anstalt och frivård.
En rad av de olika lagreformer som är på gång, till exempel när det gäller hemliga tvångsmedel, innebär också att vi tillför resurser till alla de myndigheter som ska kunna använda dessa medel på ett effektivt sätt. Det gäller polisen, tullen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och andra myndigheter.
Brottsoffermyndigheten får en 20-procentig ökning av sina anslag. Det är faktiskt den allra största ökningen för någon myndighet i den här budgeten.
Fru talman! När det gäller de brottsförebyggande insatserna ska det arbetet prioriteras och bedrivas minst lika systematiskt som det brottsbekämpande arbetet.
Jag ska bara nämna några av de saker som nu får finansiering: Socialtjänsten får fler verktyg och ökad kunskap och reformeras med inrättandet av en krissocialjour. Föräldraansvaret ska stärkas, och föräldraskapsstödet ska byggas ut. Arbetet mot hedersrelaterat våld intensifieras, och medel till det förebyggande arbetet permanentas.
När det gäller alla de skärpta straffen krävs ökade resurser och nya verktyg till myndigheterna. Det krävs också mönsterbrytande straffrättsliga åtgärder.
Regeringen avser att genomföra en fullständig översyn av strafflagstiftningen. Åtgärder som behövs är till exempel kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk, dubbla straff för gängkriminella och skärpta straff för brott som typiskt sett begås i kriminella nätverk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
Jag ska lyfta fram en otroligt viktig sak för att brottslighet inte ska löna sig, nämligen att rättsväsendets möjligheter att ta brottsvinsterna från de kriminella ska vässas ordentligt under de år som nu ligger framför oss.
Samtidigt måste samhällsskyddet och tryggheten för brottsoffer stärkas. Regeringen ser nu över hur den så kallade prövotiden efter villkorlig frigivning kan förlängas för att säkerställa stöd och kontroll under längre tid.
Avslutningsvis, fru talman: Jag inledde med att konstatera att trygghet är vår tids nya frihetsfråga. Att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta rättstryggheten handlar ytterst om att värna det fria och öppna samhället.
De fyra partier som står bakom Tidöavtalet tvekar inte att tala om ett paradigmskifte. Vi pratar inte bara om att vända på alla stenar; vi är faktiskt beredda att göra precis det - pröva grepp som vi inte tidigare har sett eller tagit i Sverige men som är väl beprövade i andra demokratiska rättsstater, inte minst i våra nordiska grannländer.
Ett är nämligen säkert: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också att gå som det hittills har gått. Och det, fru talman, är helt enkelt inte ett alternativ.
(Applåder)
Fru talman! Tack till justitieministern för att han har anslutit sig till debatten i dag! Jag kan konstatera att dina regeringskollegor inte har deltagit i budgetdebatterna i någon större utsträckning, så det uppskattas att du är här för att svara på frågor.
Precis som du säger måste vi verkligen vända på varenda sten för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Mycket har gjorts av den socialdemokratiskt ledda regeringen under de senaste åtta åren, och utfallet av de många utredningar som vi har tillsatt kommer också justitieministern att få ta del av.
Dock säger till och med Polismyndigheten när vi träffar dem att det inte är resurser till dem som saknas just nu. Sådana har tillförts löpande under lång tid. Men vad den nytillträdda regeringen nu gör är att överge de utsatta områdena genom den kraftfulla nedskärning som de mycket små resurser ni tillför välfärdsområdet innebär. De 6 miljarder som ni vill beskriva som en satsning innebär de facto att Sveriges kommuner kommer att behöva dra ned det kommande året. Det kommer att innebära mindre resurser till lärare, socialtjänst och fritidspedagoger - precis det som gör att vi kan bryta nyrekryteringen till gängkriminaliteten i Sverige.
Jag undrar om justitieministern kommer att ta upp den här frågan med sin finansminister för att säkerställa att man tillför de resurser som krävs till den svenska välfärden för att vi ska klara av att bryta den grova kriminaliteten.
Fru talman! Tack för denna fråga från Annika Strandhäll!
Till att börja med får man väl också tacka för att Socialdemokraterna uppenbarligen ställer sig bakom regeringens budget i den här delen. Man kan naturligtvis välja att se det som att Socialdemokraterna helt saknar egna förslag på området, men jag väljer ändå att glädja mig åt det faktum att vi får ett brett stöd för den här delen av regeringens politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
Vad gäller att vända på varje sten blev ju det en så kallad slogan från den förra regeringen. Det är ju en lovvärd ansats, även om min erfarenhet från förra mandatperioden var att detta var en sanning med modifikation. Vi pekade på väldigt många stenar som det borde vändas på, men när det kom till dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, anonyma vittnen eller strängare påföljder i andra avseenden ville man verkligen inte vända på några stenar. Om det nu finns en högre ambitionsnivå när det gäller stenvändandet kommer vi att välkomna stöd inte bara för budgeten utan även för alla de reformer som vi kommer att lägga på riksdagens bord under de kommande åren.
Vad gäller resurser till välfärden lägger regeringen 12 miljarder till kommunerna - 6 generella miljarder och 6 riktade miljarder. Det råder ingen tvekan om att inte bara kommunerna och regionerna utan också hela landet befinner sig i en utomordentligt utsatt ekonomisk situation. Finansministern har också återkommande signalerat att regeringen bevakar utvecklingen och även är beredd att vidta nya åtgärder om nöden eller läget skulle kräva det.
Vad gäller den lite mer generella synpunkten från oppositionens sida att Tidöavtalet inte fokuserar på brottsförebyggande insatser hänvisar jag gärna till andra tidigare inlägg här. Det är ett enormt ambitiöst och systematiskt arbete med det brottsförebyggande som framgår i detta avtal. Jag har själv inte skrivit det; jag ska bara ta hand om det. Men jag upplever att jag ändå med visst oberoende kan hävda detta.
Fru talman! När man lyssnar på justitieministern från man den känsla som man kanske har fått i relation till den här regeringen ända sedan den tillträdde, det vill säga att den är något ovarsam med sanningen. Det är väl belyst vid det här laget att det så kallade tillskott till välfärden som regeringen talar om de facto är en nedskärning. Ni skjuter inte ens till tillräckligt med medel för att ta höjd för de lönehöjningar som kommer det närmaste året i kommuner och regioner. Era medel kommer inte ens tillnärmelsevis att täcka den ökade lönekostnaden. De facto är det alltså nedskärningar på välfärden.
Man kan ha hur många behjärtansvärda förslag som helst på det förebyggande området, vilket ni faktiskt inte har, men det spelar ingen roll om man inte tillför några resurser för att de ska kunna genomföras.
Till och med de rättsvårdande myndigheterna och Polismyndigheten säger som sagt att om man ska kunna bryta utvecklingen måste det ske satsningar i alla delar - till exempel på socialtjänsten, till exempel för att se till att vi får en mer likvärdig skola, till exempel för att barnen som växer upp i de utsatta områdena ska kunna få ett sommarjobb.
Vi socialdemokrater satsar mer än dubbelt så mycket som regeringen gör på välfärden det kommande året. Frågan kvarstår alltså: Hur ska ni lappa och laga med de bristande resurser som ni tillför välfärden?
Fru talman! Det gläder mig att Annika Strandhäll lyssnar på regeringen. Hon kanske borde lyssna ännu lite bättre, i varje fall på vad jag har att säga om den här saken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
De tillskott till kommuner och regioner som Socialdemokraterna gör kommer inte heller att göra hela jobbet i alla de avseenden som vi nu diskuterar. Trots allt är kommuner och regioner framför allt själva ansvariga för sin ekonomi. Ovanpå det kan staten bidra en del. Det gör den här regeringen, och det gör uppenbarligen även oppositionen. Regeringen har också sagt att det kan bli fråga om ytterligare avvägningar om det kommer att krävas framöver.
Alldeles uppenbart kommer det ekonomiska läge vi nu befinner oss i, inte minst med inflationen och dess effekter på exempelvis hyreskostnader, att drabba inte bara kommuner och regioner utan också staten. Naturligtvis måste denna utveckling följas väldigt nära.
Annika Strandhäll upprepar att det inte sker några särskilda satsningar, än mindre finansierade sådana, i regeringens budget när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Jag vill därför bara lyfta upp ett par sådana exempel.
I budgeten genomförs en satsning på sociala team i skolorna. Det avsätts medel för att möjliggöra inrättande av akuta jourskolor på fler platser i landet. Föräldraskapsstödet byggs ut och stärks. När det gäller tidiga insatser för barn som begår brott och är i riskzonen för det finns också flera olika förslag, exempelvis att medel avsätts för att subventionera LVU-placeringar vid Statens institutionsstyrelse.
Jag håller alltså inte med Annika Strandhäll om den generella beskrivningen av regeringens politik när det gäller satsningar på välfärden och i ännu mindre grad om kritiken mot den del av budgeten som vi nu diskuterar, som tvärtom rymmer en väldig offensiv när det gäller det förebyggande arbetet som också i hög grad är finansierad med statliga medel.
Fru talman! Jag vill fråga justitieministern en del saker. Jag var också nyfiken på det som Annika Strandhäll nyss frågade om.
Jag är oroad för välfärdssektorn eftersom jag ser att den är en oerhört viktig del av det brottsförebyggande arbetet. Men låt oss ta upp andra problem. De finns också.
Jag uppskattar förstås att man säger att man ska sätta brottsoffer i fokus. Det är extremt viktigt. Men ibland är det en växling mellan att vara offer och förövare. Vi får inte se det som enbart svartvita konstruktioner. Den som har varit offer riskerar att bli förövare. Detta hör också att det bli viktigt att fokusera på offer.
Jag har arbetat mycket med dessa frågor och mött många brottsoffer. Jag har inte stött på att offren just vill ha strängare straff. De vill ha upprättelse, och det handlar om att rättsprocessen ska ge dem upprättelse. De vill helst se en fällande dom men i vart fall ett konstruktivt och bra bemötande, så att de blir bekräftade och inte ständigt ifrågasatta, även om det måste komma sådana frågor också i en brottsutredning.
Varför kopplar man brottsoffer till krav på högre straff? Bland andra har Rädda Barnen i en forskningsrapport nyligen visat att det är ganska felaktigt.
Jag vill också fråga om polisen. Det är lätt att säga att det ska vara ett bestämt antal miljoner i budgeten och ett bestämt antal poliser ute på gator och torg, i bilar eller patrullerande på nätet. De behövs självklart. Men det som jag tycker saknas är en utvärdering av vad polisen har gjort med de resursförstärkningar som har kommit. Både forskare och Riksrevisionen har ju efterlyst utvärderingar, granskningar och metodutveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Ja, när vi lägger stora ekonomiska resurser på de rättsvårdande myndigheterna, inte minst polisen, finns det också berättigade förväntningar på ordentlig uppföljning. Där har jag gärna en dialog med Gudrun Nordborg om hur den uppföljningen bäst utformas. Men det är en mycket berättigad förväntan från medborgarna.
Detta med upprättelse för brottsoffer är en mycket central fråga. Som Gudrun Nordborg är inne på är det en rad olika faktorer som avgör i vilken mån ett brottsoffer upplever att man har fått upprättelse. Utifrån min egen erfarenhet av att vara ombud för enskilda i domstol kan jag säga att väldigt mycket av det som händer i domstolssalen spelar stor roll för upprättelsen. Det handlar om hur man blir bemött av domstolen och sin motpart, i vad mån man upplever att man får komma fram och ge sin berättelse och att den respekteras. Allt är utomordentligt viktigt.
Med detta sagt går det inte att komma runt att också straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen. Det är ju samhällets konsekvens och starka markering mot det brott som brottsoffret har utsatts för. Min erfarenhet och många andras erfarenhet är nog ändå - nu ska jag inte gå i polemik med Gudrun Nordborgs erfarenhet - att straffet är en otroligt viktig del av upprättelsen.
Jag skulle också vilja säga att straffet är en viktig del för motivationen för alla som arbetar med upprättelsen. Det handlar om att allt det hårda arbete som ligger i en polisutredning, en förundersökning och en åklagares arbete också ska leda till en ordentlig konsekvens. Att utdöma ett ordentligt straff är samhällets erkänsla till brottsoffret att man inte accepterar det som har hänt.
Vi har här talat om kontaktförbud och om en ny påföljd, vistelseförbud, som innebär att man inte ska få vistas i ett visst geografiskt område. Detta kommer de facto att vara en fråga både om upprättelse och om skydd för brottsoffret. Allra sist har vi skadestånden, som jag hörde Gudrun Nordborg tala om tidigare. Det är en utomordentligt viktig sak.
Fru talman! Jag kan hålla med om stora delar av svaret. Men min angreppspunkt var just att brottsoffren inte hela tiden vill ha allt högre straff. De vill ha upprättelse, också genom straffet, om möjligt.
Sedan varierar det förstås hur man blir bemött och vilken information man får. Vänsterpartiet skulle också vilja driva att vi får en brottsofferombudsman kopplad till Brottsoffermyndigheten, vilket vi har motionerat om, så att man skulle kunna få en genomlysning och en blick för vad som faktiskt sker i rättskedjan. Vi föreslår också ett femicidpaket, som jag nämnde i mitt anförande, med kompetensutveckling för hela rättskedjan, särskilt när det gäller våldskompetens. Där brister det i dag, och en hel del brottsoffer blir allvarligt kränkta under processens gång. Det är absolut inte meningen att det ska vara så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet
Jag undrar om vi skulle kunna få stöd för detta från justitieministern. Känns detta som bra förslag från oss?
Fru talman! Jag deltar gärna i en diskussion om alla olika slags insatser som kan stärka brottsoffrens ställning och deras upplevda och faktiska upprättelse.
Men låt mig fokusera på ett område där det kanske ändå finns en viss friktion mellan våra beskrivningar och verkligheten. Då vill jag hänga kvar i detta med straffen och deras betydelse för upprättelsen.
Många brottsoffer väljer att över huvud taget inte polisanmäla eftersom de upplever att det inte leder till någon konsekvens. Det är otroligt allvarligt i ett samhälle att människor som är utsatta för brott inte ens söker upprättelse, för de upplever att det inte spelar någon roll och att det inte får någon egentlig konsekvens.
Man kan ta hela modellen med mängdrabatten som exempel. Där utdömer man straff för de tre grövsta brotten. Är man då utsatt för många brott blir det många av de brott man har utsatts för som över huvud taget aldrig straffas. Det är klart att det får konsekvenser för både den faktiska och den upplevda upprättelsen.
Det finns många betydelser hos ett straff i ett samhälle. Men just den del som handlar om upprättelsen är en otroligt central sak. Det är min övertygelse. Därför ser jag detta som ett väldigt viktigt skäl till straffhöjningar.
Tidöavtalet innebär många straffhöjningar som den här regeringen går fram med. Vi vet erfarenhetsmässigt att de är väldigt viktiga för att trycka tillbaka den grova brottsligheten. Men de är också utomordentligt viktiga för att stärka upprättelsen för brottsoffer.
Sedan vill jag avsluta lite konstruktivt så här i adventstid och vända mig till Annika Strandhäll, som i talarstolen nämnde en ny brottsofferlag. Det är faktiskt ett annat moderat förslag som Socialdemokraterna gärna får ansluta sig till. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt för brottsoffren att vi samlar alla aspekter som har med brottsoffrens ställning att göra, både i rättsprocessen och när det gäller upprättelse i andra avseenden, till exempel skadestånd, i en samlad brottsofferlag. Där får många gärna vara med och arbeta före jul och efter jul.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 december.)
