Daniel Bäckström (C) svarade Magnus Oscarsson i en replik om Areella näringar, landsbygd och livsmedel i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Magnus OscarssonKD· i en replikTack, Daniel Bäckström, för en jättebra fråga! Precis som ledamoten var inne på har vi här i Sveriges riksdag försökt lyfta frågor som handlar om dessa bekymmer. Som jag sa har jag själv under mina åtta år i riksdagen…Herr talman! I dag debatteras miljö- och jordbruksutskottets utgiftsområde 23. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Herr talman! Vi lever i ett fantastiskt land. Men vi lever också med en mycket orolig omvärld.
Rysslands krig mot vårt grannland Ukraina har gjort att många fått upp ögonen för hur illa det är med vår beredskap. I min första debatt här för åtta år sedan tog jag upp hur dåligt förberedda vi var i landet, hur vi i en kris- eller krigssituation endast skulle klara oss tio dygn. Här i Stockholm är det två dygn; sedan skulle livsmedelsbutikerna och deras centrallager vara tomma. Jag talade om hur vi kunde lära oss av Finland, som klarar sig sex månader utan att behöva importera ett enda vetekorn.
Efter mitt anförande kom en ledamot från ett annat parti fram till mig och sa: Magnus, det där behöver du inte oroa dig för. Vi har ju EU. Det re'r sig, som man säger i Ödeshög.
Så är det inte längre. Alla förstår att Sverige behöver ett livskraftigt jordbruk som kan producera mat till alla landets invånare. Ett jordbruk som inte producerar mindre mat utan mer mat är väldigt viktigt.
Herr talman! Tyvärr har vi haft regeringar, oavsett partifärg, som har sagt annorlunda. Vi har haft en statsminister som menade att svenskt jordbruk var ett särintresse. Vi har haft en inrikesminister som på en direkt fråga svarade: Jamen vi kan väl fråga våra grannländer om det skulle bli kris med mattillförsel i vårt land.
Herr talman! Vi fick en livsmedelsstrategi i juni 2017. Den var jätteviktig för oss, och jag vill ge all heder till den dåvarande landsbygdsministern. Grundstenarna i strategin var att öka lönsamheten för jordbruket, att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och att öka vårt lands livsmedelsförsörjning.
Det gick ända fram till den 29 april i år innan den dåvarande regeringen tog fram ett förslag på hur man skulle göra detta - från 2017 till i år. Nu säger man att utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Alltså kommer det att ha tagit sex år från det att vi tog beslut här i kammaren 2017 till det att vi får ett förslag från en utredning. Man kan knappast kalla det för snabba beslut.
Under veckan hade några av oss samtal med producenter från olika jordbruksföretag. Alla säger liknande saker: Det är egentligen inte stöd vi är ute efter. Vad vi är ute efter, vad vi tycker är viktigt, är just att vi ska få ha ett mer konkurrenskraftigt jordbruk, att det ska vara mer lönsamt att driva jordbruk.
Man kan summera den dåvarande regeringens åtta år med att det, som vi pratade om tidigare i debatten, var mycket diskussioner och prat men väldigt lite verkstad. Det är precis som jordbrukarna säger: På gårdsnivå har vi inte märkt någon skillnad. Det är mycket allvarligt.
Under mina åtta år i riksdagen har jag varit med om fyra olika kriser: mjölkkrisen, torkan, pandemin och nu Rysslandskriget. Det är precis som min kollega John Widegren pratade om förut: Det handlar inte framför allt om en massa fler stödpaket. Vad man helt klart säger är: Ge oss förutsättningar! Ge oss samma förutsättningar som våra vänner i Europa! Då kan vi visa att vi är så duktiga som vi faktiskt är.
Precis som John Widegren också tog upp förut, herr talman, är det bekymmersamt hur EU hanterar jordbruk framåt. Det är otroligt viktigt, och jag är väldigt glad är vi har en regering som kommer att stå på tå för det, att hantera de frågor som handlar om Europa och EU-besluten. Dessa kommer att få väldigt stor påverkan på vårt jordbruk framåt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Det är naturligtvis mycket bekymmersamt att se och höra att det är så mycket på gång framåt som kommer att göra att vi får minskad produktion i vårt land. Det är som sagt otroligt viktigt att vi nu har en regering som under åtminstone fyra år kan jobba framåt och verkligen se till att vi får en ny tid för våra jordbrukare i vårt land.
Med de orden vill jag önska talmannen, alla i presidiet och kansliet och alla ledamöter en riktigt god och skön jul och ett gott nytt år.
Herr talman! Vi kommer alla ihåg att det under valrörelsen var ett evigt viftande med en falukorv när Kristdemokraterna var ute och debatterade. Nu kan vi konstatera att ledamoten, jag och alla andra höginkomsttagare kommer att kunna köpa väldigt mycket falukorv. Däremot blir det fortfarande väldigt tufft för vanligt folk att få ekonomin att gå ihop i jul.
Den här falukorven ska ju också produceras. Det blir tufft för företagen att producera falukorv när elkostnaderna gör att företag går på knäna. Och det blir ännu tuffare där man inte får något elstöd. Det är 60 procent av Sveriges yta där regeringen helt har prioriterat bort elstödet - i och för sig har inget företag ännu fått något elstöd eller något besked om det, men man har redan nu sagt att man inte ska ge det till 60 procent av Sveriges yta.
Min fråga till ledamoten blir: Hur ska livsmedelsproduktionen och hela livsmedelskedjan säkras i hela Sverige när regeringen väljer att prioritera bort inte bara norra utan även mellersta Sverige?
Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för din fråga! Falukorv är väldigt gott. Det tycker i alla fall jag. Det är väl något som var betecknande för valrörelsen att man diskuterade priser, precis som ledamoten var inne på.
Den här regeringen har nu suttit i nio veckor, om jag minns rätt. Det är klart att det är mycket som man då får till sig. Man tar så att säga över pärmen från föregående regering och ser hur det är ställt med landet.
Det är självklart att den nya regeringen inte kan göra allting färdigt på en gång. Det förstår nog alla som har lite insikt i hur läget ser ut. Den regering som nu har tillträtt gör allt man kan för att göra det så bra som möjligt.
Det som ledamoten tar upp just nu handlar om Norrland. Det stöd som kommer till producenterna i elprisområde 3 och 4 bygger ju på föregående år. Det är alltså inte det innevarande året.
När priserna nu går upp även i norra Sverige har faktiskt regeringsföreträdare sagt att man ska se över om även elprisområdena 1 och 2 kan få stöd. Det är väl svaret på frågan. Sedan är det väl bäst att interpellera näringsministern om detta, så får ledamoten ett ännu bättre svar, för jag kan ju inte veta precis vad den här regeringen tänker göra. Det är för mig ganska omöjligt.
Herr talman! Det är omöjligt för hela Sveriges riksdag, för näringsministern vägrar ta en debatt om frågan här i kammaren förrän i slutet av januari. Det är flera månader efter att interpellationen skrevs. Jag hoppas att vi kan få någon ordning på detta så att ministrarna kommer och tar sina interpellationsdebatter när vi lämnar in våra interpellationer i god tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Nu har jag dock näringsministerns partikollega här, som också var med i valrörelsen där man hade falukorven och en kampanj om att vanligt folk ska ha råd att äta. Jag instämmer i det, och ingen begär att man ska kunna göra allt på nio veckor.
Men det vi begär handlar om det som man nu har prioriterat, det vill säga att man lägger 13 miljarder i skattesänkning för dig och mig och alla andra här inne, men man har inte prioriterat dem som inte tjänar över 50 000. De får inte del av detta. Man väljer - detta val har man gjort under dessa nio veckor - att inte inkludera 60 procent av Sverige i elstödet. Man har inte inkluderat de jordbruk och livsmedelsföretag och allt annat i de areella näringarna som kräver mycket el. De får inte vara med på satsningarna. Dessa prioriteringar har man redan gjort. Det är ingenting som vi ska vänta på eller ha förståelse för. Detta är den politik som levereras till Sveriges riksdag från regeringen och dess partier.
Min fråga blir ändå: Hur ska de göra i dessa jultider - jag får väl säga god jul också, herr talman, så har jag gjort det - som bor i Norrland och har en klump i magen av oro, antingen de är företagare eller inte? Den här julen vet de att regeringen definitivt inte prioriterar dem.
Herr talman! Tack, återigen, Anna-Caren Sätherberg, för en jättebra fråga!
Jag tycker att vi ska ta det från början. Ledamoten börjar med en falukorv. Men man kan väl börja med en annan korv, alltså helt enkelt hur det såg ut när regeringen tog över?
Att vi har höga elpriser har att göra med att vi har haft en regering som under åtta år som stängt ned kärnkraft. Det gör ju att priset går upp. Man har byggt vindkraftverk, men ibland blåser det inte. Oj, det tänkte man inte på!
Det är detta som gör att vännerna uppe i Norrland, som ledamoten talar om, får lida i dag. Priset har ju gått upp för att vi inte har tillgång till energi på samma sätt som förut.
Det är ingen liten summa som går tillbaka till vännerna i Sverige. Det är faktiskt 55 miljarder som går tillbaka, baserat på hur mycket el man förbrukade förra året. Vännerna i Norrland hade faktiskt ganska lågt energipris förra året. Det är precis detta det handlar om. De 55 miljarderna gäller ju förra året.
I år är ett annat år. Det är klart att vi ska se till att även Norrland och elprisområdena 1 och 2 ska få del av stödet när det blir så här höga priser.
Om det är något den här regeringen värnar är det våra företag och våra konsumenter. Det vet de flesta om. Nu talar vi om elpriset. Regeringen värnar också våra jordbruk. Det är viktigt: Alla ska veta att den här regeringen bryr sig om vårt land och dem som bor här.
Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet! Jag tycker att det som tas upp kopplat till det säkerhetspolitiska läget är viktigt. Det finns en oerhört stark koppling mellan vår livsmedelsförsörjning och vår produktion i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Jag är medveten om hur diskussionen och debatten har gått de senaste åren. De flesta av oss i miljö- och jordbruksutskottet har god insyn i de ekonomiska förutsättningarna och hur regeringens - både den förra regeringens och den tillträdande regeringens - förutsättningar har sett ut kopplat till det ekonomiska läget.
Vi har ofta tagit upp förutsättningarna för primärproducenterna och jordbruket. Inte minst ledamoten Magnus Oscarsson har under drygt åtta år varit mycket aktiv i de här frågorna, också i debatter i kammaren.
Krisstödet för det svenska jordbruket, som Centerpartiet tillsammans med den senaste regeringen har drivit igenom, har på många sätt varit en viktig signal. Det har också inneburit ökat ekonomiskt utrymme. Det begränsades dock för de större jordbruksföretagen utifrån det kristak som EU hade, kopplat till animalieproduktion. Detta har dock höjts nu.
Om vi i Sverige skulle anpassa våra stödmöjligheter till den höjda nivån skulle det, om jag har fattat rätt, innebära att de allra flesta jordbruk och växthus skulle kunna få ut hela det krisstöd som de ansökte om i september. Det skulle ge en omedelbar effekt. Varför har regeringen inte tagit något sådant initiativ, och avser regeringen att göra detta utifrån det krisläge vi befinner oss i?
Herr talman! Tack, Daniel Bäckström, för en jättebra fråga! Precis som ledamoten var inne på har vi här i Sveriges riksdag försökt lyfta frågor som handlar om dessa bekymmer.
Som jag sa har jag själv under mina åtta år i riksdagen varit med om att våra jordbrukare har haft det väldigt tufft och genomlevt fyra kriser. Som jag sa i mitt anförande märker man att det kanske inte är stöd som är det viktigaste. Det är klart att det är viktigt med stöd när det är som det är, men helst skulle man ha velat fylla ladorna innan. Man skulle vilja att det hade varit så bra att man kunde fylla ladorna i förväg, så att man skulle slippa att alltid stå med mössan i handen och begära allmosor.
Det är väl detta som den här regeringen behöver jobba för framöver. Det stöd som ledamoten nu talar om är en jättebra fråga. Jag tänker ta med mig den till landsbygdsministern. Jag kan även föreslå att ledamoten Bäckström interpellerar landsbygdsministern om just den här frågan. Precis som ledamoten säger är det viktigt att på olika sätt ta upp detta med stöden även med den nuvarande regeringen.
Herr talman! Som jag tolkar det saknas det ungefär 200-300 miljoner i den nationella finansieringen i regeringens budget för att man ska kunna göra denna höjning. Det hade varit en bra komplettering under resans gång om regeringen hade fått till detta.
Vi i Centerpartiet har i vårt förslag en halv miljard extra för nästa år för att just kunna ha resurser till att hantera krisstöd även fortsättningsvis. Omvärldsläget och det nationella läget pekar ju i en riktning: Det blir bara kämpigare och kämpigare. Det handlar inte minst om förutsättningarna att säkra produktionen på hemmaplan och öka den, vilket vi i riksdagen har en gemensam ambition kring, och om livsmedelsstrategin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Men nu har vi en ny regering, och efter många års engagemang i dessa frågor i riksdagen tror jag att det finns ett bra startläge för regeringspartierna att faktiskt leverera i närtid. Man behöver då inte hänvisa till att det tar tid att komma in i arbetet eller att omvärldsläget pressar ekonomin så att det inte finns möjligheter.
Vilka konkreta åtgärder finns det egentligen i årets budgetproposition som är kopplade till att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin? Det är ju saker som vi har jobbat tillsammans med under många år.
Det enda jag kan konstatera är att det sker en förlängning med ett halvår av nedsättningen av dieseldelen kopplad till jord och skog. Den är mycket viktig. Den kan gärna förlängas ytterligare - det tycker vi i Centerpartiet vore helt rätt. Men vad ser Magnus Oscarsson konkret kommer att hända under den närmaste tiden, under det budgetår som vi diskuterar, som kommer att göra att målsättningarna i livsmedelsstrategin infrias?
Ansvaret ligger nu hos regeringen och regeringspartierna. Det är inte enbart regeringen som bär ett stort och tungt ansvar för att infria målsättningarna i livsmedelsstrategin, utan det gör också alla i Sveriges riksdag som hör till de fyra samarbetspartierna.
Herr talman! Jag tackar återigen Daniel Bäckström för frågorna. Det är väldigt viktiga frågor. Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt att vi på olika sätt trycker på.
Vad gör vi nu och framåt? Ledamoten tar själv upp sänkt drivmedelsskatt. En annan fråga som vi tar upp handlar om att vi minskar reduktionsplikten 2024. Det tror vi kommer att göra ganska mycket för priset. Det är viktiga saker. Det ska hela tiden lyftas upp att det görs mycket.
Under detta år kommer vi att jobba för att minska byråkratin. Det är viktigt att hela tiden försöka göra det enklare att göra rätt. Man ska inte hela tiden känna att byråkratin är så pass tuff och hård att man får så många stenar i ryggsäcken att man går under. Jag har faktiskt till och med hört jordbrukare som säger: Jag lägger ned nu. Jag lägger av, för detta funkar inte längre.
Så kan vi inte ha det.
Jag tror att det är sådana saker. Precis som ledamoten sa har vi lovat mycket i valrörelsen. Nu är det viktigt att också leverera. Jag håller verkligen med om det. Nu har vi en regering som står framåtlutad för att verkligen jobba med frågorna. Det tror jag är en viktig signal - att vi jobbar. Sedan vet vi alla hur det är med vår omvärld, som ledamoten var inne på. Det är kostnader som vi kanske inte räknade med och allt vad det är. Men vi har i alla fall nu en regering som kommer att göra allt den kan och som kommer att jobba med frågorna för att göra svenskt jordbruk mer konkurrenskraftigt och för att få mer lönsamhet för svenskt jordbruk. Det tror jag är viktigt.
