Anna-Caren Sätherberg (S) om Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! I dag debatterar vi statens budget inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det handlar exempelvis om jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Nuläget ser ut så här. Sverige har i dag en hög inflation med stigande priser, och samtidigt är Sverige på väg in i en lågkonjunktur. De blågula samarbetspartierna har lagt fram en svagt åtstramande budget som gör så att inflationen inte biter sig fast.

Samtidigt presenteras ett antal tillfälliga stödåtgärder för att kompensera företag och hushåll som annars skulle drabbas än hårdare av prisökningarna.

Situationen gör att reformtakten är lägre detta första år i mandatperioden. Annars finns en risk att budgeten skulle förstärka inflationen, och det vill vi inte se.

Trots det genomför regeringen en så stor skattesänkning som man är tillåten av EU att göra på diesel till jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Den är inte tillfällig utan långsiktig och på 368 miljoner kronor 2023 och det dubbla varje kommande år.

Den gemensamma jordbrukspolitiken tillsammans med nationell finansiering av relaterade poster uppgår till 12,9 miljarder per år, vilket är lite mer än förra programperioden. Denna politik kommer förutom att genom grundläggande stöd möjliggöra jordbruksverksamhet också att möjliggöra ökad produktivitet genom bland annat investeringsstöd och innovationsstöd, ökad miljövänlighet genom bland annat miljöstöd, restaurering av ängs- och betesmark och anläggning av bevattningsdammar samt stärkt kunskapsutveckling, inte minst inom animalieproduktionen.

Till det kommer landsbygdssatsningar såsom ökade resurser till bredband och infrastruktur på landsbygden samt stärkt vård på landsbygden. Bränsleskattesänkningen och det förbättrade reseavdraget är också allmänt kända.

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Budgeten fortsätter att kraftigt understödja ökad svensk livsmedelsexport, livsmedelsförädling och forskning och kompetensförsörjning för sektorn, och den ökar takten för stärkt krisberedskap och viltskadeersättningar.

Man ska komma ihåg att det här är det första årets budget i en fyraårig mandatperiod. Det kommer att bli bättre de kommande åren. Budgetarbetet i år var synnerligen forcerat. Nästa budget kommer att bli mer elaborerad, och vi har redan börjat med den. Om sedan inflation och lågkonjunktur släpper sitt grepp kan kommande budgetar bli betydligt mer reforminriktade.

Lantbrukets konkurrenskraft ska öka. Lika viktigt för det som budgeten är det arbete som regeringen kommer att vidta för att förenkla reglerna inom lantbruket och för att öka rättssäkerheten.

En nötköttsproducent som samtidigt är växtodlare har 450 regler att följa i dag, och antalet ökar hela tiden. Det tar tid, kostar pengar och stjäl fokus. När lantbrukaren planerar nya åtgärder får han stanna upp och ta reda på om det han vill göra strider mot någon av alla dessa regler. Det är inte konstigt om det skapar en osäkerhet. Om reglerna blir ännu fler kan osäkerheten bli förlamande för branschens utveckling.

Som jag förstår det är alla blågula samarbetspartier beredda att ta krafttag här, men vi får samtidigt inte får glömma EU-dimensionen i regelförenklingsarbetet.

Jag sammanfattar Sveriges läge med att det är en ekonomiskt dyster tid men inrikespolitiskt en mycket ljus tid. Svensken har vaknat, och nu har vi börjat vända oljetankern.

Fru talman! Jag tackar Anna-Caren Sätherberg för frågan.

Växtskadegörare är av olika skäl ett ökande problem. Bland annat sprids nya skadegörare i våra skogar, och de konservativa partierna har därför bestämt sig för att genomföra ett förädlingsprogram för att förhindra almens och askens annars snara hädanfärd. Detta finns inte med i årets budget, men jag är säker på att det kommer med i nästa års budget.

Vi har också problem med barkborrar. Orsakerna till det är flera. Dels har det lite varmare klimatet gjort träden torkstressade och därigenom mer mottagliga för barkborrar, dels har man inte plockat ut angripna granar ur naturreservaten. Här har det dock blivit regelförändringar tack vare att den förra oppositionen drev på för att detta skulle ske också i naturreservaten för att förhindra spridning därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Frågan gällde också minskningen av anslaget. Anslaget minskar lite på grund av att biotopinventeringarna har upphört. I väntan på en ny ordning och en annan typ av inventering är resursbehovet mindre hos Skogsstyrelsen.

Fru talman! Som jag försökte säga sker nedskärningen för att Skogsstyrelsen inte behöver utföra vissa uppgifter till följd tidigare regelförändringar. Dock skulle en höjning vara önskvärd. Men precis som Anna-Caren Sätherberg har pekat på är det tufft i år. Vi kan inte ha en expansiv budget, för då drabbas folk av ännu fler räntehöjningar. Vi måste alltså håll igen lite i år.

Om inflationen och lågkonjunkturen släpper sitt grepp kan nästa års budget bli mer expansiv. Då ser Sverigedemokraterna gärna en höjning av anslagen till skötsel som ska gå till både naturvårdande skötsel och skötsel för ökad produktivitet i skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Vi har ett läge där många budgetposter har pressats på grund av det dystra ekonomiska läget och den höga inflationen. Vi måste ha en återhållsam budget. Det tror jag att alla är överens om. I ett läge där många budgetposter inom många områden har drabbats av nedskärningar är jag glad och stolt över att vi har lyckats få en sänkning av dieselskatterna ned till den lägsta nivå som är möjlig att ha på detta område. Detta område är ett av få områden som har fått tillskott. Många andra områden får vänta till nästa budget. Men det är mycket glädjande med detta tillskott.

Jag tycker att det vore mycket positivt om vi så småningom kunde genomföra en nedsättning av arbetsgivaravgiften. Problemet med nedsättning av den avgiften är att det är inflationsdrivande och olämpligt att genomföra just nu.

Men jag tycker att det är bra att Centerpartiet trycker på för mer pengar till lantbruket, precis som vi har gjort och gör i vår nya roll. Men Centerpartiet vill inte långsiktigt sänka skatten på diesel till jord- och skogsbruk. Det betyder att nästan hela Centerns satsning på jordbruket, utöver vad regeringen satsar, äts upp av den uteblivna sänkningen av dieselskatten. Nu vill man kompensera detta med ett jordbrukaravdrag, och det är ingen dålig idé. Men jag tycker att ett eventuellt jordbrukaravdrag ska tas i egen ordning så att det kan dimensioneras och utformas för lantbrukets och samhällets behov. Det finns nämligen risk för att ett sådant avdrag blir som det blir när det införs eftersom det är så svårt att justera det när det är EU som sätter ramarna och som godkänna resultatet.

Fru talman! Ledamoten Bäckström lyfter fram att det är svåra problem på många områden och specificerar ett antal områden.

Som vi ser det är Sverige misskött. Det gäller energipolitiken, försvars- och säkerhetspolitiken och lantbrukspolitiken. Förutsättningarna har därmed blivit dåliga, och där kommer liknelsen med oljetankern in.

Den tidigare regeringen har sett till att vi har fått ett sårbart energisystem, och vid första bästa kris får vi svårigheter på många sätt som fortplantar sig och leder till prisökningar och svårigheter att få fram varor.

Det tar tid att vända någonting som går i fel riktning, särskilt när det sker i en lågkonjunktur och när vi inte kan föra en så expansiv budgetpolitik som vi skulle vilja föra. Vi hoppas att vi nästa år kan göra en så expansiv budget som vi vill.