Caroline Högström (M) svarade Martina Johansson i en replik om Ekonomisk trygghet för familjer och barn i debatten ”Protokoll 2022/23:40 Fredagen den 16 december” den 16 dec 2022.
Martina JohanssonC· i en replikLedamoten Caroline Högström nämner i sitt anförande att det är viktigt för barn att få se sin mamma gå till jobbet. Det är vi helt överens om. Det är en otroligt viktig del. Hon nämner också i sitt anförande att det är…Fru talman! Regeringens budget är en återhållsam budget givet ett svårt ekonomiskt läge och akuta samhällsproblem kopplade till rättspolitiken, försvarspolitiken och hushållens ekonomi. Men budgeten innehåller också viktiga prioriteringar för att bland annat skydda utsatta familjer i en tid med lågkonjunktur, hög inflation, skenande elpris och höga drivmedelskostnader tillsammans med utbredd otrygghet och en osäker omvärld.
Fru talman! Sverige befinner sig i ett svårt läge som pressar hushållens ekonomi. Regeringen anser det därför viktigt att den ekonomiska politiken bidrar till att hålla nere prisökningarna samtidigt som vissa åtgärder vidtas för att kompensera dem som drabbas allra hårdast av inflationen.
Därför är exempelvis den förlängda höjningen av bostadsbidraget till utsatta barnfamiljer ett viktigt inslag i budgeten som faktiskt når de mest utsatta och de som är i behov av det. Bidraget lämnas till barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler. Det är en grupp som drabbats hårt av de stora prisökningarna. Det är både träffsäkert och tydligt.
Men det är samtidigt viktigt att påpeka att detta är tillfälligt i en svår ekonomisk tid. Vi måste vara medvetna om risken att marginaleffekterna i inkomstprövade bidrag kan innebära att föräldrar kvarstår i en situation av långvarig låg ekonomisk standard. Risken är särskilt stor för utlandsfödda kvinnor som har en svagare förankring på arbetsmarknaden.
Vi ser i dag för många kvinnor, ofta utlandsfödda, som aldrig kommer in eller alltför sent kommer in på arbetsmarknaden. Detta påverkar inte bara familjens levnadsstandard utan även kvinnornas framtida pension.
Vi vet samtidigt att precis som en gymnasieexamen nästan kan ses som en vaccination mot ett framtida utanförskap, är även att som barn se sin mamma gå till jobbet ett vaccin mot risken för framtida utanförskap.
Alltså kan en mammas deltagande på arbetsmarknaden lyfta inte bara hela familjens ekonomi utan också barnens framtidsutsikter. Därför måste vi även överväga vilka inlåsningseffekter vår generösa föräldraförsäkring riskerar att ha.
Det är en balansgång, men det är en balansgång vi behöver ta och fundera på. Då kan exempelvis kvalificering till välfärden vara ett incitament så att även kvinnor kan vara en del av arbetsmarknaden både innan och efter bildandet av familj.
Det framgår av regeringens budgetproposition att den kommer att tillsätta en utredning med ett uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner exempelvis genom arbete. Bedömningen från regeringen är att familjepolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor och att minska effekterna av segregationen.
Där har sysselsättningen en stor betydelse för att minska risken för ekonomisk utsatthet hos hushåll med barn. Därför är det viktigt att familjepolitiken också går hand i hand med arbetslinjen.
Fru talman! Målet är att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn. Den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap.
Sverige kan stoltsera med ett av världens mest generösa system för föräldrar. Utvecklingen mot ett mer jämställt föräldraskap, mätt i uttag av antal föräldradagar, går långsamt framåt men likväl åt rätt håll. Föräldrar bör få fler verktyg och ökade möjligheter att använda föräldrapenningen flexibelt i syfte att stärka valfriheten och att förbättra förutsättningarna att kombinera familjeliv med ett högt arbetskraftsdeltagande. Ett sådant exempel skulle kunna vara fler dubbeldagar eller att man kan överlåta dagar till andra viktiga personer i barnets liv.
Däremot vill jag påminna riksdagen om att politiken inte ska in och kontrollera vid köksborden. Vi ska inte detaljstyra hur familjer delar på sin föräldraledighet. Det är familjerna själva bäst lämpade att avgöra. Men de måste ha rätt information och förstå konsekvenserna av olika val.
Jag ser också en förändring i min egen generation som nu i hög grad bildar familj. Medvetenheten är högre om både den fantastiska möjlighet som mer tid med ens barn kan ge och också de konsekvenser det kan få senare i livet.
Det förs ansvarsfulla samtal mellan föräldrar om uppdelning och kompensation för den som är hemma en större del och om hur ekonomin ska gå ihop både i dag och senare i livet. Därför är jag hoppfull om framtiden men också medveten om att vi inte enbart ska fastna i antalet uttagna dagar eftersom familjers lösningar ser olika ut utifrån olika förutsättningar. Detta gäller särskilt i en tid med flexibla arbetstider, mer hemarbete, fler egenföretagare och mer skiftarbete som skapar olika möjligheter för olika familjer. Detta kan faktiskt också innebära ett jämställt föräldraskap.
Fru talman! De höga drivmedelspriserna är något många känner av runt om i landet. Runt om i vårt avlånga land är både familjer och företag beroende av bilen. Det handlar om möjligheten att få ihop livspusslet eller att det inte finns tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.
Problemet är alltså de orimligt höga drivmedelspriser vi har jämfört med andra länder. Den moderatledda regeringen har förslag som får ned drivmedelspriset till rimligare nivåer. Att inte indexeringshöja drivmedelsskatten är en sådan lösning, som gör att medborgarna slipper närliggande skattehöjningar.
Nu krävs ansvar i en svår tid med inflation tillsammans med lågkonjunktur. Då är det viktigt att prioritera. Hushåll, och särskilt barnfamiljer, är hårt pressade. Därför är regeringens satsning på att påbörja arbetet för att få mer rimliga drivmedelspriser tillsammans med elprisstödet, med utbetalning i februari, viktiga delar för att skapa bättre förutsättningar, särskilt för barnfamiljer. Detta görs samtidigt som man påbörjar arbetet med att lösa andra strukturella problem.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed också till regeringens förslag till budget gällande utgiftsområde 12 och yrka avslag på alla andra eventuella yrkanden.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten Caroline Högström nämner i sitt anförande att det är viktigt för barn att få se sin mamma gå till jobbet. Det är vi helt överens om. Det är en otroligt viktig del. Hon nämner också i sitt anförande att det är viktigt att bidra till arbetslinjen. Det är vi också helt överens om.
Det jag däremot saknar i anförandet handlar om hur man enkelt ska kunna vara företagare och föräldraledig. Att kunna vara företagare är lika viktigt med tanke på arbetslinjen, både för den som är enskild företagare och för de arbetstillfällen som genereras av företagare.
Det finns därför en poäng med att jag som egenföretagare och föräldraledig får administrera mitt arbete, mitt företag, under den tid jag är föräldraledig. Det ska inte behöva leda till att jag tappar fart i företagandet eller att det kanske till och med går så långt att jag måste avsluta företagandet.
Under förra mandatperioden var ett av de förslag som Centerpartiet lade fram och som även Moderaterna stod bakom att förenkla för företagande och tillåta föräldralediga företagare att göra mindre arbetsinsatser under ledigheten.
Var finns detta i regeringens budget, och kommer det att komma under mandatperioden?
Fru talman! Tack för frågan, Martina Johansson! Jag kan nog till viss del bli svaret skyldig när det gäller när, hur och i vilken omfattning.
Men jag är helt överens med Martina Johansson om att vi tidigare har identifierat ett problem för många företagare att kunna få ihop familjelivet även när barnen är små. Jag tror att det kommer att finnas skäl att återkomma mer exakt i frågan om hur man kan titta på att reformera föräldraförsäkringen på ett klokt och ansvarsfullt sätt så att även företagare ska kunna arbeta och vara föräldrar samtidigt.
Fru talman! Tack för svaret, ledamoten! Det är positivt att ni vill hålla kvar frågan. Jag hoppas att detta kommer att komma under mandatperioden, för det är ändå ett eget tillkännagivande som regeringen borde kunna ta tag i.
Det finns ett par saker till. Ledamoten nämnde själv fler dubbeldagar. Det finns även tillkännagivanden som handlar om att kunna dela föräldrapenning med för barnet fler viktiga vuxna. Det handlar även om jämställt uttag och att det ska vara flexibelt. Inte heller de här sakerna ser jag i budgeten. Jag hörde bara att ledamoten tog upp frågan om fler dubbeldagar, men inte någonting om när.
Frågan är: Kommer jag att få ett svar på den frågan i dag?
Fru talman! Jajamensan, höll jag på att säga! Den skrivning som jag tog upp finns med i budgeten. Nu kommer jag inte ihåg exakt på vilken sida, men jag tror att det jag tog upp står med på sidorna 22-23 i volym 8, utgiftsområde 12. Det handlar alltså om att utöka antalet dubbeldagar och att göra det mer flexibelt.
Sedan tror jag att det kommer att krävas en viss utredning och hela den biten, men jag kan alltså glädja ledamoten med att uttalandet finns med i budgeten.
Fru talman! Ledamoten pratade om kvinnors pension och deltagande på arbetsmarknaden. Det är någonting som jag själv tycker är oerhört viktigt.
Ett mål för utgiftsområdet är också att den ekonomiska familjepolitiken ska bidra till ett jämställt föräldraskap. Därför gör det mig oroad när ledamoten talar om att dubbeldagarna i föräldraförsäkringen ska öka. Det står också i budgeten att föräldraförsäkringen ska kunna överlåtas till fler personer än i dag. Hur rimmar det med att jämställdheten ska öka i föräldraförsäkringen? Fler dubbeldagar kommer att innebära att vårdnadshavarna är hemma samtidigt med sina barn och att fäders fulla ansvar för barns omsorg minskar.
Hur ser ledamoten framför sig att möjligheten att överlåta föräldrapenningen ska se ut? Det har vi ännu inte fått reda på. Ska den kunna överlåtas till vem som helst? Är det privata nannyföretag man ser framför sig som ska vara stand-in-föräldrar? Är det detta som är Moderaternas arbetslinje?
Varför vill ledamoten öka glappet mellan mäns och kvinnors livsinkomster genom att öka antalet dubbeldagar och öka möjligheten att lämna över ansvaret till familj och någon annan?
Fru talman! Jag kan passa på att rekommendera ledamoten Mixter att läsa den rapport som Försäkringskassan släppte i november, om jag minns rätt. Där konstaterar man att föräldrar som tar ut dubbeldagar tenderar att ha ett mer jämställt uttag.
Jag tror alltså att det är tvärtom mot vad Mixter försöker antyda: Fler dubbeldagar kommer att leda till ett mer jämställt uttag. Då får fler upp ögonen, och man kan hjälpas åt. Man får de positiva drivkrafterna, och detta har alltså även Försäkringskassan identifierat i sin rapport.
(Applåder)
Fru talman! Det är tydligt att ledamoten inte är intresserad av jämställdhet och att kvinnor ska ha en dräglig levnadsstandard. Regeringens förslag på det familjepolitiska området kommer att innebära att män får mindre ansvar för familj.
Ledamoten svarar inte heller på min fråga: Vem är det som föräldraförsäkringen ska kunna överlåtas till? Är det privata företag som man ska kunna anlita med hjälp av föräldrapenningen, eller vem är det som ska kunna ta ut den? Är det hbtqi-familjer man tänker sig? Det tror jag knappast är vad den här regeringen har i åtanke. Vem är det som man ska kunna överlåta dagar till? Och varför vill ledamoten öka glappet mellan mäns och kvinnors livsinkomster?
Fru talman! Jag skulle säga att det är tvärtom: Det är nog ledamoten Mixter som behöver fundera på hur man får till ett jämställt uttag. Hon struntar ju helt i myndigheters tydliga rapporter om att exempelvis dubbeldagar är bra för att få ett mer jämställt uttag. Hon ignorerar det helt för någon form av bild av hur familjer fungerar.
Jag kan inte ge ett exakt svar om vilka det här kommer att beröra. Men det kommer såklart att finnas en ordning när det gäller vilka man kan överlåta föräldrapenningdagar till. Redan i dag kan man i viss mån överlåta dagar till en maka eller make eller partner som man bor med. Det är klart att det kommer att finnas en ordning i hur man gör detta, och det handlar ju om viktiga personer i barnens liv.
Jag tror att ett av problemen är att man stirrar sig blind på antalet dagar i stället för att se vad detta får för konsekvenser. Vilka andra mått kan vi se för om man har ett jämställt uttag eller inte? Det kan handla om att man ger pensionsrätter till den som är hemma en större del som ett sätt att kompensera - något som blir allt vanligare.
Och som sagt: Man kan inte blunda för att arbetsmarknaden ser annorlunda ut. Familjer ser också olika ut och har olika behov, och det tror jag att vi politiker ska ha respekt för. Vi ska inte diktera i den här kammaren hur man ska vara hemma med sina barn. Lika väl som vi har goda incitament i de låsta dagar som vi har redan i dag behöver vi ha tilltro till familjerna och ge dem förutsättningar att göra kloka val även för framtiden.
(Applåder)
