Malcolm Momodou Jallow (V) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Herr talman! "Det är dyrt att vara svensk" var ett motto som många använde sig av under valrörelsen. Det är ju sant med de elpriser och matpriser som vi nu ser för den vanlige svensken. Men det gäller även för bostadsbyggandet med allt högre byggkostnader, stigande räntor och energipriser samt minskad köpkraft hos hushållen. Jag tror att vi alla är medvetna om att behovet av att det byggs nya bostäder är fortsatt stort även i denna situation.

Men det ekonomiska läget påverkar byggbranschen; det ser vi på prognoserna för antalet bostäder som kommer att byggas under 2023. Enligt Boverkets prognos förväntas antalet påbörjade bostäder minska med cirka 14 procent i år och ytterligare 25 procent nästa år, som vi hört tidigare i debatten. Totalt innebär det en minskning från 71 000 till 45 000 påbörjade bostäder under perioden 2021-2023. Jag vill påstå att detta är en minskning som inte är bra för Sverige ur någon aspekt.

Förutom kostnadsökningarna och inflationen, som förvärrar problemen, finns strukturella faktorer som måste hanteras för att vi ska kunna få en väl fungerande bostadsmarknad i Sverige. Att hålla uppe bostadsbyggandet är viktigt ur flera olika aspekter. En aspekt är att man ska bygga ikapp det underskott som finns. En annan aspekt är att byggbranschen är viktig för svensk ekonomi. Ur det perspektivet är det, i det ekonomiska läge som vi har i dag, av yttersta vikt att hålla bostadsbyggandet på så hög nivå som möjligt.

Regeringen har till exempel möjlighet att se över riksintressen. Vi kristdemokrater anser att bostadsbyggandet måste uppvärderas så att det blir möjligt att bygga på fler platser som är attraktiva. Alltför många byggprojekt slängs i papperskorgen på grund av att andra intressen värderas mycket högre än bostadsdelen. Det råder dock brist på bostäder, vilket jag menar att man tar för lite hänsyn till i dessa avvägningar - eller kanske ingen hänsyn till över huvud taget.

Vi ser även att kommuner har alldeles för dålig planberedskap. Ett stoppat eller försenat projekt innebär ett hack i antalet bostäder som byggs i den kommunen under det aktuella året. Vi menar att det borde finnas större planberedskap så att det finns fler planer att ta till för att upprätthålla bostadsbyggandet i den takt som man har bestämt sig för om ett eller flera projekt stöter på patrull. Regeringen har till exempel möjlighet att skapa en planeringsbonus för kommunerna för att stimulera att kommunerna har färdiga planer och möjlighet att öka bostadsbyggandet så snabbt som möjligt.

Jag menar att det är viktigt att vi nu får en bostadspolitik som inriktar sig på att hitta reformer som möjliggör att bostadsförsörjningen fungerar. En bostadsförsörjning där människor bor i rätt typ av bostad är av yttersta vikt för att vi ska använda de kvadratmeter vi har på bästa sätt. I dag bor många kvar i hyreslägenhet på grund av att vi har haft ett för litet småhusbyggande, och därmed får de ungdomar som vill ha en hyresrätt inte någon sådan. Som ni vet får man vänta mer än tio år om man ska ha en hyresrätt i Stockholm eller Göteborg.

Konsekvensen av ett för litet byggande av småhus är att människor faktiskt bor i fel boendeform. Framför allt ungdomar kommer att ha svårt att ta sig ut på den ägda bostadsmarknaden, eftersom en för liten småhusbyggnation höjer priserna och därmed omöjliggör för ungdomar att köpa sin första bostad. Människor kommer att ha svårt att finansiera ett småhusköp på grund av de stigande priserna och kreditrestriktionerna.

Vi kristdemokrater ser det som ett långsiktigt problem om byggandet av småhus inte motsvarar efterfrågan. Vi vill öka småhusbyggnationen i Sverige, särskilt eftersom småhus är bäst för samhället ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Regeringen måste inrikta sig på hur ungdomar får sin första bostad. Jag anser att man behöver se över hyresrättslagen så att det kan göras en definition av studentbostäder och så att det därmed blir enklare att bygga fler studentbostäder. Men ungdomar ska även kunna köpa och äga sin första bostad. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med startlån och bospar och reformer som möjliggör detta.

Jag tycker också att det är viktigt att man ser över de kreditrestriktioner som finns i den situation som råder. Man bör införa en planeringsbonus för kommuner som ökar småhusplaneringen. Man bör också låta länsstyrelserna peka ut lämpliga områden för att bygga småhus som hjälp och stöd för kommunerna. Man bör dessutom, som jag sa tidigare, införa startlån och bospar.

Om vi gör en del av detta tror jag att vi kommer en bit på vägen. Bostadsbyggandet kommer att minska, men vi måste alla hjälpas åt för att försöka öka det så mycket som möjligt.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag håller med Malcolm Momodou Jallow om att det inte är bra att vi har hemlösa i Sverige. Tyvärr är det ett växande problem. I varje ny rapport kan man läsa att antalet hemlösa i Sverige ökar, vilket är väldigt dåligt.

Det finns också en nationell hemlöshetsstrategi i dag, vilken jag tycker att man ska fortsätta arbeta med. Den förra regeringen skapade den, och jag tycker att den här regeringen ska fortsätta arbeta med den. Problemet förändras inte från det ena året till det andra, utan det är ett strukturellt problem att människor är hemlösa.

Jag håller inte med Malcolm Momodou Jallow om att Bostad först inte är del i detta. De som har andra problem än bara ekonomiska behöver också en trygg bostad, och då är Bostad först en väldigt bra sak. Jag tycker att kommunerna ska ta till sig det och försöka arbeta utifrån Bostad först. Det gör också att man kanske tänker lite annorlunda i kommunerna. Om någon faktiskt har behov av en bostad kanske man inte ska tänka att kommunen bara förfogar över sociala kontrakt utan kanske se till att skapa de bostäder som behövs i stället.

Jag tror att den nationella hemlöshetsstrategin och Bostad först kan göra att man börjar tänka på ett annat sätt i kommunerna. Vi måste hjälpas åt med det.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow och jag är överens om en sak: att det inte är värdigt att det finns människor som inte har någon bostad. Hur man skapar dessa bostäder har vi däremot lite olika uppfattningar om.

Jag tycker att man ska se till att människor har den boendeform som de faktiskt vill ha, och då menar jag att det finns ganska många som bor i hyresrätt som skulle vilja äga sitt boende på ett eller annat sätt. Det kan vara småhus, bostadsrätt, äganderätt eller något annat. Om de möjligheterna skapas betyder det att hyresrätter som människor kan efterfråga frigörs. De som inte har någon bostad i dag har då möjlighet att få bostad. Det, tillsammans med hemlöshetsstrategin och Bostad först, tror jag kan hjälpa en bit på vägen.

Samtidigt är det så, som både jag och Malcolm Momodou Jallow vet, att det i dag är ganska dyrt att bo. Vi måste ta tag i de delarna, se till att elpriset sjunker och att man har möjlighet att köpa mat. Det är väl med 19 procent som matkostnaderna har gått upp nu för en småbarnsfamilj? Sådana marginaler har människor faktiskt inte i dag. Vi måste se till att ha en ekonomi som klarar av att dra ned inflationen. Det betyder också att vi måste vara återhållsamma.

Jag tror att den här budgeten på ett eller annat sätt skapar den möjligheten, men det behöver vidtas fler åtgärder. Jag kan hålla med Malcolm Momodou Jallow om att i civilutskottet behöver vi hålla luppen på att hemlöshetsstrategin faktiskt fungerar, och andra åtgärder kan vi säkerligen också komma överens om.