Roland Utbult (KD) svarade Vasiliki Tsouplaki i en replik om Kultur, medier, trossamfund och fritid i debatten ”Protokoll 2022/23:38 Onsdagen den 14 december” den 14 dec 2022.
Vasiliki TsouplakiV· i en replikJag tackar Roland Utbult för svaret som jag inte riktigt tyckte var svaret på min fråga, som handlade om hur de satsningar som vi föreslår skulle spä på inflationen. Nu vill Roland Utbult prata mer om att det kanske är…Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi går mot en ekonomisk vinter med hög inflation och svag tillväxt. Sverige förväntas befinna sig i lågkonjunktur under 2023. Många människor kämpar med höga elräkningar och drivmedelspriser, hög inflation och höga räntor.
Den budget som de fyra samarbetspartierna har lagt fram prioriterar det allra viktigaste, nämligen att stötta hushållen i en svår situation, att stärka sjukvården och öka antalet vårdplatser och att få bukt med kriminaliteten med ett stärkt rättsväsen och förebyggande insatser samtidigt som vi förhåller oss till ett tuffare geopolitiskt läge.
Vi gör detta utan att spä på inflationen, för den är ett reellt hot mot familjernas ekonomi och även företagens. Vi ser också till att det skapas handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi ser framför oss nu.
Herr talman! Jag blir bekymrad när jag ser Miljöpartiets kulturbudget. Det lovas mer pengar i nästan varje anslagspost, och det är inga småpengar. Närmare 3 miljarder kronor mer än regeringen lägger Miljöpartiet på utgifter för kultursektorn. Detta indikerar att inflationen späs på. Vi har redan i dag en inflation på drygt 9 procent, mot normalt runt 2 procent.
Vänsterpartiet är inte långt efter, medan Socialdemokraterna har en mer sansad nivå.
Hur är det då med Centerpartiet? De skiljer sig från alla andra genom att dra ned på nästan varje anslag i kulturbudgeten. Till och med hemslöjden får minskade bidrag. Först tror man att det är ett skrivfel, men sedan ser man att det faktiskt stämmer.
Herr talman! Kulturbudgeten omfattar många olika kostnadsanslag, men låt mig nämna en av våra satsningar som omfattas av betänkandet och som ligger oss kristdemokrater mycket varmt om hjärtat. Det gäller anslaget Insatser för den ideella sektorn, där vi satsar 300 miljoner kronor, varav 75 miljoner per år 2023-2025 för insatser för att motverka ofrivillig ensamhet. Regeringen gör nu en unik satsning i budgetpropositionen på detta område - den största satsningen någonsin på att bryta ensamhet och främja gemenskap.
Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. I ensamhetens sällskap kan man drabbas av kronisk stress som får blodkärlen att rent fysiskt dra ihop sig i ett slags kroppens protest mot att leva i konflikt med den mänskliga naturen. Det leder till fler hjärt- och kärlsjukdomar som infarkt och stroke och skadar immunförsvaret. Ensamheten ökar också smärtan och risken för depression och demens. Barn som lever i ofrivillig ensamhet löper större risk att misslyckas i skolan.
Herr talman! Att jag tar upp ensamheten i mitt anförande beror på att jag tror att kulturen har en viktig roll när det gäller att bryta ensamheten. Varje initiativ som vi tar och varje krona som vi lägger på kulturanslagen är därför oerhört viktiga för människors hälsa och välmående.
Den enda faran som lurar bakom hörnet är om vi spär på inflationen och gör det svårare för hushållen att överleva, så att de därmed inte har råd att ta del av kultur i olika former. Det gäller inte minst familjer som lever i socioekonomisk utsatthet, där vi vet att det redan i dag finns en stor brist hos barn och unga när det gäller att ta del av olika kulturella aktiviteter.
Fru talman! För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen att införa ett fritidskort. Barn och unga ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i förenings- och fritidsaktiviteter.
Regeringen föreslår, som vi hörde i replikskiftet, att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 730 miljoner kronor gå till att införa fritidskortet. Samma summa gäller från 2025 och framåt.
Äntligen, utropar jag som kristdemokrat. Och jag har fått mycket feedback här i kammaren från både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna när jag har presenterat fritidskortet. Men nu hör jag att dörren stängs från Socialdemokraterna, och det gör mig väldigt besviken.
Fru talman! Vi kristdemokrater värnar folkbildningen och har alltid ställt upp för dess betydelse, inte minst för att skapa en väg in i det svenska samhället. Vi följer i stort sett den ekonomiska plan som den tidigare regeringen lagt fram när det gäller själva grundanslaget.
Jag ska också säga någonting om en kulturkanon. Vi kristdemokrater har drivit på frågan om en kulturkanon och menar att den bland annat kan vara ett sätt att skapa förståelse för Sveriges historia. En debattör uttryckte det på följande sätt: Listan skulle åtminstone ge mig något att börja med, och sedan kunde jag söka mig vidare på egen hand.
Men politiker ska inte avgöra vad som ska ingå i en kulturkanon. Det överlåts åt kunniga personer på området. Jag har personligen tidigare föreslagit att Skolverket ska ha huvudansvaret i samarbete med de litteratur och idéhistoriska institutionerna vid universiteten.
Fru talman! Till sist vill jag önska mina kollegor i kulturutskottet och vårt fantastiska utskottskansli en god jul och ett gott nytt år med Stig Dagermans ord.
Jorden kan du inte göra om.Stilla din häftiga själ!Endast en sak kan du göra:en annan människa väl.
Men detta är redan så mycketatt själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindrebetyder en broder mer.
Fru talman! Jag begärde replik för att få chans att lugna Roland Utbult. Han lät så orolig över att vår kulturbudget är för stark och kommer att skapa problem i svensk ekonomi. Jag tänker att det absolut inte behöver vara på detta sätt, utan det är en mycket ansvarsfull budget som Vänsterpartiet har presenterat.
Ledamoten beskriver här sitt engagemang kring ensamhet och social utsatthet. Det har vi diskuterat i många budgetdebatter. Jag och Roland Utbult står väldigt nära varandra i analysen om att vi behöver värna de barn och unga som har det tufft och svårt att komma in i föreningsverksamhet och även värna de människor som lever i social utsatthet av olika anledningar.
Jag tycker att det är lite problematiskt med den budget som Roland Utbults parti har ställt sig bakom när man säger sig stå för dessa värden. Det är framför allt de som inte har ekonomiska resurser som riskerar att hamna i isolering och ensamhet för att de inte har medel för att kunna delta i aktiviteter, vara ute och träffa människor och vara en del av sociala sammanhang.
Därför satsar vi i Vänsterpartiet på dem som har de minsta marginalerna, och vi ser också till att vi nu har en stark kulturbudget. Det är en viktig del för att stärka välfärden.
Jag vill därför fråga Roland Utbult varför det skulle vara ett stort problem att vi till exempel vill höja medverkansersättningen för konstnärer som ställer ut. De har väldigt låga inkomster i dag. Och varför skulle det vara ett problem att vi vill satsa på skolbibliotek, när Roland Utbults parti i denna budget sänker skatterna med 13 miljarder kronor för dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden? De kan gå direkt till privatkonsumtion och sätta fart på inflationen, som Roland Utbult är orolig för. Men vi har förslag på riktade satsningar på att stärka kulturen, till exempel att se till att barn i skolan får ta del av scenkonstföreställningar två gånger om året. Detta kommer att skapa jobb bland kulturarbetare. Menar Roland Utbult att det vore bättre om kulturarbetare fortsätter att vara arbetslösa för att det annars riskerar att höja inflationen?
Fru talman! Det som skiljer oss på regeringssidan och Vänsterpartiet åt är att ni har så mycket mer pengar att röra er med. Då är jag jätteintresserad av att veta varifrån ni får dessa slantar. Det handlar om nästan 2 miljarder kronor mer än vad regeringen så att säga har.
Jag har en hel lista på skatter som ni vill höja. Det som oroar mig när det gäller familjer är naturligtvis att detta, enligt mig, drabbar hushållen genom att inflationen späs på - vilket jag kanske inte har bevisat, men det är möjligt - men framför allt att man lägger pålagor som är ganska svåra att bära på familjerna.
Jag är därför inte alls övertygad på något sätt om att Vänsterpartiets budget skulle gynna barn och unga som lever i utsatthet. Höjda skatter drabbar nämligen i princip alla människor. Jag menar därför att hushållens ekonomi redan nu är väldigt pressad på grund av drivmedelspriser, elpriser och så vidare och att höjda skatter skulle förvärra deras situation ännu mer.
Fru talman! Jag tackar Roland Utbult för svaret som jag inte riktigt tyckte var svaret på min fråga, som handlade om hur de satsningar som vi föreslår skulle spä på inflationen. Nu vill Roland Utbult prata mer om att det kanske är våra skattehöjningar som skulle vara ett problem. Men skattehöjningarna skulle i så fall vara ett sätt att dämpa inflationen. Jag hänger därför inte riktigt med i resonemanget här.
Anledningen till att vi har mer pengar i vår budget är att vi till exempel låter bli att sänka skatten för höginkomsttagare. Det handlar om 13 miljarder kronor som vi har möjlighet att se till att stärka välfärden med. Vi ser till att kommuner och regioner får ökade resurser så att de både kan behålla befintlig personal och göra personalförstärkningar som verkligen behövs.
Dessa 13 miljarder kronor skulle verkligen behövas i budgeten. Flera ledamöter från regeringspartierna har tidigare pratat om att de tycker att det är kris och ett tufft läge. Men se då till att ha resurser för att möta de problem som vi står inför!
När det gäller inflationen drivs den på väldigt mycket av höga elpriser. Det är där man ska sätta in krutet, inte gå in och kapa i kulturbudgeten för att man är orolig för att konstnärer som tjänar 13 000 kronor i månaden skulle leva något lyxliv och spä på inflationen. Jag tycker att det är ett jättekonstigt resonemang som förs i denna debatt i dag.
Vi har en tydlig profil i vår budget, nämligen att det är de som tjänar allra mest, som har de stora marginalerna, som har stora förmögenheter och som klarar sig väldigt väl både i dag och med högre priser som får vara med och bidra lite mer, så att de som har det tufft och redan lever på marginalen kan klara sig igenom denna kris.
I den svåra situation vi står inför vill vi alltså se till att de prisökningar och problem vi ser fördelas på ett sätt så att de som har det gott ställt får vara med och bidra lite mer och de som har det riktigt tufft får hjälp igenom krisen. Det tycker vi är en bra politik.
Fru talman! Jag tackar Vasiliki Tsouplaki för inlägget. Vi har ofta hittat varandra i synen på barn och unga som lever i utsatthet.
Jag har inte sagt att konstnärer ska lida särskilt eller något sådant; tvärtom vet jag faktiskt hur det är att vara musiker, att frilansa och att försöka få ekonomin att fungera utifrån den verkligheten. Det är ingen lätt verklighet. Jag vet alltså mycket väl hur det känns och hur man kämpar med sådana saker. Jag vill naturligtvis att vi ska ge konstnärerna alla möjligheter att utveckla sin verksamhet och sin ekonomi, och här tror jag att det finns väldigt mycket att göra framöver. Kanske kan Vasiliki Tsouplaki och jag hitta varandra där också.
Jag är dock övertygad om att vi har lite olika syn på verkligheten. I min värld är höjda skatter inte rätt väg att gå för att skapa större utrymme för människor. Det ger i stället mindre utrymme. När vi införde jobbskatteavdraget fick människor 1 000 eller 1 500 kronor mer per månad, det vill säga mer att röra sig med. Man sänkte så att säga skatten, och människor fick i stället ett bidrag per månad.
Vi har alltså olika syn på skatterna, och det är kanske det som skiljer oss åt egentligen. Jag har en hel lista över skatter ni vill höja, Vasiliki Tsouplaki, och det är faktiskt en ganska dryg lista. Vi har en annan syn där, och det gör att vi kommer till lite olika slutsatser emellanåt. Så är det.