Riksflödet
Logga in
Replikerade på Christian Carlsson ·

Anders W Jonsson (C) om Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet

Anders W Jonsson (C) svarade Christian Carlsson i en replik om Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet i debatten ”Protokoll 2022/23:25 Onsdagen den 23 november” den 23 nov 2022.

Christian CarlssonKD· i sitt anförandeVissa frågor inom hälso- och sjukvårds-området Herr talman! Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för att rädda liv och stärka hälsa när vi behöver samhällets stöd som mest. Svensk hälso- och…
Replikskiftet · 4 repliker

Vissa frågor inom hälso- och sjukvårds-området

Herr talman! Inom vården jobbar människor som utför fantastiska insatser för att rädda liv och stärka hälsa när vi behöver samhällets stöd som mest. Svensk hälso- och sjukvård håller också hög kvalitet när man väl får tillgång till den. Men de senaste mandatperioderna har vårdköerna tyvärr ökat rejält - de har mer än fördubblats. I juni 2014 var det 45 000 som väntat olagligt länge på vård, och i juni 2022 hade siffran stigit till 145 000.

Naturligtvis har coronapandemin förvärrat situationen, men faktum är att vårdköerna i Sverige hade stigit och var rekordlånga redan före pandemin. Inte ens hälften av alla kvinnor som drabbats av bröstcancer får vård i tid och inte ens var tredje man med prostatacancer.

Det duger helt enkelt inte att vi i en välfärdsstat, där människor betalar så höga skatter som vi gör i Sverige, har lägst antal vårdplatser per invånare i EU samtidigt som hundratusentals människor väntat olagligt länge på vård. De långa vårdköerna är ett välfärdssvek. De måste bort så att den som är sjuk får vård i tid.

Herr talman! Socialutskottet konstaterade under den förra mandatperioden att den tidigare socialdemokratiska regeringen inte gjorde tillräckligt för att komma till rätta med problemen inom svensk sjukvård. Det var mot den bakgrunden som utskottet beslutade om de tillkännagivanden som ligger till grund för de skrivelser som i dag behandlas.

Nu har Sverige däremot en ny regering, och Kristdemokraterna ansvarar åter för svensk sjukvård. Det är ett förtroende som vi är stolta och glada över.

När Kristdemokraterna senast ansvarade för sjukvården halverades vårdköerna. Det kommer inte att bli lika lätt den här gången, men vi står redo att göra vad vi kan för att se till att vårdplatserna blir fler och för att kapa vårdköerna igen så att fler människor får vård i tid. Regeringen har redan visat detta genom flera initiativ på området under den hittills korta tid man har suttit vid makten.

Ett viktigt led i detta är för det första att en nationell vårdförmedling inrättas med syfte att synliggöra den vårdkapacitet som finns runt om i landet även för patienten. Regeringen avsätter 100 miljoner för detta i budgeten nästa år. Trots att vårdköerna är långa eftersom vårdplatserna är för få finns det i vissa fall lediga platser och tider i andra delar av landet. Genom en nationell vårdförmedling som staten ansvarar för höjs därför kapacitetsutnyttjandet inom vården, och vårdköerna kan då kortas samtidigt som den som är sjuk ges bättre möjligheter att söka vård i hela landet.

För det andra kommer en nationell långsiktig strategi för fler vårdplatser att tas fram samtidigt som medel för fler vårdplatser skjuts till. Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser. Det handlar om ytterligare 1 miljard kronor för att åstadkomma fler vårdplatser. Detta kommer vi naturligtvis att återkomma till i budgetdebatten om några veckor.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag vara tydlig med att det största problemet med svensk sjukvård naturligtvis inte är att det fattas sängar på sjukhusen. Det största problemet är att det fattas sjuksköterskor, läkare och annan sjukvårdspersonal på våra sjukhus. Vi behöver göra mer för att trygga kompetensförsörjningen och anställa fler läkare, sjuksköterskor och andra personer som kan jobba och stärka vården.

Vi behöver då göra flera saker. Vi kristdemokrater har tidigare pratat om att vi tycker att det är viktigt att vi utbildar mer personal för sjukvården. Vi måste rekrytera fler, men vi måste också få den hårt pressade personalen att vilja och orka stanna kvar inom vården. Vi måste, kort sagt, förbättra arbetsmiljön och villkoren för personalen.

Det är regeringens avsikt att göra detta genom en nationell plan och genom styrning av kompetensförsörjningen med konkreta insatser som förbättrar just personalförsörjningen.

Herr talman! Sverige har äntligen fått en ny regering som prioriterar sjukvården. Man har, som sagt, redan tagit flera viktiga initiativ på området. Detta gör att jag som ny ordförande för socialutskottet ser väldigt mycket fram emot det fortsatta arbetet i utskottet för att den som är sjuk ska få vård i tid och för att vi ska kunna erbjuda en jämlik vård för alla i hela landet.

Herr talman! Först vill jag välkomna Christian Carlsson i hans nya roll som ordförande i socialutskottet. Jag hoppas att vi får ett gott samarbete.

Bakgrunden till den här skrivelsen är en artikel på DN Debatt den 14 januari 2022 där Läkarförbundets och Vårdförbundets ordförande slog larm om att vi har jätteproblem på ett antal olika områden i svensk sjukvård. Man gjorde som sig bör och vände sig först till regeringen, men regeringen gav kalla handen och var inte intresserad av någon dialog. Därför vände man sig till oss fyra allianspartier, och vi kunde ta tag i frågan genom att driva igenom ett tillkännagivande gällande ett antal punkter.

Nu har vi, precis som Christian Carlsson påpekat, en ny regering. Nu är rollerna ombytta: Nu har vi en regering som säger att den har full kontroll på detta, att det finns en plan och så vidare - medan situationen i sjukvården är om möjligt ännu värre. Christian Carlsson lyfte i sitt anförande fram problemet med 145 000 som står i köer och väntar. Då hoppas man ju att det ska komma ett skarpt förslag från regeringen, men det regeringen har att komma med är alltså att det ska inrättas ett kontor i Stockholm som ska hålla koll på vårdköerna. Detta föreslås utifrån en något naiv tro att det finns ledig kapacitet runt om i landet.

Om man gav långsiktiga spelregler till den svenska sjukvården, inte minst de privata vårdgivarna, skulle de kunna skala upp sin kapacitet och på så sätt komma till rätta med vårdköerna. Men att tro att man ska kunna komma till rätta med köerna genom att ett kontor i Stockholm kartlägger och informerar om den lediga kapacitet som finns här och där är minst sagt naivt, herr talman.

Min fråga till Christian Carlsson är: Varför inte komma med skarpare åtgärder som ger effekt på vårdköerna?

Herr talman! Jag tackar för välkomnandet till arbetet i utskottet.

Full kontroll över hela problematiken i svensk sjukvård har regeringen inte sagt sig ha ännu. Det vore förmätet att påstå, för det är så många problem. Det vi gör nu är att peka ut en ny färdriktning och ta många viktiga steg på vägen mot att få ordning på svensk sjukvård. Regeringen har trots allt inte styrt särskilt länge, så att säga att vi har full kontroll på allting vore att säga för mycket.

När ledamoten talar om ett kontor i Stockholm förstår jag det som att han avser den nationella vårdförmedling som den nya regeringen avser att införa. Det är ingen tvekan om att det är brist på vårdplatser i Sverige, men jag tycker inte heller att vi ska negligera värdet för den enskilda patienten i att tydligt kunna se vart i landet det går att vända sig för det fall man skulle vilja resa till en annan region för att få den bästa vården i stället för att vänta lite längre på att få vården där hemma.

När det kommer till långsiktiga förutsättningar för svensk sjukvård finns det ju en anledning till att vi skjuter till nära 4 miljarder bortsett från de coronapengar som tillskjutits. Det handlar helt enkelt om att vi anser att vården behöver bättre förutsättningar och att den behöver bli robust framöver.

Herr talman! Det är två helt olika saker. Förslaget om en nationell vårdförmedling bygger på tillgänglighetsutredningen, som hade bilden att det fanns ledig kapacitet här och där och att man bara genom att anteckna och samordna den kunde få kortare köer. Det är klart att det säkert finns ledig kapacitet på marginalen, men detta är inte den långsiktiga strukturella reform som behövs.

I stället behövs det som Alliansen har drivit ända sedan 2014, nämligen att man går in skarpt i patientlagen och ger alla patienter i Sverige rätten att söka inte bara öppenvård utan även slutenvård var som helst i landet. Till det kommer dessutom det arbete som påbörjades under förra mandatperioden, det vill säga att 1177 skulle få uppdraget att - precis som i Danmark - redovisa hur kösituationen och kvalitetssituationen ser ut på olika kliniker.

Om man lade fast dessa spelregler skulle det ju vara möjligt inte minst för privata vårdgivare, men även för andra, att långsiktigt skala upp kapaciteten. Därmed skulle vi kunna få betydligt större volym i den svenska sjukvården. Detta med ett kontor i Stockholm som tittar på var det finns ledig kapacitet och samordnar den kommer ju inte alls att påverka på det viset.

Min fråga är alltså: Varför inte ta långsiktiga, strukturella grepp som man vet kommer att ha effekt? Det är ju bara att titta på exemplet Danmark. Det borde man göra i stället för att leta igenom gamla socialdemokratiska utredningar och plocka upp förslag där, till exempel förslaget om ett kontor i Stockholm som ska sitta och samordna och säga: "I Östersund finns det tre lediga platser på onsdag; då kanske patienterna från Gävle kan åka dit." Det är ju inte så man förändrar den svenska sjukvården. Det är inte så man angriper det Kristdemokraterna kallar de olagligt långa köerna.

Om det inte blir mer verkstad kommer vi att ha olagligt långa köer även den dagen KD slutar i regeringen.

Herr talman! Är det något parti som talar om behovet av långsiktiga strukturella grepp är det inte Centerpartiet utan Kristdemokraterna. Vi är också glada över att vi fyra samarbetspartier nu tar viktiga steg för ett ökat statligt ansvar för svensk sjukvård. Vi kommer att utreda ett helt eller delvis förstatligande av sjukvården. Att det behövs strukturella omtag för att säkerställa att vi har en jämlik och god vård i hela landet är vi som parti fullt medvetna om, och det är också regeringen medveten om.

Vad gäller den nationella vårdförmedlingen vidhåller jag att det vore av stort värde för patienten att på ett mer transparent sätt kunna se var man kan få vård när man har drabbats av sjukdom och ens familj befinner sig i en väldigt tuff och utsatt situation. Det är viktigt med den informationen till patienten och möjligheten för människor att vända sig till en annan region.

För att tala även om det långsiktiga är det ju så att vi för att kunna få till fler vårdplatser behöver fler läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som väljer att stanna kvar inom yrket. Det är därför personalförsörjningsfrågan blir så avgörande för att vi ska kunna kapa vårdköerna, och vi kommer att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Den kommer att kartlägga dels behovet, dels ansvarsfördelningen kring personalfrågan mellan stat och region. Dessutom ska det framgå vilka konkreta insatser vi ska genomföra för att fler ska välja att söka sig till vårdyrket och för att fler ska vilja stanna kvar för att ge människor vård den dag de behöver det.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.