Kerstin Lundgren (C) svarade Stefan Olsson i en replik om Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 i debatten ”Protokoll 2022/23:127 Måndagen den 19 juni” den 19 juni 2023.
Stefan OlssonM· i sitt anförandeBetänkandet vi debatterar i dag handlar om regeringens årliga skrivelse till riksdagen om verksamheten i Europeiska unionen, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Under 2022 hade vi…Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar om regeringens årliga skrivelse till riksdagen om verksamheten i Europeiska unionen, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Under 2022 hade vi regeringsskifte i Sverige, och ansvaret för det gångna årets EU-politik är därför delat. Riksdagens beröm och kritik faller ungefär jämnt på majoritet och opposition.
Så vad hände under 2022? Ja, det som överskuggat allt annat är såklart kriget i Ukraina. Året hade knappt börjat innan Ryssland kastade allt vad anständighet heter över bord och startade det största anfallskriget på europeisk mark sedan andra världskriget.
EU kom att sättas på prov. Skulle unionen hålla ihop? Det kan inte uteslutas att Rysslands president Vladimir Putin tänkte sig att EU skulle splittras när han drog igång invasionen. Flera EU-länder, däribland det största, Tyskland, var ju stora importörer av naturgas. Och Ryssland hade redan 2014 angripit Ukraina utan att EU egentligen hade gjort något. Visst, sanktioner mot Ryssland fanns, men de var inte värre än att de gick att leva med.
Men vad blev utfallet? Det blev tvärtom. Invasionen orsakade inte splittring utan blev den hink med isvatten över sig som EU-länderna behövde för att vakna upp, se realiteterna och sluta sig samman. Det tog förvisso några veckor av yrvakenhet innan EU-länderna till fullo förstod vad som stod på spel och innan världen också kunde se med vilken kraft Ukraina försvarade sig självt.
Ryssland misstog sig, och i dag står EU mer enat än någonsin. Unionens och de enskilda medlemsstaternas stöd till Ukraina har varit överväldigande. När det stod klart att många ukrainare behövde sätta sig i säkerhet aktiverade unionen massflyktingsdirektivet utan krångel. Fyra miljoner ukrainare har på så vis lyckats rädda sig undan kriget.
EU och dess medlemmar har därtill stöttat Ukraina militärt, finansiellt och humanitärt med en summa som vid överlämnandet av regeringens skrivelse uppgick till 19,7 miljarder euro. Medlemsstaterna har därtill givit Ukraina krigsmateriel, ammunition och hjälpt till med att träna och utbilda ukrainska soldater. Men verkligen värt att nämna ur ett renodlat EU-perspektiv är det gemensamma beslutet att avveckla unionens beroende av den ryska gasimporten. Beslutet att anta planen REPowerEU får sägas vara en milstolpe i unionens historia - kanske inte unionens stoltaste ögonblick men dess nyktraste. REPowerEU, som antogs under våren 2022, syftar till att en gång för alla bryta med det sjuka beroendet av den ryska gasen. Gasimporten var ett strategiskt missgrepp och borde ha avvecklats för länge sedan, men nu ser det äntligen ut att bli gjort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Fru talman! Sverige gick med i EU 1994, och vi har nu snart tre decennier att blicka tillbaka på. Är svenskarna nöjda med medlemskapet?
Vi vet att EU fortfarande framstår som en mystisk byråkratisk koloss långt bort från vårt eget land. Vi lever med GDPR och andra regler som vi egentligen inte förstår syftet med. Och vi har svårt att förstå varför frågor som har med svensk skog och svenskt vildmarksliv att göra ska vara reglerat av människor som knappt verkar ha sett en riktig gran ens på bild. Ändå är det folkliga stödet för EU-medlemskapet det största som har uppmätts sedan Sverige gick med.
SOM-institutet presenterade tidigare i år siffror på vad allmänheten tycker om unionen. På frågan om Sverige alltjämt bör vara medlem svarade 68 procent ja och endast 11 procent nej. Vidare frågade SOM-institutet även vad allmänheten tyckte om en eventuell svexit, det vill säga vad man tycker om att Sverige ska utträda ur unionen. Endast 12 procent tyckte att det var en bra idé. 66 procent svarade att det var ett dåligt förslag. Siffrorna kan inte tolkas på annat sätt än att EU numera är en naturlig del av svenska folkets liv.
Men visst finns det ändå rum för förbättringar. Sverige har rykte om sig att vara mer noggrant än andra länder när det gäller att implementera EU-regler. Ordet överimplementering brukar användas. Det är därför glädjande att regeringen har aviserat att ett implementeringsråd ska inrättas, som ska arbeta med att se till att EU:s regler på ett smidigare sätt än i dag kan införlivas med svensk lagstiftning.
Fru talman! Vi hade alla önskat att kriget i Ukraina aldrig hade brutit ut, men när det nu ändå är ett faktum kan vi konstatera hur betydelsefullt EU är i världspolitiken. Kriget handlar ju inte längre bara om Ukrainas överlevnad utan även om vilken rättsordning världen i stort ska leva efter. Det har i denna kamp visat sig att EU är en betydligt viktigare global maktspelare än vad unionen själv tidigare har förstått. EU är inte ett land och kan därför aldrig agera med samma omedelbara kraft på världsarenan som USA kan göra, men när EU:s medlemsstater agerar gemensamt har det stor betydelse.
Rysslands första angrepp på Ukraina 2014 kom ju som bekant som en följd av att Ukraina ville underteckna associeringsavtalet med EU. Avtalets viktigaste syfte var att förbättra handelsrelationerna mellan Ukraina och EU, men det sågs av Kreml som ett hot mot det ryska väldets överlevnad.
EU är inte längre bara en samarbetsorganisation för frihandel och ekonomi utan är också en global maktspelare. Som sådan är det rimligt att vi i EU skaffar oss en gemensam uppfattning om vilken unionens globala roll ska vara. Detta är alltjämt något oklart. Det här är inte platsen att reda ut den saken till fullo, men som exempel kan nämnas att det framgent kommer att vara av största vikt att EU visar sitt stöd för demokratierna i Stilla havet, som alla fruktar ett eventuellt aggressivt kommunistiskt Kina i framtiden. EU har ett mycket stort handelsutbyte med Kina, och det är därför av vikt att vi redan nu förklarar att unionen inte kommer att låta sig utpressas om det kommer till en större militär kris i Stilla havet. EU hade behövt förklara detta tydligare visavi Ryssland. Vi behöver inte begå samma misstag igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Fru talman! Ledamoten Stefan Olsson pratar väl om kriget i Ukraina och vad Rysslands fullskaliga invasion har betytt för EU och omvärlden. En sak som detta har betytt är att många länder har tvingats ta ställning. I stor utsträckning har de ställt sig på Ukrainas sida, några få länder har ställt sig på Rysslands sida och en hel del länder har kämpat med att hitta en mellanposition.
En av utskottsmajoritetens mest chockerande meningar är att "etablera en gemensam linje med USA och överväga om EU ska införa sanktioner mot Kuba".
Det står i skarp kontrast mot Moderaternas tidigare ställningstagande att stödja politisk dialog med Kuba på EU-nivå, som riksdagen röstade om hösten 2019. Då var Moderaterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om att "Kuba är en enpartistat utan fria och demokratiska val och de medborgerliga och politiska rättigheterna är fortsatt kringskurna." Det skrev vi tillsammans då.
I ett särskilt yttrande, som bara var Moderaternas, skrev ni: "Politisk dialog och handel ger effektivare påverkansmöjligheter än isolering och bojkotter." Det är något som är enkelt att hålla med om. Och så här fortsätter det - ni pekar på vikten av en aktiv dialog för att främja mänskliga rättigheter och demokrati på Kuba.
Men nu har ni svängt, och jag undrar vad som har hänt. Risken med den politik som utskottsmajoriteten nu flaggar för att man vill driva från Sveriges sida är att man driver Kuba rakt in i händerna på Ryssland och Kina och därigenom tvingar landet att isoleras från omvärlden än mer, precis som man har tvingats till under lång tid på grund av de amerikanska sanktionerna.
Då tror jag att vi kan förlora viktiga röster, inte bara i Kuba utan i andra latinamerikanska länder, som vi behöver i stödet för Ukraina och för Ukrainas folk.
Fru talman! När det gäller att försöka få till någon form av förändring av regimen på Kuba har den hittills förda politiken visat sig vara helt meningslös, oavsett vad man har prövat. Sverige har under många decennier försökt ha relationer av utbyte, men ingenting händer när det gäller Kuba. Vi skulle mycket väl kunna pröva en hårdare linje framöver.
När det gäller att Kuba skulle hamna i klorna på de ondskefulla diktaturerna är det ett faktum att Kuba redan från början var i händerna på den ondskefulla diktaturen Sovjetunionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Kuba är inte ett stort hot mot världsfreden i sig. Jag kan inte säga vad vi ska göra med Kuba, men den politik som Vänsterpartiet nu vill att vi ska fortsätta med - det vill säga att föra dialog, att vara snälla och att tro att de ska ändra sig - har ju inte heller funkat. Jag vet inte riktigt vad ledamoten vill ha i stället.
Fru talman! Som ledamoten Olsson konstaterar har det varit en meningslös politik som har förts. Det gäller framför allt från USA:s sida. De införde sanktioner mot Kuba redan 1962 i en av de mest omfattande handelsblockaderna. Det har inte lett till någon som helst form av demokrati eller mänskliga rättigheter på Kuba.
USA är det närmaste grannlandet till Kuba - inte Europeiska unionen. Den enda gång vi har sett någon form av förändring i den amerikanska politiken - något vi inte ser just nu - var under Obamas tid. Då öppnade man upp för dialog och handel, och då började så sakta reformerna också ske på Kuba. Sedan vände Trump tillbaka skutan och fick tillbaka de hårda sanktionerna.
Det är denna linje som de svenska regeringspartierna nu säger att ni vill ansluta till. Det är en hårdför bojkott som i över 60 år kollektivt har bestraffat det kubanska folket. Jag förstår inte varför ni vill ha denna meningslösa politik.
För mig är det självklart att sanktioner kan vara användbara i vissa fall. Vi ska absolut inte tycka att Kuba är en demokrati där vi ska utveckla allt och bara ge bistånd och föra en massa handel. Vi ska ställa krav på kubanerna. Men då krävs också att man har en politisk dialog. Jag tycker att jag ser tecken i utskottstexten på att regeringen underskattar detta behov.
Fru talman! Texten i utskottsbetänkandet är alltså inte regeringens, utan utskottsmajoritetens. Det sitter fyra partier i utskottsmajoriteten - inte i regeringen. Jag vill bara förtydliga detta för dem som lyssnar.
Men om jag lär mig någonting av detta replikskifte är det att ledamoten Svennelings uppfattning är att ingen politik gentemot Kuba har fungerat, oavsett om den har varit hård eller snäll. Då kan ju inte heller den linje som utskottsmajoriteten företräder sägas vara sådan att vi vet att den skulle vara sämre än den som har förts tidigare. Vi vet dock att flera decennier av försök med dialog inte har förändrat regimens inställning ett dugg.
Fru talman! Som av en händelse kommer debatten i detta replikskifte fortsätta att handla om Kuba.
Jag hörde Stefan Olsson tidigare säga att han inte kunde säga vad vi ska göra med Kuba. Jag har ett tips, fru talman: Det går att rösta på reservation 21 under punkt 14. Det är ett konkret exempel på vad som kan göras.
När Moderaterna tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade för att vi skulle ratificera avtalet om politisk dialog och samarbete med Kuba var man tydlig från Moderaternas sida i debatten - och detta var även utskottets ställningstagande - med att om utvecklingen inte gick i rätt riktning skulle man senast inom fem år ompröva detta. Det här var 2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Man kan läsa avtalet, som i praktiken har varit verksamt sedan 2016. Det har gått mer än fem år av praktisk prövning. Jag läser utskottets majoritetstext, som är tydlig med att utvecklingen inte har gått i rätt riktning. Det är därför förslag kommer upp om att man ska börja med sanktionspolitik.
Ett grepp som Sverige har möjlighet att ta är att regeringen själv omprövar ratificeringen av avtalet. Då skulle vi vara flera medlemsstater som inte stod bakom det. Detta förfogar regeringen över. Är Stefan Olsson beredd att gå den vägen och ompröva ratificeringen från 2019?
Fru talman! Jag företräder inte regeringen, utan jag företräder ett av partierna i utskottsmajoriteten och kan därför inte svara på vad regeringen bör göra.
Men när det gäller avtalet vill jag minnas att Centerpartiet har menat att man borde kunna utvärdera effekterna av det för att se om vi ska jobba vidare med avtalet eller inte. Jag skulle därför initialt vilja ställa en motfråga till ledamoten: Har avtalet haft någon effekt så som det var tänkt? Betyder det någonting? Är det ett verktyg som verkligen är effektivt?
Fru talman! Stefan Olsson säger att han inte företräder regeringen. Men Moderaterna är ju en del av regeringsunderlaget och måste rimligen som en del av utskottsmajoriteten också stå upp för det man konstaterar, nämligen att utvecklingen går i fel riktning.
Avtalet har inte lett till ökad frihet för den kubanska befolkningen. Det har inte ökat demokratin och inte förbättrat rättsstaten, och det har inte skapat förutsättningar för den politiska utveckling som låg bakom samarbetsavtalet och det som den politiska dialogen skulle leda till.
Utskottet verkar i den delen på något sätt redan ha gjort en utvärdering. Om man har valt att göra denna utvärdering från utskottsmajoritetens sida borde man också kunna dra slutsatsen att man ska driva på regeringen för att se till att ratificeringen upphör.
EU-vägen kan man naturligtvis gå och initiera - den debatten återkommer vi till. Men Sverige förfogar självt över ratificeringen. Om vi drar slutsatsen att det här var fel riktning skulle vi rimligen också kunna dra tillbaka vår ratificering. Det är i så fall en signal till andra att följa efter och påverka EU även på det sättet.
Fru talman! Frågan är fortfarande om Stefan Olsson som ledamot och som del av regeringsunderlaget som har dragit slutsatser i utskottsmajoritetens text att avtalet inte fungerar är beredd att gå vägen att upphäva ratificeringen från svensk sida.
Fru talman! Tack, ledamoten, för förtydligandet om vilken roll jag spelar och vem jag företräder här i parlamentet! Jag vill gärna påpeka vilken roll jag har för att det underlättar för förståelsen hos allmänheten för att det är skillnad mellan riksdag och regering och att riksdagsmajoriteten inte alltid nödvändigtvis är regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022
Jag har lyssnat på ledamoten Lundgrens förslag om att upphävandet av en ratificering skulle kunna vara ett alternativ. Jag har själv inte reflekterat över detta förslag tidigare, men det är naturligtvis något jag nu ska ta med mig. Det kan vara en väg så god som någon annan. Men en sanktionspolitik skulle också kunna fungera. Jag är öppen för förslag, för även i ett tidigare replikskifte med en annan ledamot har vi konstaterat att nästan ingen Kubapolitik fungerar.
