Carina Ödebrink (S) svarade Rashid Farivar i en replik om Vägtrafik- och fordonsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:110 Tisdagen den 23 maj” den 23 maj 2023.
Rashid FarivarSD· i en replikTack för svaret, ledamoten Carina Ödebrink! Jag kan börja med att säga att jag inte har någon ambition att rädda planeten. Jag tror inte ens att planeten behöver räddas från svenskar. Jag går tillbaka till min fråga med…Fru talman! Betänkandet vi nu debatterar behandlar motioner om vägtrafik och fordonsfrågor inom en rad olika områden från den allmänna motionstiden. Jag tänker uppehålla mig vid några delar som vi socialdemokrater tycker är särskilt viktiga. Inledningsvis vill jag tydliggöra att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1 om en fossilfri fordonsflotta. Jag återkommer till den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Vi socialdemokrater prioriterar en rättvis, hållbar och modern transportpolitik som bidrar till klimatomställningen och stärker Sveriges konkurrenskraft. Om vi ska lyckas med detta behöver politiken skapa långsiktiga förutsättningar och spelregler för marknaden, men politiken och näringslivet behöver också kroka arm för att vi snabbare ska ta oss bort från beroendet av fossila bränslen. Detta är inte minst viktigt i det säkerhetspolitiska läge världen i dag befinner sig i.
Klimatlagen har som långsiktigt mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgaserna från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I början av året fattade dessutom EU-parlamentet beslut om förbud mot försäljning av nya bilar med bensin- eller dieselmotorer från 2035.
Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Där står vägtrafiken för den största andelen utsläpp. Fler elbilar och en ökning av andelen biodrivmedel på grund av höjd reduktionsplikt bidrar till minskade utsläpp, men det räcker inte.
I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport där regeringens samlade politik utvärderas i förhållande till de klimatmål som riksdag och regering har fastställt. Faktum är att vårt sätt att leva medfört en snabbt stigande global medeltemperatur med extrema väderhändelser som följd. I närtid har vi kunnat ta del av tidig och extrem hetta i södra Europa. I norra Italien har skyfall och översvämningar med flera dödsfall inträffat. Klimatförändringarna är här och nu och kräver kraftfulla åtgärder här och nu men också ett förändrat beteende hos oss alla om vi ska rädda planeten åt kommande generationer.
Klimatpolitiska rådet slår fast att Sveriges utsläpp behöver minska snabbare än de hittills har gjort. Rapporten är tydlig vad gäller regeringens politik hittills: "Den politik som den nya regeringen hittills presenterat är inte tillräcklig för att nå klimatmålen för år 2030. I stället för att snabbt minska utsläppen kommer hittills beslutade och aviserade förändringar tvärtom, också enligt regeringens egen bedömning, att i närtid öka utsläppen. Det gäller framför allt från inrikes transporter och arbetsmaskiner. - - - Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning."
Sju av riksdagens partier stod bakom beslutet om reduktionsplikten. Endast Sverigedemokraterna var då motståndare. Kristdemokraterna kallade reduktionsplikten för en hörnsten i Kristdemokraternas klimatpolitik. Det var då. Nu är det andra tongångar när vi har en sverigedemokratiskt styrd regering.
Beslutet om att kraftigt sänka reduktionsplikten från årsskiftet har mötts av mycket skarp kritik. Konsekvenserna kommer att bli höjda klimatutsläpp, och den utlovade prissänkningen bedöms av drivmedelsbranschen som orealistisk.
Regeringen skapar också osäkerhet i näringslivet där stora investeringar görs för att öka produktionen av hållbara biodrivmedel. I stället riskerar nu kommande produktion och gröna jobb att hamna på marknader utanför Sverige.
Varför behövs reduktionsplikten? Det handlar om att vi ska nå våra klimatmål och om att skapa jobb i den gröna omställningen. Det handlar också om att stärka vår egen beredskap och säkerhet. En högre efterfrågan på fossila bränslen kommer att innebära ett ökat beroende av en orolig omvärld. Både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet är tydliga med att det krävs en reduktionsplikt på hög nivå för att vi ska klara omställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Socialdemokraternas mål är att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen och ledande i den gröna omställningen. Därför behöver vi öka - inte minska - takten med att minska transportsektorns utsläpp. Det går inte att backa in i framtiden.
Klimatbonusen ledde till en kraftig ökning av antalet nyregistrerade laddbara fordon. Vi behöver snabba på elektrifieringen av transporterna, bygga ut laddinfrastrukturen och öka produktionen av el för att ställa om och nå våra mål.
Med detta sagt yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation 1.
Låt mig också säga något om avregleringen av fordonsbesiktningen. Den förväntades leda till lägre priser, mer valfrihet för konsumenterna och högre kvalitet. Riksrevisionen gjorde 2021 en granskning av avregleringen. Den visade att konkurrensen visserligen hade ökat men att priset för kunden också hade ökat kraftigt, med hela 56 procent sedan 2010. Under samma period ökade konsumentprisindex med 10 procent. Tillgängligheten i glesbefolkade regioner är också näst intill oförändrad. Samhällsviktig service måste finnas tillgänglig i hela landet, och därför vill vi se över hur en återreglering av fordonsbesiktningen skulle kunna gå till.
Vi lever i en osäker och orolig tid. Klimatkrisen och ett krig i vårt närområde påverkar människors vardag. Många hushåll är i dag oerhört ekonomiskt pressade. Politikens och regeringens uppgift är då att så långt som möjligt visa på en väg framåt för att vi ska klara klimatomställningen och underlätta för dem som har det ekonomiskt svårast och har minst marginaler. Den sverigedemokratiskt ledda regeringens insatser hittills visar tyvärr inte att man tar dessa uppgifter på det allvar de förtjänar.
(Applåder)
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Carina Ödebrink! Jag begärde replik på samma linje som när jag gjorde begärde replik på Ulrika Heies anförande, och jag säger samma sak nu: Det är karakteristiskt för Sverige att vilja gå före och visa vägen - att vilja rädda planeten och vara världsledande - utan att ta hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter av de beslut som fattas i riksdagen.
Jag vill fokusera på reduktionsplikten, som var ett fokusområde för ledamoten. Det finns underlag som tydligt visar att den underliggande resursmässiga och ekonomiska verkligheten gör er reduktionskalkyl helt omöjlig, Carina Ödebrink. Enligt statens offentliga utredning SOU 2023:15 slukar nämligen Sveriges reduktionsplikt ensam mer än hälften av hela Europas HVO-biodrivmedel. Inte ens om vi tog hit hela världens biodrivmedel skulle det rädda Sveriges klimatmål. Reduktionsplikten ger också kontraproduktiva effekter ekonomiskt och miljömässigt.
Hur ser ledamoten Carina Ödebrink och Socialdemokraterna på dessa effekter av reduktionsplikten?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Fru talman! Först måste jag säga att jag är oerhört glad och stolt över att vara en del av en rörelse som vill rädda planeten. Jag är en del av en rörelse som ser hur det ser ut i världen i dag, med extrem hetta och översvämningar som beror på vårt sätt att leva. Jag är otroligt glad över att jag hör till en rörelse som ser det och vill göra något åt det - som vill skapa en bättre morgondag och en bättre värld för jordens och Sveriges befolkning.
Frågan till Rashid Farivar blir ju vad hans vision är för att rädda planeten. Sverige har trots allt förbundit sig att nå ett antal klimatmål. Jag tycker att frågan faller tillbaka på ledamoten själv. Jag uppfattar att ledamoten lägger fram fakta, men vad är lösningen?
Vi ser att Sverige måste ställa om. Den egna, inhemska produktionen måste öka, och laddinfrastrukturen måste byggas ut. En massa olika saker behöver göras för att vi i Sverige ska nå de klimatmål vi har förbundit oss att nå. Jag vill gärna höra hur Rashid Farivar tänker sig att man ska lösa frågan hur Sverige ska nå klimatmålen, med tanke på att Sverigedemokraterna egentligen ville slopa reduktionsplikten helt och hållet. Nu kommer den ju att bli knappt märkbar för människor vid pumpen.
Berätta alltså gärna för mig hur ni löser detta, Rashid Farivar!
Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Carina Ödebrink!
Jag kan börja med att säga att jag inte har någon ambition att rädda planeten. Jag tror inte ens att planeten behöver räddas från svenskar.
Jag går tillbaka till min fråga med ett citat från utredningen jag nämnde. "Råvarorna till HVO" - det står för hydrogenated vegetable oil - "består oftast av jordbruksgrödor eller restströmmar från livsmedelsindustrin, såsom animaliska fetter eller frityroljor. Sverige har de senaste åren tagit en stor andel av den globala HVO-produktionen i anspråk och Drivkraft Sverige uppskattade att Sverige 2018 använde cirka 30 procent av den globala produktionen av HVO, eller 55 procent av produktionen inom EU."
Enligt riksdagens utredningstjänsts rapport 2023:70 bestod hela 63 procent av Sveriges HVO år 2021 av slakteriavfall från världens alla hörn. Det transporterades från hela världen till Sverige för att tankas i våra bilar så att vi skulle kunna köra runt. På vilket sätt är det miljövänligt? På vilket sätt kommer det att rädda planeten?
Det är extremt beklämmande att man beskriver reduktionsplikten som skillnaden mellan liv och klimatmässig död. Jag är jättestolt över vårt arbete tillsammans med regeringen för att slopa reduktionsplikten. Jag hade helst sett att vi slopade den helt och hållet - att den var totalt 0 procent - eftersom vi behöver biobränsle till de industrier eller transportmedel som inte kan gå på el, till exempel sjöfart och flyg. Där behöver vi biobränsle.
Jag ställer samma fråga som jag ställde till ledamoten tidigare.
Fru talman! Egentligen skulle jag kanske nöja mig med att säga något om det som Rashid Farivar inledde sin andra replik med, nämligen att han inte har någon avsikt att rädda planeten. Jag kan bara beklaga detta, och sedan finns det egentligen ingenting mer att säga. Jag tycker att det är häpnadsväckande att det kommer ett sådant uttalande från en ledamot av Sveriges riksdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Sverige har varit, är och kommer förhoppningsvis även i framtiden att vara ett föredöme i världen - ett land som går före, som genomför den gröna omställningen och som ser till att de gröna jobben hamnar här i Sverige. Det är jag stolt och glad över, och det tycker jag att vi ska fortsätta med. Jag stannar där, fru talman, för jag tycker inte att det finns mer att tillägga i detta replikskifte.
Fru talman! Tack, Carina Ödebrink, för ditt tal! Ledamoten nämnde Kristdemokraterna, så jag kände lite grann att jag var tvungen att begära replik och försvara det vi har sagt och gjort.
Vi tyckte som ledamoten sa - jag kommer inte ihåg om vi kallade det just hörnsten, men vi tyckte att det var viktigt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vara ödmjuk och kunna säga att något kanske inte blev det bästa för landet. När man ser att det är så tycker jag att man ska kunna säga att det inte var rätt väg utan att man vill tänka om. Det är därför vi säger att vi inte vill ha en så kraftig reduktionsplikt som den som beslutades. Det blev fel, och vi tänker att det nog är bättre att gå ned till den nivå vi nu har beslutat om, det vill säga 6 procent.
Ledamoten pratade om de ekonomiskt svåra förhållanden som många nu drabbas av på grund av hur det ser ut i vårt land. En del i detta är naturligtvis att drivmedelskostnaderna verkligen skenar iväg. Med dessa priser och med den tanke som den förra regeringen hade om att höja reduktionsplikten från 30,5 upp till 66 procent skulle vi prata om någonstans 32-33 kronor per liter för att tanka. Vem är det då som drabbas hårdast? Jo, som ledamoten själv var inne på är det de som lever under svåra ekonomiska förhållanden. Men många tycker ju att det inte går.
Min fråga till ledamoten är: Vet ledamoten hur många procent av det fossilfria som köps in som inte är från Sverige?
Fru talman! Jag är väldigt glad över att Magnus Oscarsson tog replik på mitt anförande. Jag hade tänkt att ta replik på hans anförande men hann inte med. Det gjorde Ulrika Heie. Men jag är glad för att jag fick möjlighet till detta.
Visst kan man tänka om, och över tid kan saker och ting förändras. Men det var trots allt sju partier i kammaren som stod bakom klimatramverket, klimatlagen och inrättandet av ett klimatpolitiskt råd. Det var ett väldigt viktigt beslut i Kristdemokraternas klimatpolitik. Det är bara fem år sedan. Vi talar inte om tio eller tjugo år sedan. Det är ändå i närtid.
Man kan ha olika uppfattningar om detta i politiken. Men beskedet från den sverigedemokratiskt ledda regeringen möttes av väldigt skarp kritik. Det var inte bara från oss socialdemokrater. Vi ifrågasatte vad det får för konsekvenser. Naturvårdsverket och regeringens eget klimatpolitiska råd säger att det är ett viktigt verktyg för att nå målet.
Innan min talartid rinner ut måste jag också bemöta att sänkt reduktionsplikt skulle vara en stöttning för de ekonomiskt svaga grupperna. Det tror jag är ett önsketänkande av Magnus Oscarsson. Drivmedelsbranschen själv säger att det är orealistiskt. Det kan öka efterfrågan, och det gör att priserna stiger i stället. Vill man stötta dem som har det svårt finns det andra sätt att göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor
Fru talman! Jag fick tyvärr inte svar på min fråga. Då svarar jag själv på den, så att ledamoten får veta. I varje fall är facit: 80-85 procent av det fossilfria som i dag köps in till Sverige är inte från Sverige utan köps in utifrån. Det köps in från Brasilien och Indonesien.
Det måste man ändå ha med i detta när vi ska ha så mycket inblandning som 66 procent, som var den förra regeringens tanke. Jag tar inte från luften att det kommer att kosta runt 33 kronor litern. Det var vedertaget. Jag tror att till och med SVT tog upp det. Det är inget jag bara dribblar med.
Det är klart som korvspad att det kommer att vara jättetufft för människor oavsett var de lever, bor och verkar i landet. Jag talar om åkeriföretag. De har sagt att det är ett ödesval för dem. Det handlar om hur det kommer att gå för dem om vi ska fortsätta med den höga reduktionsplikten.
Människor hörde av sig till mig och sa: Det går inte att åka till jobbet längre med det här priset. Det är klart att det kommer att påverka jättemycket att priset kommer att vara så högt. Men nu har vi en ny regering som har fattat beslutet att vi inte ska ha upp till 66 procent utan ned till 6 procent.
Vi tror på att det kommer att påverka människor som lever och verkar på landsbygden. Våra jordbrukare säger att det är jätteviktigt att vi sänker reduktionsplikten. Det gäller även för människor som har det svårt ekonomiskt, som ledamoten själv var inne på. Det kommer med detta att bli lite lättare för dem. Det är jag övertygad om.
Fru talman! Det Magnus Oscarsson ger uttryck för gör mig lite oroad. Regeringen har nu gått ut och sagt att reduktionsplikten ska sänkas. Jag vet inte om Magnus Oscarsson har lyssnat på radio och läst i tidningar. Där säger drivmedelsbranschen bland andra att det är orealistiska förväntningar. Det finns i varje fall en risk att det inte kommer att göra så mycket för priset som Magnus Oscarsson och regeringen tror.
Vi kan ta Polen som exempel. Där har man den låga nivå som regeringen nu vill införa. Det har inte påverkat priset i den dramatiska utsträckning som Magnus Oscarsson tror att det ska göra här i Sverige. Det gör mig lite bekymrad.
Vi importerar mycket råvaror för att tillverka biogas. Avfall är i dag en vara på en marknad. Jag tar inte det som intäkt för att inte göra någonting. Det är inget skäl för mig att säga: Då ska vi inte ha biogas, för vi importerar alldeles för mycket.
Vi ska väl se till att stärka den svenska näringen och den egna produktionen. Det är inte minst viktigt med tanke på det läge vi i dag befinner oss i med ett krig i vår närhet och en klimatkris. Vi ska inte vara beroende av stater som är skurkaktiga. Med regeringens beslut om att sänka reduktionsplikten gör vi oss beroende av oljeproducerande länder som också är diktaturer. Det är bekymmersamt.
