Fredrik Ahlstedt (M) svarade Helena Vilhelmsson i en replik om Företag, kapital och fastighet i debatten ”Protokoll 2022/23:107 Torsdagen den 11 maj” den 11 maj 2023.
Helena VilhelmssonC· i en replikDetta är ju oerhört viktigt. Jag delar naturligtvis kritiken. Vi hade ett innehållsrikt särskilt yttrande om nackdelarna med detta, eller rättare sagt om utformningen av förslaget. Det drabbar Kommuninvest. Det drabbar…Fru talman! Företagen är ryggraden i Sveriges ekonomi. Företag som växer och utvecklas skapar fler jobb och därmed högre skatteintäkter. Ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem är naturligtvis också en viktig del och viktiga förutsättningar för att utveckla våra företag i Sverige.
Då många svenska företag verkar på en internationell marknad behöver svenska skatter också vara konkurrenskraftiga för att svenska företag inte ska missgynnas i den globala konkurrensen. Det är därför välkommet att vi nu har en regering och ett Tidöavtal som slår fast att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv och därmed främja företagsamheten i Sverige.
Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i hela landet. En skattesänkning från 22 procent till 20,6 procent har genomförts, bland annat på moderat initiativ. Det kan finnas skäl att se över nivån på bolagsskatten i framtiden för att hitta en än mer konkurrenskraftig nivå ur ett internationellt perspektiv - detta inte minst för att för att vi ska få fart på investeringarna för de befintliga företagen i Sverige men också för att vi ska vara attraktiva för nya investeringar.
Företag, kapital och fastighet
Våra små och medelstora företag är viktiga för att säkra långsiktig tillväxt och utveckling i Sverige. Vi har genom åren på ett enastående sätt lyckats få fram duktiga entreprenörer och därmed livskraftiga företag med flera tusen anställda. Det är i små och medelstora företag som majoriteten av de nya jobben skapas, och om vi kan få fler företag att gå från små till stora är det ett sätt att öka antalet jobb och återupprätta arbetslinjen.
Fru talman! Vi måste nu igen fokusera på att öka Sveriges tillväxt, för vi har under de senaste tio åren halkat efter övriga Europa och världen. Sverige har de senaste fem åren i praktiken haft nolltillväxt. Detta år är prognosen till och med minus. Detta måste vi ändra på.
Den så kallade entreprenörsskatten är i detta sammanhang en viktig ingrediens för att få fart på utveckling och tillväxt i hela Sverige. En attraktiv entreprenörsskatt ska stärka och få fart på företagande, jobb och Sveriges konkurrenskraft. Även den gröna omställningen gynnas av en attraktiv beskattning av dessa företag.
För att understryka vikten av detta gav regeringen Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag ett antal viktiga tilläggsdirektiv till sin utredning i januari 2023. Utredningen fick som tilläggsuppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bland annat utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Vidare ska utredningen analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften både till närstående och till personal ska underlättas, och i övrigt lämna förslag till ändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga.
Fru talman! Skattefrågorna är, som jag har beskrivit det, många gånger viktiga för företags utveckling och tillväxt. Självklart är inte skattesituationen eller skattesystemet det enda som avgör om Sverige skulle kunna öka sin tillväxt. Andra områden som har betydande påverkan är kompetensförsörjning, utbildning och forskning vid våra universitet och forskning och utveckling inom företagen, vilket nu har blivit mer fördelaktigt genom det FOU-avdrag som nyss har utökats. Utöver detta behövs hög effektivitet i tillståndsprocesser och administrativa system som hanteras av stat och kommun.
Fru talman! Kapitalanskaffning är en grundläggande del för all företagsamhet. Utan kapital inga företag, och utan företag inga jobb. I detta perspektiv får inte kapitalbeskattningen hämma möjligheten för företag att hitta kapital för investeringar och expansion. Banker, börsen och privat kapital är viktiga när det gäller att få företag att växa, anställa och utvecklas. Vi får då inte ha skatter som motverkar eller inte är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.
Riksdagen beslutade 2021 att införa den så kallade bankskatten, som fick namnet riskskatt för kreditinstitut. Jag tänkte inte dra igång en debatt om riskskatten här, men jag vill ändå slå fast att den borde avskaffas på sikt. I samband med behandlingen av betänkandet 2021 riktades ett tillkännagivande om att Kommuninvest borde undantas från denna beskattning eftersom syfte och mål inte träffar Kommuninvest och dess verksamhet. Den frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Fru talman! Investeringssparkonto har blivit en succé sedan det infördes 2012 och har gjort att vi har förenklat sparandet i aktier och fonder för många småsparare i Sverige. Vi tycker att det är rimligt att alla som sparar i ett investeringssparkonto också ska ha möjlighet att delta i nyemissioner och börsintroduktioner oavsett vilket institut som handhar ISK-kontot. Vi ser därför positivt på förslaget om att göra ett förtydligande i lagstiftningen.
Fru talman! Den svenska skattepolitiken avseende företag och kapital ska vid sidan av att säkra goda och stabila skatteintäkter också skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och fler jobb samt bidra till den gröna omställningen och ett hållbart samhälle. Skattepolitiken ska uppfattas som legitim och rättvis, med öppenhet och transparens som viktiga ledord.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag vill egentligen inte heller dra igång någon debatt om riskskatten, men jag hade tänkt fråga om den. Jag tryckte på replik innan ledamoten hade hunnit kommentera den i sitt anförande.
Vi känner ju till historien kring riskskatten. Det kom väldig kritik mot propositionen när den beslutades här i kammaren. Därför blev det tre tillkännagivanden, bland annat om att Kommuninvest skulle undantas, av många olika skäl. Propositionen fick mycket kritik av våra expertinstitut när det gällde missgynnsam konkurrens i förhållande till utländska banker och så vidare, vilket kan leda till att man flyttar verksamhet utomlands.
Moderaterna var kanske de enda som hade ett yrkande om avslag på propositionen. Många andra hade särskilda yttranden men avstod från att rösta och ta ställning i och med att riksdagen gjorde dessa tillkännagivanden.
Nu finns detta beslut, och frågan ligger i regeringens knä. Moderaterna kontrollerar ju Finansdepartementet. Det moderaten glömde att nämna var att tillkännagivandet faktiskt lydde att man senast i oktober skulle komma tillbaka med ett förslag om ändring eller rättare sagt säkra Kommuninvest. Då skulle detta redan ha varit igång i dag.
Jag tänkte bara höra om ledamoten kan säga något mer om hur detta har hanterats. Ni ligger ju efter i tid. Har regeringen planer på att riva upp bankskatten, eller vad har man tänkt sig?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!
När det gäller riskskatten och många andra skatter vet ledamoten mycket väl att Moderaterna har en linje som innebär att vi vill sänka flera av dem, och vissa skatter vill vi till och med ta bort. Men i den ekonomiska situation vi befinner oss i, med hög inflation och höga räntor, är det inte perfekt läge att sänka vissa skatter just nu.
Frågan om riskskatten bereds fortfarande på departementet. Vi hade redan när den infördes synpunkter på hela bankskatten, och vi hade särskilda synpunkter på detta att blanda in Kommuninvest i det hela. Riskskatten missar ju sitt syfte när den drabbar Kommuninvest, för det är inte där som risken i sektorn uppstår. Det riskerar bara att påföra en massa extra avgifter i kommuner och regioner.
Vår ambition är att återkomma så fort som möjligt med ett förslag när det gäller detta.
Fru talman! Detta är ju oerhört viktigt. Jag delar naturligtvis kritiken. Vi hade ett innehållsrikt särskilt yttrande om nackdelarna med detta, eller rättare sagt om utformningen av förslaget.
Det drabbar Kommuninvest. Det drabbar medlemsägda banker som lokala sparbanker eller Länsförsäkringar Bank. Detta med Kommuninvest är väldigt allvarligt, för en stor andel av våra små och medelstora kommuner har ingen annan finansiering. De lånar av Kommuninvest för att finansiera investeringar i välfärden. Det kommer alltså att bli dyrare. Det är en väldigt olycklig situation.
Men nu är vi där vi är. Regeringen har att hantera detta oavsett om man vill eller inte. Det var därför jag ville ställa frågan. Jag hör att ledamoten säger att regeringen ämnar återkomma så snart som möjligt med förslag. Jag hoppas att det verkligen blir av, för det är som sagt långt efter angiven tid från riksdagen.
Jag är dock lite osäker. När vi i skatteutskottet hanterade skrivelsen om hur regeringen hanterar alla tillkännagivanden är jag inte helt säker på att skatteutskottet sa: Det är bråttom - skynda på!
Det åligger ju Moderaterna som regeringsparti ett visst ansvar att uppfylla tillkännagivandet.
Fru talman! Jag kan försäkra Helena Vilhelmsson om att vi kommer att jobba med frågan.
Jag har själv haft ett stort engagemang i frågan. Jag har skrivit flera debattartiklar om detta och hur det är missvisande att över huvud taget införa skatten men att det slog särskilt illa när det träffade Kommuninvest. Jag delar den uppfattningen och är också orolig då det finns många kommuner - och till och med en del regioner - som är mer eller mindre beroende av finansieringsmöjligheterna från Kommuninvest. Jag kommer alltså att bevaka frågan framöver.