Linda W Snecker (V) svarade Jimmy Ståhl i en replik om Sjöfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:106 Onsdagen den 10 maj” den 10 maj 2023.
Jimmy StåhlSD· i en replikTack, Linda W Snecker, för anförandet! Det låter som om regeringspartierna och Sverigedemokraterna har sänkt reduktionsplikten bara för att subventionera fartyg och uppmuntra de tunga transportörerna att leverera mat…Fru talman! Min morfar var sjökapten. Han lämnade som 16-åring ett fattigt hem utanför Höganäs för att börja arbeta på fartyg som fraktade varor över världens alla hav. Därefter läste han till sjökapten i Kalmar, där han träffade min mormor. Det är från honom efternamnet Snecker kommer. Det är för övrigt en påhittad dansk-svensk variant av ordet snickare.
Jag har, genom min morfar, fått lära mig att sjöfolk är ett speciellt släkte. Det är äventyr, disciplin och en värld utan gränser som lockar. Men livet på sjön är inte enkelt. Det är ett utmanande och stundtals väldigt farligt arbete.
Vad som skulle påverka livet på sjön skulle vara om fler fartyg svenskflaggades och började lyda under svenska arbetsmiljöregler. Att driva till exempel ett färjerederi under ett annat lands flagg är inte rimligt. Det leder till illojal konkurrens när arbetsmiljö och löner kan dumpas på ett sätt som inte är värdigt ett land som Sverige. Därför måste mer göras för att fler fartyg ska ha svensk flagg. Flera av regeringspartierna har lyft fram det här i dag. De pratar om sitt goda samarbete inom sjöfartspolitiken, men det börjar bli upp till bevis. Vad tänker regeringen leverera?
Arbetsmiljön på fartyg är farlig, men till sjöss regleras arbetet genom en särlagstiftning med väsentligt sämre kontroll av arbetsmiljön. Fackklubben på fartyget får inte själv utse skyddsombud. Därför måste fartygssäkerhetslagen ändras. Arbetsmiljön till sjöss och i hamn måste bli bättre och kontrollen tydligare.
Fru talman! Det finns ett stort utbildningsbehov på många områden inom transportsektorn, bland annat sjöfarten. Det är en utbildning och ett yrke som kräver att du kan både räkna och göra lång praktik till havs under ett års tid för att till slut bli till exempel sjökapten. För att bli lots krävs ytterligare utbildning hos Sjöfartsverket på uppemot ett år.
Yrkena och utbildningarna behöver anpassas efter dagens samhälle och värld. Att vara borta flera veckor eller ett halvår i sträck har sin tjusning men är också en utmaning. Fler måste lockas till sjön, men sjön måste även anpassas efter livet på land. Jag skulle vilja se en plan för hur fler kan lockas till yrken inom transportbranschen, från sjön till järnvägen och vägen. Det tänker jag att regeringen kan fortsätta diskutera.
Sjön är otroligt viktig för Sveriges import och export. Av allt som tas in i landet i dag fraktas 90 procent på sjön. Regeringen säger att sjöfrakten och sjöfarten ska öka. Det är högprioriterat av regeringen - ändå ser vi inga förslag på hur det ska genomföras. Det regeringen gör är i stället att sänka dieselpriserna för de tunga lastbilarna. Pratet om att satsa på svensk sjöfart är alltså just prat och ingen som helst handling.
Något som möter mycket kritik är hur Sjöfartsverket är finansierat. Verket är inte en förvaltningsmyndighet som får statliga medel utan ett affärsverk som finansieras genom att man tillhandahåller farleder där fartyg kan transportera gods som importeras till och exporteras från Sverige.
Ett vanligt argument är att om farledsavgifterna skulle sänkas skulle mer kunna fraktas på sjön, men för det första fraktas nästan allt på sjön redan så det finns inte jättemycket mer att börja frakta den vägen, och för det andra är inte farledsavgifterna någon betydande utgift för rederierna. De fungerar ganska dåligt som styrmedel vad man än vill uppnå - oavsett om det är ett miljöincitament eller en överflytt från vägen till sjön.
Statskontoret har tittat på överflyttningen och priset, och det är möjligen inlandssjöfarten som kan öka sina transporter på sjön. Men då ska man komma ihåg att inlandssjöfarten har väldigt lågvärdigt gods.
Om man väljer att sänka farledsavgifterna skulle det innebära att svenska staten skulle subventionera ett av världens största bolag som gör miljarder och åter miljarder i vinst. Jag vet inte hur det är med mina kollegor i kammaren, men jag vill hellre att våra skattepengar går till skolan, sjukvården, polisen och försvaret i stället för till att subventionera globala fraktföretag.
Det vore bättre att göra Sjöfartsverket till en förvaltningsmyndighet utan krav på avkastning. Avkastningen kommer i dag från rederierna. Det är där myndigheten gör sin vinst. Men myndigheter har överlag svårt att göra affärer, så låt dem för allt i världen slippa finansieras på det sättet!
Jag yrkar bifall till reservation 4.
Fru talman! Tack, Linda W Snecker, för anförandet! Det låter som om regeringspartierna och Sverigedemokraterna har sänkt reduktionsplikten bara för att subventionera fartyg och uppmuntra de tunga transportörerna att leverera mat till våra bord. Men genom att priset på diesel sänks blir det rimliga kostnader för handeln och rimliga matpriser. Jordbrukarna och lantbrukarna behöver inte ha höga dieselpriser. De priserna gör att matkostnaderna skjuter i höjden och att folk får flytta från hus och hem för att de inte har råd. Lönen räcker inte till.
Vad gäller sjöfarten, om vi nu återgår till den, är farledsavgifterna extremt höga i Sverige. I Finland halverade man farledsavgifterna när corona kom, och i Estland har man låga farledsavgifter, men i andra länder är det inga farledsavgifter att prata om. De är ett stort hinder.
Jag föreslog i mitt anförande att inlandssjöfarten och kustsjöfarten farledsavgiftsbefrias. Det gäller alltså fartyg som går mellan svenska hamnar. Där får Sjöfartsverket i dag knappt in några avgifter över huvud taget. Jag undrar hur Linda W Snecker och hennes parti ställer sig till ett sådant förslag för att främja sjöfarten.
Fru talman! Jag håller med ledamoten Jimmy Ståhl om att det i dag är för dyrt för vanliga familjer att klara sig. Folk får gå från hus och hem, och man har inte råd att sätta den mat man vill på bordet. Men det beror ju inte på dieselpriserna eller på någonting annat sådant, utan på den ekonomiska kris vi lever i.
Att göra som regeringen gör med dieselpriserna har starkt ifrågasatts av hela branschen. Det kommer inte att leda till några 5,50 kronor i lägre pris vid pump. Alla har sagt att det inte kommer att bli någon sådan prissänkning som regeringen tror. Det är absolut för dyrt, men det regeringen behöver göra är helt andra insatser för att svenska barnfamiljer ska få det betydligt bättre än i dag.
Angående ledamoten Ståhls fråga om farledsavgifterna har Statskontoret utrett dem. Det är en fantastiskt bra utredning där man konstaterar att farledsavgifterna inte på något sätt är betungande för rederierna. Det är inte farledsavgifterna som påverkar överflytten från väg till sjö.
Det man inte tar upp i utredningen är till exempel hamnavgifterna, som är hemliga. Rederierna och hamnen gör en överenskommelse om hur mycket det ska kosta. Hamnavgifterna är det ingen som pratar om. Kanske har de större betydelse än farledsavgifterna, som inte har någon betydelse för vare sig överflytten eller miljöincitamenten? Däremot finns det i Mälaren och Vänern en liten möjlighet att öka det lågvärdiga godset på farlederna om man på något sätt sänker farledsavgifterna. Låt oss kolla på om det går att öka transporterna på sjön och avlasta vägarna, speciellt i Mälardalen!
Fru talman! Det är ganska intressant, egentligen. Jag förstår att utredningen säger att farledsavgifter för sällananlöp till Sverige inte är den stora andelen av utgifterna. Det kan jag köpa. Men det handlar ju om kustsjöfart för att få i gång transporter mellan Sveriges hamnar så att man kan ha en indirekt sjöbusstrafik från Göteborg och hela vägen upp till norska och finska gränserna. Då handlar det om att frakta gods i Sverige.
Med tanke på att kanske 75-85 procent av folket i Sverige bor inom fem mils avstånd från havet bor ju den stora majoriteten av människorna ganska havsnära. Men att transporter inte skulle fördyra matkostnaderna förvånar mig jättemycket. Det är självklart att om transporterna är dyra blir matpriserna höga. Om man får ned kostnaden för transporter blir maten billigare i butik.
Någonstans måste någon betala, och det är vi konsumenter. Självklart är det en grymt tung utgift nu, med tanke på att vi också har inflationen i övrigt och skenande räntor. Allt detta blir kaka på kaka. Att sänka reduktionsplikten är därför ett bra sätt.
Att bränsleföretagen ifrågasätter att vi minskar deras intäkter är väl inte jättekonstigt. Men jag tror inte på vare sig bränslebrist eller annat som det larmas om. Det här var känt av dessa bolag långt innan beslut kom om att sänka reduktionsplikten.
Fru talman! Regeringen får absolut tro, som man gör i kyrkan, på att sänkning av reduktionsplikten kommer att leda till minskade matpriser. Jag har väl slutat tro på regeringens politik, eftersom ingenting i den har gjort att svensk ekonomi blivit starkare eller att ekonomin stärkts för till exempel barnfamiljer.
Jag övergår till sjöfarten. Frekvensrabatterna är väldigt stora i farledsavgifterna. Från femte anlöpet blir det väldigt stor rabattering av anlöpen för fartygen. Dessutom ingår miljöincitamentsrabatteringen i farledsavgifterna. Precis som Statskontoret säger påverkas inte rederierna av farledsavgifterna. Det är inte heller någonting som tas upp när man pratar med till exempel hamnarna. Man kan fråga: Märker ni att farledsavgifterna gör att färre fartyg kommer till hamn? Nej, något sådant är inte fallet, blir svaret. Att vi sedan har en branschorganisation som är väldigt "eager" på att prata om det här och lobba på politiker är en annan fråga.
Jag tycker att vi ska kolla på våra statliga utredningar och se vad de säger om hur man på bästa sätt kan finansiera våra svenska myndigheter, såsom Sjöfartsverket. Det är i dag ett affärsverk som måste gå med vinst till svenska staten. Det enda sättet för myndigheten att gå med vinst är att ta ut avgifter från rederierna. Jimmy Ståhl säger att rederierna påverkas av farledsavgifterna, vilket jag inte tror på. Men säg att det är så och att vi skulle kunna öka så att 100 procent av allt gods går med sjöfart om vi sänker farledsavgifterna - gör då om Sjöfartsverket till en förvaltningsmyndighet utan vinstkrav! Det är precis det som Statskontorets utredning säger, och det är det som jag baserar Vänsterpartiets sjöfartspolitik på.