Amanda Palmstierna

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen konstaterar att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Riksrevisionen menar i sin granskning att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken behöver bli tydligare.

Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser också att rapporten är ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen konstaterar bland annat att Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar den bedömningen, men menar att ett sådant övervägande måste föregås av en analys. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Kontrollen av tredjelandsmedborgare som ansöker om nationell visering eller uppehållstillstånd i Sverige ska stärkas. Riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med förslaget är att anpassa svensk rätt till EU:s reviderade regelverk om Centrala informationssystemet för viseringar, VIS. VIS är ett system för utbyte av uppgifter om viseringar mellan EU:s medlemsländer. Enligt det reviderade regelverket ska nu även uppgifter om nationella viseringar, det vill säga visering för längre vistelser, och uppehållstillstånd ingå i systemet. Dessutom ska brottsbekämpande myndigheter få förbättrad åtkomst till det.

Förslaget innebär bland annat att

• det blir tydligare i vilka situationer en tredjelandsmedborgare, det vill säga en person som inte är medborgare i ett EU/EES-land, är skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för en kontroll i systemet
• det införs en skyldighet att låta sig fotograferas och att lämna fingeravtryck vid ansökan om nationell visering.

Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.

Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.

Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.

Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.

Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, med syftet att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Förslagen innebär i huvudsak att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat kommer det att ställas krav på att minst hälften av riksdagens ledamöter säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits.

Eftersom förslaget gäller en ändring i grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2027.

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet.

Förslagen handlar bland annat om följande:

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet.

Förslagen handlar bland annat om följande:

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om utbudet och behovet av vuxenutbildning, yrkeshögskolan, validering, kvaliteten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och om utbildningen i svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.