Paulina Brandberg

Fru talman! Interpellanten påpekar, vilket jag absolut håller med om, att det är viktigt att det också blir kostsamt för de företag som inte har någon plats på svensk arbetsmarknad att göra fel.

Det finns lagstiftning. Det finns många myndigheter som har verktygslådor och möjlighet att ingripa mot dessa företag. Just därför är det så viktigt med det myndighetsgemensamma arbetet. De myndigheter som ingår i det arbetet är bland annat Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket och brottsbekämpande myndigheter. Var och en av dessa myndigheter sitter med olika verktygslådor. Om vi på riktigt ska komma åt de fula fiskarna på svensk arbetsmarknad behöver vi se till att använda många av dessa verktygslådor samtidigt, för att få maximal effekt.

Därför är jag väldigt glad att regeringen har växlat upp detta arbete och att vi också har gjort det som borde ha gjorts för väldigt länge sedan: Vi river sekretesshindren, så att dessa myndigheter kan utbyta information med varandra och få möjlighet att samverka på ett effektivt sätt.

Med detta vill jag tacka för debatten och för ledamotens engagemang för arbetsmiljöfrågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det uppdrag som vi gav om säkerhetskultur i byggbranschen är inte hela lösningen, visst, men jag ser det som en viktig åtgärd. Det är också en åtgärd som regeringen har beslutat om efter att bland andra jag själv har deltagit i flera möten med arbetsmarknadens parter där det funnits många vittnesmål om stora brister i säkerhetskulturen i just byggbranschen.

Problematiken kan ha flera bottnar. En av de saker som lyfts när jag möter företrädare för arbetsmarknadens parter är att det i byggbranschen finns många utstationerade arbetstagare som kanske kommer från länder där man har en annan syn på säkerhetskultur än man har i Sverige. Det ser jag som en viktig orsak till att vi faktiskt borrar ned oss extra mycket i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta är inte det enda regeringen gör. Jag nämnde några exempel i mitt förra anförande, men jag kan lägga till att regeringen också har gett direktiv om fler oanmälda inspektioner på våra arbetsplatser. Från regeringens sida tror vi nämligen att man får en bättre bild av säkerhetsbrister på en arbetsplats om man genomför en inspektion utan att ringa och anmäla besöket först. Vi tror också att det är viktigt att fysiska inspektioner är huvudregeln snarare än digitala inspektioner, som vi såg en ökning av i samband med pandemin.

Regeringen har också i budgeten skjutit till pengar för att Arbetsmiljöverket ska kunna vässa sig när det gäller vilka branscher som kräver extra mycket tillsyn, där riskerna är som störst.

Utöver detta beslutade regeringen i februari i år om tilläggsdirektiv till Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Detta är en delegation som tidigare har lämnat ett delbetänkande. Man tittar just på frågan om myndighetssamverkan och på hur viktigt det är för att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Regeringen har i tilläggsdirektiven till delegationen nu gett direktiv om att vässa in sig på vissa branscher, bland annat byggbranschen, där regeringen ser att det finns särskilda behov av att hitta konkreta åtgärder som kan lösa problematiken.

När det gäller arbetslivskriminaliteten är det, precis som jag sa i mitt förra anförande, såklart viktigt att vi inte ska ha aktörer som tjänar pengar på bekostnad av andra människors liv och hälsa. Detta är pengar som inte sällan göder den kriminella ekonomin. Men jag får också höra fler och fler vittnesmål om att det är svårt för seriösa företag att överleva i de branscher där arbetslivskriminaliteten breder ut sig. Det är väldigt svårt att vinna upphandlingar, för man har svårt att konkurrera prismässigt med dem som tar genvägar i säkerhetsarbetet. Det är just därför det är så viktigt att detta arbete bedrivs på två fronter: De som vill göra rätt ska få lättare att göra rätt, och de som inte vill göra rätt har ingen plats på svensk arbetsmarknad. Vi måste vara noga med att det också verkställs i verkligheten.

Fru talman! Jo då, regeringen har tagit initiativ. Bland annat har vi tillsatt en utredning för att ta fram en ny strategi där vi också utvärderar hur den tidigare strategin har fungerat.

Jag tycker att det är positivt att den förra regeringen tog fram denna strategi. Vi behöver arbeta för en nollvision när det gäller antalet som dör, skadas eller blir sjuka på jobbet men också av jobbet. Detta är helt centralt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Regeringen jobbar utifrån strategin. Bland annat håller vi arbetsmiljöforum flera gånger om året, och vi har också fortsatt det arbete som den förra regeringen påbörjade med att inrätta center mot arbetslivskriminalitet. Det är något som jag ser som oerhört viktigt och värdefullt för att stärka det myndighetsgemensamma arbetet.

Regeringen har därefter ytterligare växlat upp det myndighetsgemensamma arbetet när det gäller just arbetslivskriminaliteten genom att satsa mer pengar - nu senast 100 miljoner kronor som en förstärkning av det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet - samtidigt som vi har rivit många av de sekretesshinder som tidigare har utgjort hinder i arbetet.

Precis som interpellanten säger visar forskning att de flesta olycksfall i arbetet faktiskt kan förebyggas. De skulle kunna förhindras om man hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete och följde de regler och föreskrifter som finns. I det här arbetet behöver vi både arbeta med de aktörer som försöker göra rätt - de behöver få hjälp med att göra rätt - och komma åt arbetslivskriminaliteten och de aktörer som medvetet fuskar och därmed konkurrerar ut de seriösa aktörerna.

När det gäller att underlätta för dem som vill göra rätt har regeringen alldeles nyligen, för cirka två veckor sedan, beslutat att ge Mynak i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om säkerhetskultur i byggbranschen, vilket kan bidra till att förebygga olycksfall. Detta är ett uppdrag som ska redovisas senast den 31 december nästa år. Anledningen till detta uppdrag är att vi ser att just byggbranschen är en av de branscher där det sker flest olycksfall i arbetet och där det är otroligt viktigt att ha en gedigen säkerhetskultur. Jag ser fram emot att ta del av den rapporten under nästa år.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka initiativ regeringen har tagit som ett resultat av regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025. Johanna Haraldsson har också frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet på svenska arbetsplatser.

Jag vill inleda med att tacka för frågorna och understryka att jag delar Johanna Haraldssons engagemang i arbetsmiljöfrågor.

Det övergripande målet för regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025, En god arbetsmiljö för framtiden (skr. 2020/21:92), överensstämmer med målet för arbetslivspolitiken om goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. I regeringens mål ingår även målet om en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, som motverkar att människor utestängs från arbetet, som tar hänsyn till människors olika förutsättningar och som bidrar till utveckling av både individer och verksamhet. Strategin innehåller även fyra delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv samt en arbetsmarknad utan brott och fusk.

Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap tar årligen fram åtgärdsplaner inom sina respektive områden för att genomföra arbetsmiljöstrategin i samverkan med arbetsmarknadens parter. Åtgärdsplanerna följs upp, och det rapporteras till regeringen. Därutöver har regeringen bland annat fortsatt arbetet med ett löpande arbetsmiljöforum för dialog med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.

Regeringen tar frågor om arbetsmiljö på stort allvar. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny arbetsmiljöstrategi (dir. 2024:56) för perioden 2026-2030. Den särskilde utredaren ska bland annat analysera genomslaget för den nuvarande arbetsmiljöstrategin och bedöma om de fyra delmålen är ändamålsenligt utformade med hänsyn till bland annat pågående omvärldsförändringar som på olika sätt påverkar förutsättningarna för delmålens genomslag. Det gäller bland annat brottslighet och arbetstagares utsatthet för hot och påtryckningar, tilltagande digitalisering och utveckling av ny teknik, distansarbete, arbetsrelaterad stress, internationalisering, den gröna omställningen och klimatförändringarnas effekter. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för denna otroligt viktiga debatt. Jag kan lova interpellanten att detta är en fråga som inte kommer att försvinna från min radar så länge jag sitter på den här posten.

Förra året följde jag med polisens prostitutionsgrupp ut på ett arbetspass för att själv med egna ögon se hur polisen arbetar mot dessa kvinnor och hur man på det sättet också faktiskt kan påverka efterfrågan. Vi vet nämligen att det spelar roll om sexköparna möter konsekvenser av sitt agerande.

Jag uppskattar verkligen denna debatt, för jag tror att det är viktigt att vi är fler som pratar om dessa frågor, framför allt bland oss som har positioner där vi har möjlighet att nå ut till många. Jag hoppas att många av oss kan prata om dessa frågor, visa civilkurage och inte vara tysta när vi möter felaktiga, vill jag påstå, attityder om att sexköp är något som bör normaliseras. Att vi är många som höjer rösten och säger ifrån tror jag är otroligt viktigt - parallellt, såklart, med fortsatta politiska åtgärder som jag kommer att kämpa för varje dag så länge jag har den här posten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för att hon visar på vad det är för situationer det ofta handlar om här.

Jag skulle vilja bredda bilden med att säga att det som interpellanten pekar på är en typ av situation. Vi har också en situation med unga flickor, som det ofta är, som är uppvuxna i Sverige men kanske har ett bagage där de varit utsatta för sexuella övergrepp och trauma som skapat en situation där de lättare blir offer för människohandlare och kopplare och helt enkelt hamnar i att de säljer sin kropp.

Jag känner också stor oro över att en ny rapport från Ecpat visar på att fler och fler ungdomar hamnat i ett tänk där man inte tycker att det är en sådan stor grej att sälja sin kropp eller att köpa sexuella tjänster. När vi tittar på det längre loppet ser vi vad det här gör med unga människor, med kvinnor, och vad det gör med ens syn på sin kropp och ens självkänsla när man är utsatt i prostitution och såklart allra mest när det gäller människohandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver arbeta med de här frågorna. Vi behöver arbeta med de här attityderna för att se till att det blir en förändring och att vi inte backar i det här arbetet.

Som jag sa inledningsvis och som interpellanten har uttryckt förståelse för kan jag inte gå in och prata om hur en myndighet ska lägga upp sitt arbete, men jag vill verkligen betona regeringens syn på dessa frågor.

Regeringen har tillsatt en utredning om det som kallas bristande vandel, som har fått stor medial uppmärksamhet. I Tidöavtalet angavs att prostitution skulle ses som en del av detta. Jag vill vara noga med att säga att ordet prostitution inte finns med i direktiven till denna utredning.

Det som interpellanten berättar om hur personer avvisas från vårt land är något som sker enligt en lagstiftning som faktiskt har funnits ganska länge. Man avvisas från landet när man inte anses ha en hederlig försörjning, och kvinnor har under ganska lång tid avvisats från Sverige just på grund av att de befinner sig i prostitution.

Var utredningen om vandel kommer att landa kommer jag inte att försöka förutsäga här i dag, men jag vill vara tydlig med att regeringen kommer att fortsätta ta strid för dem som är utsatta. Jag hoppas att de åtgärder vi nu har vidtagit genom att ta fram en ny nationell strategi och inte minst genom att tillsätta en ambassadör kommer att få konkret betydelse för attityder och även konkreta resultat när det gäller denna typ av problematik.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka interpellanten för det engagemang som jag vet att hon också känner för de här frågorna, ett engagemang som jag uppskattar därför att jag tror att det är viktigt att vi jobbar brett med de här frågorna för att kunna få till en förändring som inte sällan ligger på generell attitydnivå i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellanten berättar om signaler som hon har fått från civilsamhället gällande en förändring i bland annat bemötande av brottsoffer. Jag kan berätta för interpellanten att jag har nåtts av samma signaler. Det är också en förändring som jag har fått berättat för mig har skett under ett flertal år.

Precis som jag sa i mitt inledande svar är regeringens hållning att de personer som utnyttjas i prostitution och människohandel är personer som väldigt ofta befinner sig i en utsatt situation och att det är fråga om brottsoffer.

Jag nämnde några åtgärder i mitt inledande svar som bland annat handlar om att ta ett helhetsgrepp och ta fram en ny strategi för just prostitution och människohandel. Men jag tror att vi generellt behöver höja brottsofferstatusen i vårt samhälle, inte minst när det gäller de brott där just kvinnor och barn drabbas.

Jag ser det som ett stort problem att vi i dag har en väldigt stor straffrihet för den här typen av brott. När det gäller specifikt människohandelsbrottet har vi knappt några fällande domar alls. Jag var själv delaktig i ett människohandelsmål som resulterade i en fällande dom 2019, men såvitt jag vet är det inte många fällande domar gällande människohandel som har kommit sedan dess. Detta påverkar såklart attityderna kring den här typen av brott. Blir det inga fällande domar eller sanktioner när man begår den här typen av brott sänder det såklart signaler. Det kan också påverka vilka prioriteringar som görs.

Jag nämnde några åtgärder från regeringens sida som riktar sig specifikt mot prostitution och människohandel. Men jag vill i det här sammanhanget också betona behovet av ett rättsväsen som mäktar med den situation som vi har, där vi har en gängbrottslighet som tar väldigt mycket syre i den offentliga debatten och där det då alltid finns en risk att andra viktiga brott och annan grov brottslighet glöms bort.

Regeringen har i budgeten satsat mycket resurser på rättsväsendet. Självklart behöver vi följa upp att de här resurserna säkerställer att det inte bara är gängbrottsligheten som kan hanteras utan även annan brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Märta Stenevi har frågat mig om jag har uppmärksammat en förändring i polisens bemötande och agerande gällande brottsoffer i sexuell kommersiell exploatering och om den förändringen i så fall är sanktionerad av regeringen, om jag anser att offer för människohandel är att betrakta som personer som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt, om jag anser att det vore rimligt att kräva av polisen att alla brottsoffer bemöts med respekt och ges de rättigheter de har enligt Europarådets människohandelskonvention samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för offer för människohandel och stärka deras rättigheter som brottsoffer i det svenska rättssystemet.

Jag vill börja med att tacka för ledamotens engagemang och möjligheten att få diskutera en viktig fråga inom ett område där regeringen gör satsningar för att flytta fram positionerna. För mig och denna regering är det av största vikt att personer som är utsatta för prostitution eller människohandel får det skydd, det stöd och den hjälp som de behöver från alla samhällets instanser. Jag kan inte kommentera hur arbetet bedrivs vid en enskild myndighet men kan försäkra ledamoten att det för regeringen är centralt att brottsoffer kan åtnjuta de rättigheter de har enligt Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.

Genom sexuell exploatering och prostitution utnyttjas människor, oftast kvinnor som redan befinner sig i en utsatt situation, på ett cyniskt och hänsynslöst sätt. Regeringen anser att det länge har varit för stort fokus på gärningspersonen. Det är något som behöver ändras, inte bara i förhållande till den organiserade brottsligheten utan även när det gäller skyddet för exempelvis kvinnor och barn.

Offer för människohandel är ofta individer som redan lever med en särskild utsatthet. Det kan vara ekonomisk utsatthet eller att personen saknar uppehållstillstånd eller har en funktionsnedsättning. Denna regering är tydlig med att den som utsätts för prostitution eller människohandel alltid är ett brottsoffer.

Brottsoffermyndigheten redovisade i juni regeringsuppdraget att kartlägga samhällets samlade stöd till brottsoffer, och redovisningen är ett viktigt underlag för vidare åtgärder på området. Polismyndigheten har enligt förundersökningskungörelsen (1947:948) skyldighet att informera den som utsatts för brott om vilket stöd och skydd som finns i samhället. Polismyndigheten arbetar löpande med att förbättra information och stöd till brottsoffer, och polisens arbete är anpassat för att kunna hjälpa individer med olika behov av skydd.

Jag företräder en regering där arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel är högt prioriterat.

Under 2024 har regeringen tilldelat Jämställdhetsmyndigheten totalt 23,5 miljoner kronor för arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel. Östersjöstaternas råd har 2024 fått ett tillskott på 2,8 miljoner kronor för att stärka arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och mot efterfrågan.

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit en förstärkning av stödet till utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor under 2025 och aviserat ett beräknat belopp på 5 miljoner under 2026. Som underlag för åtgärder finns förslag från Jämställdhetsmyndighetens rapporter samt betänkandena Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) och Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften (SOU 2023:98) som regeringen mottog 2023 och som nu bereds inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen ska ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel för åren 2025-2027. Vidare tillsätter regeringen ett sändebud, med ställning som ambassadör, som ska företräda Sverige i det internationella samarbetet mot människohandel och människoexploatering, inklusive som en del av den organiserade brottsligheten.

Fru talman! Precis som interpellanten känner till kan man inte som statsråd föregå en beredningsprocess, och jag har tyvärr inte heller något datum att lämna här. Men jag vill absolut lämna delbeskedet att det inte är ett alternativ att denna specialitet ska försvinna. Den är viktig, och den fyller en väldigt viktig funktion i vårt arbetsliv och när det gäller arbetsmiljöfrågorna.

Precis som interpellanten har sagt och som också har lyfts här är det viktigt att vi säkerställer att företagshälsovården fortsätter att fungera både genom de åtgärder vi vidtar och, såklart, genom finansieringen. Om man tvivlar på att regeringen tar frågan på allvar kan man titta på vad vi har aviserat i budgeten inför nästa år, där vi ökar de anslagna medlen med 20 miljoner kronor för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta till vara företagshälsovårdens expertresurser. Därför utvecklas bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Detta är en del av regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att se över beloppsgränserna i förordningen om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Utöver detta kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket att ges i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Här är det särskilt viktigt att främja arbetsgivares arbete med rehabilitering och arbetsanpassning men också att vidta åtgärder mot de arbetsgivare som brister i sitt rehabiliterings- eller arbetsanpassningsansvar. För detta uppdrag tillförs myndigheterna 5 miljoner kronor från och med 2025.

Jag vill i detta sammanhang, även om det är en fråga som ligger lite vid sidan av, också påminna om att regeringen har tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Detta är en helhet. Vi ska ha ett arbetsliv där ingen blir sjuk eller skadas på jobbet, och vi måste ha åtgärder för att säkerställa det. Men vi måste också ha åtgärder för att omhänderta de fall där detta trots allt händer.

Fru talman! Jag ska börja mitt inlägg med att svara på interpellantens fråga om regeringen anser att man har ett ansvar i frågan gällande kompetensförsörjningen. Svaret på frågan är absolut ja. Det här är inte en fråga som regeringen backar ifrån, utan vi arbetar med den och vi arbetar med den aktivt. Det är en komplex fråga. Det viktiga är att det vi till slut landar i är rätt beslut och ett beslut som får effekt över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår just nu en process där Mynak inordnas i Arbetsmiljöverket parallellt med att vi har tagit emot bedömningen i det uppdrag som gavs till Mynak. Vi har också Kansliet för hållbart arbetsliv, som i sin slutrapport anser att statens ansvar för företagshälsovården bör samordnas samlat av en myndighet. Slutrapporten lämnades den 17 september i år.

Detta som regeringen har fått till sig är någonting som vi noga behöver avväga. Det är också någonting som såklart berör flera departement inom Regeringskansliet, framför allt mitt eget departement men såklart också Socialdepartementet.

Regeringen kommer att göra noggranna avvägningar för att vi ska få en hållbar lösning på situationen. Jag kommer inte att föregripa processen, men arbetet pågår för fullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning för företagshälsovården. Johanna Haraldsson har också frågat mig om jag planerar att gå vidare med förslagen i Mynaks rapport Samordna företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare och ge en myndighet ansvaret för utbildningen för företagsläkare och dess finansiering. Johanna Haraldsson har vidare frågat mig vilka initiativ jag tänker ta för att öka användningen av företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tillgången till företagshälsovård på våra arbetsplatser.

Jag vill inleda med att tacka Johanna Haraldsson för frågorna och engagemanget för företagshälsovården.

Företagshälsovården är en bland flera aktörer som kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Dessutom utför läkare inom företagshälsovården medicinska kontroller och utfärdar tjänstbarhetsintyg. Kompetensförsörjningen avseende läkare inom företagshälsovården behöver därför fungera på ett bra sätt.

Genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har företagshälsovården goda förutsättningar att se de arbetsrelaterade sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö. Men för att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs det en fungerande kompetensförsörjning och hög kvalitet på vården. Man kan konstatera att det är få läkare som utbildas i tilläggsspecialiteten arbetsmedicin.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har till uppgift att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Myndigheten fick i uppdrag att samordna insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning avseende läkare och slutredovisade uppdraget den 22 februari 2024 (A2022/01549).

Den 29 februari redovisade Arbetsmiljöverket och Mynak ett uppdrag om att lämna förslag på hur Mynaks uppgifter kan överföras till och inordnas i Arbetsmiljöverket (A2023/01509). I rapporten anges att företagshälsovårdens kompetensförsörjning inte bedöms lämplig att överföra till Arbetsmiljöverket. Rapporten har remitterats, och behandling av remissynpunkterna pågår för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har sedan att ta ställning till förslagen i de båda rapporterna om företagshälsovården.

Avslutningsvis vill jag säga att företagshälsovården är viktig. Jag kommer att följa företagshälsovårdsfrågan noga framöver.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för debatten. Det här är ett viktigt och angeläget ämne som berör alldeles för många i Sverige. Om vi ska komma till rätta med detta och på riktigt få till en förändring måste vi jobba brett. Vi måste såklart se till att alla som utsätts för sexuella trakasserier i arbetslivet känner att de kan vända sig till sin arbetsgivare och att det händer någonting när de gör det. De lagar vi har säger att arbetsgivare har det här ansvaret och att det ska vara sanktioner om sådant här sker, och lagarna ska också tillämpas. Samtidigt behöver vi, som jag har varit inne på, arbeta med de normer och värderingar som ligger bakom. Det är något av det viktigaste vi kan göra i jämställdhetsarbetet.

Regeringens arbete sker på bred front inom alla dessa områden. Jag har nämnt vissa konkreta åtgärder här i dag. Jag kan som ett direkt svar på ledamotens fråga säga att den utredning som hon hänvisar till fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vi kommer att fortsätta att arbeta med den här frågan på bred front. Vi kommer såklart aldrig att sluta betona arbetsgivarnas ansvar. Det här är en fråga som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter måste fortsätta att få högre upp på agendan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten Amloh undrar om det ska bli några sanktioner mot arbetsgivare som inte gör det som de enligt lag är skyldiga att göra. Den typen av sanktioner finns såklart redan genom vår diskrimineringslag. Problemet är, som jag sa tidigare, att alla de här situationerna flyger under radarn. De kommer ju inte till Diskrimineringsombudsmannen för prövning. De kommer inte upp till ytan. Regeringen kan inte gå ut och inspektera alla arbetsplatser, utan vi måste såklart hitta andra vägar att jobba med de här frågorna.

Jag kan inte låta bli att notera att ledamoten duckar för frågan om de förebyggande åtgärderna. Men det är de som gör skillnad på riktigt. Även om vi försöker se om vi kan komma åt fler av de många fall där enskilda personer drabbas är det först om vi kan jobba med grundorsakerna som det kan bli någon skillnad. De här situationerna ska ju inte uppstå över huvud taget. Det måste vara där vi sätter vår målbild.

Därför menar jag att vi behöver jobba med de bakomliggande faktorerna och se vad det är som gör att så många i vårt samhälle utsätter andra människor för det här. Jag tror att den digitala dimensionen och det språkbruk som används på nätet är en av de viktigaste nycklarna för att komma åt detta, liksom att frågan kommer upp i våra skolor. Regeringen har också mycket satsningar på just detta. Det är fråga om lösningar som hanterar problematiken inte bara i arbetslivet utan i vårt samhälle i stort.

Jag vill också adressera något som jag var inne på lite i mitt förra anförande. Den här frågan är bred. Vi ser sexuella trakasserier både inom arbetsplatser och där det finns hat, hot och trakasserier som kommer utifrån. Vi ser också att vissa grupper är särskilt utsatta. Regeringen har till exempel identifierat journalister som en sådan yrkesgrupp. Linnéuniversitetet har fått i uppdrag att identifiera, utveckla och genomföra kompetens- och kapacitetsutvecklande insatser riktade just till journalister och redaktioner för att förebygga och hantera deras utsatthet för hot och hat.

Vi har också gett ett uppdrag till SKR, då vi ser att förtroendevalda är en annan kategori där det finns en särskild utsatthet från tredje man. SKR har fått i uppdrag att stödja och utveckla kommuners och regioners systematiska arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Båda de uppdrag som jag har redogjort för ska redovisas i mars 2025.

Regeringen kommer att fortsätta arbeta kontinuerligt med den här frågan, för det är såklart både ett jämställdhetsproblem och ett arbetsmiljöproblem att så många utsätts på det sätt som siffrorna visar.

Herr talman! Det ledamoten beskriver som många, framför allt unga kvinnor, upplever i sitt arbetsliv är givetvis helt oacceptabelt, och det finns lagstiftning som säger att det här inte är tillåtet, inte är acceptabelt och inte ska förekomma. Det problem vi har att hantera här är hur vi får den lagstiftning som finns på plats att tillämpas på det sätt vi vill. Hur får vi arbetsgivare att ta det ansvar som de enligt lag har? Hur ser vi till att förekommande fall av diskriminering anmäls till Diskrimineringsombudsmannen så att lagen kan tillämpas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här finns inga enkla svar. Det betyder inte att man inte ska ha ambitioner, men det finns inga enkla svar så som det, menar jag, framstår när man lyssnar till ledamoten Amloh.

Arbetsgivare behöver ta ett stort ansvar för frågan. Självklart ska arbetsgivare få stöd i hur man ska ta ansvar. Jag vet att bland annat Arbetsmiljöverket tidigare har tillhandahållit det. Men jag tycker att det är viktigt att placera ett stort ansvar på arbetsgivare och såklart också på arbetsmarknadens parter, som behöver ta frågan på större allvar än de hittills har gjort.

Som jag sa skjuter vi i regeringen inte detta ifrån oss eller menar att det inte är vårt ansvar. Även om frågan är svår behöver vi hitta sätt att jobba med den.

Det viktigaste som jag tror att vi kan göra är att gå till botten med det här och inte bara jobba med symtomen utan också se varför det sker. Varför är det så många som utsätter andra personer för sexuella trakasserier? Det gäller bland annat kollegor, men vi vet också att det är ett problem att tredje man utsätter arbetstagare i till exempel handeln för trakasserier.

Jag tror att en viktig del är att jobba mycket mer med de digitala dimensionerna av våld. Vi vet att ungdomar i dag lever mycket på sociala medier där sexuella trakasserier och kränkande tillmälen har blivit en normalitet. Regeringen har därför gett flera uppdrag inom just detta område, inte minst för skolan. Bland annat har Statens skolverk fått i uppdrag att undersöka hur mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning används i skolan och fritidshemmet för att se hur man använder dem också i dessa situationer.

Jag tror verkligen inte på att vi bara måste jobba med symtomen, utan jag tror att vi måste gå till grunden för orsakerna. De digitala dimensionerna är en sådan plats som vi måste djupborra i.

Herr talman! har frågat mig vad jag avser att göra för att sexuella trakasserier inte ska förekomma.

Jag vill tacka ledamoten för engagemanget i frågan.

Sexuella trakasserier som drabbar arbetstagare, ofta unga kvinnor, är oacceptabelt. Ett jämställt och tryggt arbetsliv för alla är en viktig fråga för mig som jämställdhets- och arbetslivsminister.

Enligt diskrimineringslagen är sexuella trakasserier en form av diskriminering som är förbjuden i arbetslivet. Arbetsgivaren har en utredningsskyldighet i de fall den får kännedom om att någon känner sig sexuellt trakasserad. Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande för att motverka sexuella trakasserier. I det arbetet ingår att arbetsgivare ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

Det är viktigt att diskrimineringslagen efterlevs. Diskrimineringsombudsmannen har uppdraget att se till att lagen följs och har genom det en viktig roll i arbetet att motverka bland annat sexuella trakasserier i arbetslivet.

Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett arbetsliv fritt från sexuella trakasserier är en förutsättning för att det målet ska kunna uppnås.

Herr talman! Jag kommer givetvis inte att föregripa regleringsbrevsprocessen.

Jag slås av ledamoten Amlohs ansats i debatten. Det framstår som att jämställdhetsfrågorna lever i en egen bubbla. Men precis som Jämställdhetsmyndigheten pekar på i sin rapport påverkas jämställdheten i väldigt hög grad av vårt omvärldsläge, inte minst när vi har ekonomiska svårigheter generellt i vårt samhälle med hög inflation och lågkonjunktur. Det som regeringen har gjort för att vinna kampen mot inflationen är därför det absolut viktigaste man kan göra för jämställdheten och för att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor och även mellan andra grupper i vårt samhälle som på olika sätt har det svårt.

Jag noterade tidigare att ledamoten Amloh menade att slutsatsen i rapporten, att jämställdheten har vänt och backat, innebär att jag får underkänt som jämställdhetsminister. Nu är debatten snart slut, men jag blir nyfiken på om ledamoten ger också jämställdhetsministrarna i den S-ledda regeringen underkänt, eftersom det faktiskt var då trendbrottet skedde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag är helt av uppfattningen att vi behöver ha en jämställdhetspolitik som ser till många olika grupper i samhället. Vissa kan jobba hemifrån. Andra kan inte jobba hemifrån. Vissa har mer pengar i plånboken. Andra har mindre pengar i plånboken. Vissa är funktionsnedsatta. Andra är inte det. Vi behöver såklart ha åtgärder som riktar sig till alla dessa grupper.

När det gäller den senaste frågan har Statistiska centralbyrån bland annat fått i uppdrag att ta fram statistik som kan användas för att göra analyser av ekonomisk jämställdhet bland just funktionsnedsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det finns såklart också frågor som påverkar alla. Jämställd hälsa är ett sådant område. Vissa sjukdomar kan man drabbas av på grund av hur man lever i sitt arbetsliv, men det finns också många delar när det gäller jämställd hälsa som kan drabba vem som helst. Därför är jag glad att den här regeringen har tagit ett krafttag om just det området.

Vi satsar bland annat på forskning om kvinnors sjukdomar. Det är sjukdomar som drabbar specifikt kvinnor, men där finns helt enkelt en forskningsskuld eftersom för mycket data baseras på mäns kroppar. Det ser jag som en viktig del av jämställdhetspolitiken.

En annan viktig del, som jag känner stor oro för globalt, är aborträtten. Vi är lite bortskämda i Sverige med att ofta ta den för given. Men om vi tittar ut i vår omvärld kan vi konstatera att det är en rättighet som vi inte kan ta för given. När vi ser en backlash i vår omvärld måste vi också agera i Sverige, innan den är i fara på riktigt även här. Därför är jag väldigt glad att den här regeringen nu utreder ett grundlagsskydd för aborträtten.

Regeringens jämställdhetsarbete består av många olika delar. Vi kan ändra lagstiftning. Det gör vi i stor utsträckning, inte minst när det gäller rättspolitiken. Vi kan ge uppdrag till myndigheter. Det gör vi också. Vi kan styra våra myndigheter. Där vill jag, precis som i mitt inledande anförande, särskilt nämna att vi nu ser över Jämställdhetsmyndighetens arbete och finansiering för att det arbetet ska bli mer effektivt.

Dessutom ger vi styrsignaler i regleringsbrev. Men det finns även andra sätt att ge styrsignaler. Som jag nämnde kallade jag för bara några veckor sedan till mig ett femtiotal myndighetschefer för att ha en diskussion om just jämställdhetsintegrering. Det blev ett väldigt bra möte där det blev tydligt vilken skillnad jämställdhetsintegrering gör.

Det blev också, precis som ledamoten Lindh var inne på, tydligt att jämställdhet är en fråga som ska bedrivas inte bara för kvinnors och flickors skull, utan det är något som hela vårt samhälle tjänar på. Bland annat pratade vår försvarsminister om detta när han sa att vi behöver se till att ha en försvarsmakt som byggs upp av både kvinnor och män. Vi har inte råd att inte använda hela befolkningen i en så pass viktig fråga.

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag givetvis delar den oro som ledamöterna ger uttryck för när det gäller rapporten, som säger att jämställdheten backar. Det är en utveckling som vi har sett under ett antal år och som beror mycket på omvärldsfaktorer. Detta fastslås i rapporten, som jag har med mig här i dag.

Jag ska läsa från förordet i rapporten, där det står så här: "De senaste åren har präglats av en rad kriser i vår omvärld, vilka alla påverkar samhället och därmed jämställdheten. Lågkonjunktur, ökad inflation, ökad ekonomisk ojämlikhet och konflikter i närområdet påverkar förutsättningarna för att bedriva ett långsiktigt jämställdhetsarbete. Sedan 2021 har det skett ett trendbrott när det gäller ekonomisk jämställdhet och efter många år med mindre förändringar i disponibel inkomst ökar nu skillnaderna mellan kvinnor och män."

Detta är en situation som regeringen har ärvt från den förra regeringen, och utan att placera skulden någonstans kan man bara säga att den typen av förändringar självfallet måste hanteras, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har, precis som jag nämnde i mitt inledande svar, flera specifika jämställdhetsåtgärder. Jag vill börja med att säga att en av de viktigaste saker vi kan göra för att vända utvecklingen är att hantera de faktorer som påverkar jämställdheten. Just därför har vi i regeringen sedan vi tillträdde haft som viktigaste strategi i den ekonomiska politiken att bekämpa inflationen. Vi vet att det är de som har minst pengar i plånboken som drabbas mest när pengarna tappar i värde, och därför har det varit en av våra största prioriteringar.

Det finns många saker som tas upp i diskussionen här, och jag vill göra några nedslag i det som ledamoten Amloh tog upp.

När det gäller det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det en viktig del när det gäller jämställdhetspolitiken, för det påverkar stress, karriärmöjligheter och såklart ekonomisk jämställdhet. Här har regeringen, som ledamöterna mycket väl känner till, nyligen gjort förändringar i föräldraförsäkringen som syftar till att båda föräldrarna i större utsträckning ska ta ett större ansvar för barnen och därmed också för hem- och hushållsarbetet.

Vi har också gett ett uppdrag till Mynak som innebär att de ska analysera konsekvenserna av det ökade distansarbetet, som är en följd av pandemin. Även detta är något som kan påverka hur man fördelar det obetalda hem- och hushållsarbetet. När man i större utsträckning arbetar hemifrån kan man sätta igång en diskmaskin samtidigt som man har ett Teamsmöte.

Stress, som togs upp, är också en otroligt viktig fråga. Vi behöver hantera de faktorer som gör att människor har stress på arbetsplatsen. Här arbetar regeringen med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi.

Vi måste också komma åt att vi fortfarande har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Här har regeringen flera initiativ, bland annat genom vår nya STEM-strategi, som syftar till att få fler flickor och kvinnor att komma in i teknikbranschen, som en åtgärd för att göra vår arbetsmarknad mindre könssegregerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka den utveckling som Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport visar på. Jag vill tacka för frågan och för frågeställarens engagemang för jämställdhet.

Regeringen tar flera steg framåt gällande samtliga jämställdhetspolitiska mål i den kommande budgeten. Till att börja med ökar regeringen anslaget till Jämställdhetsmyndigheten med 72 miljoner kronor för 2025, vilket finansieras med en flytt av andra medel på jämställdhetsområdet. Syftet är att Jämställdhetsmyndigheten ska få bättre förutsättningar genom att medel går direkt till myndigheten i stället för att ges genom olika uppdrag. Satsningen är permanent och bidrar till effektivisering av jämställdhetspolitiken.

Regeringen stärker också stödet till de nationella stödlinjerna för våldsutsatta, som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, med 7 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Syftet med satsningen är att öka svarsfrekvensen på de nationella stödlinjerna.

Regeringen förstärker även stödet till utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Det är prioriterat att vuxna personer som vill lämna prostitution eller har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål får det skydd och stöd de behöver och att inga barn utsätts för sexuell exploatering och människohandel.

Dessutom har regeringen tidigare i år beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Åtgärdsprogrammet innehåller 132 satsningar och åtgärder som görs på bred front på nationell, regional och lokal nivå.

Regeringen gör även viktiga jämställdhetssatsningar inom området kvinnors hälsa. En av dessa handlar om jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. För området Jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård avsätter regeringen totalt 1,6 miljarder kronor årligen för 2024 och 2025.

Ett annat viktigt område där regeringen satsar ytterligare är arbetet för att stärka och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sverige ska vara ett öppet och fritt land där alla har lika rätt till god sexuell och reproduktiv hälsa och lika rättigheter på området.

Den 24 oktober beslutade regeringen om två uppdrag inom detta område. Det ena är ett myndighetsgemensamt uppdrag med särskilt fokus på rättighetsperspektivet och att nå ut i områden där utanförskapet är stort. Det andra är ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Skolverket att uppdatera och vid behov komplettera åldersanpassat stödmaterial inom området sexualitet, samtycke och relationer. Det syftar till att stärka alla elevers tillgång till information om sexuella och reproduktiva rättigheter.

Regeringen har även tagit initiativ till en lång rad uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. De handlar bland annat om distansarbete efter covid-19-pandemin, att främja kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden, jämställdhet på bostadsmarknaden och analys av livsinkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering, som sedan 1990-talet är regeringens strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Den 2 oktober träffade jag ett femtiotal myndighetschefer för att följa upp det drygt tioåriga arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. Fokus för mötet var dels att ta del av resultat av arbetet, dels att ha dialog kring inriktningen framåt. Vid mötet deltog även justitieministern, skolministern, sjukvårdsministern och försvarsministern.