Paulina Brandberg

Fru ålderspresident! När det gäller ersättningar för personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har en interpellation ställts till migrationsministern, som kommer att debattera den i riksdagen den 24 januari. Den diskussionen tror jag alltså är bättre att fortsätta i den interpellationsdebatten, också eftersom jag menar att den inte har så stor betydelse i det här sammanhanget.

När det gäller frågan om vandel har den ställts i flera interpellationer och flera sammanhang till regeringen. Jag har svarat på den, statsministern har svarat på den, migrationsministern har svarat på den och justitieministern har svarat samma sak: att utsatthet inte kommer att utgöra grund för utvisning. Tillståndet att vara i utsatthet kommer inte att utgöra grund för utvisning med anledning av bristande vandel. Detta har vi sagt samstämmigt. Det gäller fortfarande.

Det är dock positivt att Miljöpartiet visar ett intresse för brottsofferfrågor. Jag tycker verkligen att det perspektivet har lyst med sin frånvaro under den tid som Miljöpartiet har ingått i regeringen eller regeringsunderlaget för Socialdemokraterna. Den här regeringen har markerat väldigt tydligt i Tidöavtalet att brottsofferperspektivet är något som vi tar på allvar, på ett helt annat sätt än tidigare regering har gjort.

Vi kommer att skärpa straffen för sexualbrott och våld i nära relation. Vi kommer till och med att öppna upp för livstidsstraff i de absolut allvarligaste fallen. Vi kommer att ha fler häktningar. Vi kommer att ha vistelseförbud för män som har utsatt kvinnor för våld i nära relation. Vi kommer att ha mer kontaktförbud. Och vi kommer att ha mer stöd till brottsoffer. Det perspektivet har lyst fullständigt med sin frånvaro i den tidigare regeringens politik. Det är något som den här regeringen tar på väldigt stort allvar. Där kommer det att ske ett paradigmskifte i svensk politik.

Fru ålderspresident! Prostitutionsfrågan är jätteviktig. Som redan har påpekats är det en otroligt utsatt grupp. Det är viktigt att man bedriver ett arbete som är effektivt och som tar sikte på rätt åtgärder.

Sverige kommer att ta över ordförandeskapet i EU från och med den 1 januari. Inom ramen för detta EU-ordförandeskap kommer vi bland annat att anordna en konferens om just människohandel för sexuella ändamål. Detta är viktigt. Om man ska komma åt problematiken, som oftast är landsöverskridande, måste man ha ett internationellt samarbete. Regeringen kommer att prioritera och sätta tryck på frågan under det svenska EU-ordförandeskapet, förutom att vi kommer att jobba med frågan nationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser som sagt mycket fram emot resultatet av exitutredningen, som det är positivt att den tidigare regeringen tillsatte.

Fru ålderspresident! För två månader sedan arbetade jag som åklagare. Ett av de områden som jag arbetade med var människohandel. I det arbetet har jag arbetat mycket med prostitution, koppleri och människohandel för sexuella ändamål.

Jag har också arbetat upp täta kontakter med poliser som arbetar med detta både i yttre tjänst och på polisens människohandelssektion. Jag pratar fortfarande med dem för att få en bild av den här situationen. De vittnar om att det är en explosionsartad ökning av ukrainska kvinnor som utnyttjas i prostitution. Detta måste vi ta på allvar. Det är då viktigt såklart att hitta rätt åtgärder för att hjälpa den här gruppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De poliser jag pratar om som arbetar med detta dagligdags berättar dock att de i princip inte ser några fall där flyktingar som har kommit till Sverige hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gäller kvinnor från till exempel Rumänien eller vissa länder i Afrika. De kommer hit genom människohandlare som har organiserat en resa. De är här kortare perioder för att tjäna pengar genom prostitution och som de senare kan ta med tillbaka till Ukraina. Detta har flera poliser som jag har pratat med sagt samstämmigt.

Fru ålderspresident! När man ska vidta åtgärder för denna utsatta grupp är det viktigt att man vidtar de åtgärder som faktiskt gör skillnad. Dagpenningen används för dem som har kommit hit i det organiserade flyktingmottagandet. Den problematiken är inte aktuell när det gäller att hantera den här frågan. Jag håller med om att det är viktigt att vi måste ha ett bra mottagande för ukrainska flyktingar. Men när det gäller prostitution missar vi målet om vi tror att vi löser detta genom att åtgärda den problematiken.

I stället måste vi såklart jobba med polisens och rättsväsendets möjligheter att hantera den formen av människohandel. Då är rättsväsendets resurser av avgörande betydelse. Jag är därför glad att den här regeringen har satsat stora pengar på att stärka rättsväsendet, både polis och åklagare, så att man kan bedriva ett mycket mer effektivt arbete för att komma åt den organiserade sexhandeln. Det är på det sättet vi kan komma åt den här problematiken, inte genom att hantera dagpenningen.

Fru ålderspresident! Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att ingen ukrainsk flykting tvingas till prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder som berör kvinnor som utnyttjas i prostitution än vad som framgår av Tidöavtalet, och i så fall vilka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Låt mig börja med att slå fast att personer som utnyttjas i prostitution ofta befinner sig i stor utsatthet. Prostitution medför allvarliga skador för såväl enskilda individer som samhället i stort. Personer i prostitution är också oftast utsatta för brott genom till exempel koppleri eller människohandel för sexuella ändamål. Människohandel för sexuella ändamål är även en allvarlig form av mäns våld mot kvinnor.

Utlänningslagens möjligheter till tidsbegränsat uppehållstillstånd för brottsoffer under pågående brottsutredningar ska fortsätta att användas. Det är viktigt att brottsoffer ges en chans till upprättelse och samhällets stöd, oavsett om det gäller människohandel eller andra brott, oavsett om brottsoffret försörjer sig genom prostitution eller på annat vis och oavsett om det rör kvinnor eller män. Sedan den 1 augusti i år kan dessutom socialnämnden ansöka om betänketid för den som kan antas ha utsatts för människohandel eller människoexploatering.

Fru ålderspresident! Vi kan inte acceptera att kvinnor, flickor och pojkar som flyr krig utsätts för sexuell exploatering eller människohandel i Sverige. Brottsoffer som utsätts för prostitution ska få ett likvärdigt stöd oavsett var i Sverige de befinner sig. Jag har i min tidigare tjänst som åklagare uppmärksammat att stödet till denna målgrupp kan skilja sig åt i landet. Regeringens målsättning är att skapa goda och likvärda förutsättningar för samtliga kommuner och regioner.

Förbudet mot köp, men inte försäljning, av sexuella tjänster utgör ett centralt led i arbetet mot ojämställdhet och ojämlikhet. Det är också ett viktigt verktyg i arbetet mot människohandel för sexuella ändamål och för att långsiktigt bekämpa efterfrågan som driver prostitution och människohandel. Lagen har enligt utvärderingar haft en normerande effekt, men insatserna för att ytterligare bekämpa efterfrågan fortsätter.

Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl utnyttjade i prostitution som människohandel för alla ändamål. Likaså är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att på nationell nivå samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål, utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, även med internationella aktörer, samt bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling.

Inom ramen för sitt förebyggande uppdrag har Jämställdhetsmyndigheten bedrivit insatser mot efterfrågan. En mycket viktig åtgärd för att skydda vuxna och barn från att utsättas för människohandel och exploatering är att berörda myndigheter arbetar tillsammans med att sprida information till riskgrupper, vilket de kommer att fortsätta göra.

Den pågående utredningen Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:4) ska bland annat lämna förslag på utformning och organisering av ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Utredningen ska också bedöma hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om identifiering, skydd, stöd och återvändande för offer för människohandel och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla arbetet. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag för hur vi kan stärka en mycket utsatt grupp.

Avslutningsvis kan jag konstatera att regeringens arbete omfattar fler områden än Tidöavtalet. Jag kommer inte att föregripa regeringens arbete genom att här presentera eventuella åtgärder som inte är beslutade av regeringen.

Fru talman! I det så kallade Tidöavtalet som regeringen har ingått med Sverigedemokraterna finns flera punkter som visar vilken politik regeringen kommer att bedriva. Detta är inte en uttömmande uppräkning av vilken politik regeringen kommer att bedriva under mandatperioden.

Som jag har varit inne på under denna debatt kommer regeringen att se på de här viktiga frågorna och aktivt arbeta med att hitta lösningar. När vi väl har tagit fram förslag kring detta finns det absolut inget hinder för Socialdemokraterna att stötta förslagen om man vill ställa sig bakom dem. Huruvida de finns med i Tidöavtalet eller inte är alltså inte avgörande för om de kommer att kunna bli verklighet eller inte.

Jag vill tacka interpellanten och debattörerna för denna debatt kring en väldigt viktig fråga, och jag hoppas få möjlighet att fortsätta samtala kring dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det lyfts många viktiga frågor i debatten inom detta mångfasetterade område.

Regeringen kommer att attackera alla de områden som måste attackeras för att vi ska kunna få ett mer jämställt arbetsliv. Till att börja med kommer vi att jobba stenhårt för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Vi vet att av dem som i dag står längst från arbetsmarknaden är en väldigt hög andel utrikes födda kvinnor. Jag är stolt över att regeringen i sin budget gör en särskild satsning på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden, en satsning som jag menar är väldigt viktig för att öka integrationen och föra dessa kvinnor och flickor närmare samhället och arbetslivet. Detta är såklart den absolut viktigaste åtgärden både för att kvinnor ska må bra och för att de ska få en mer jämställd ekonomi.

Såklart ska män och kvinnor ha samma möjligheter. När man väl kommer in på arbetsmarknaden ska alla yrken vara öppna för både män och kvinnor. Det är det som jag har varit inne lite på i dag att vi måste analysera. Vad är det som gör att män och kvinnor gör olika val både när det gäller utbildning och yrken? Behöver någon förskjutning ske? Det finns myndigheter som arbetar med den typen av analyser, och jag ser fram emot att ta del av detta för att se vilka åtgärdsförslag som kan tänkas komma.

Sedan har vi åtgärderna för män och kvinnor som befinner sig på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöfrågan är en väldigt viktig fråga. I dag ser vi att de flesta arbetande kvinnor i Sverige arbetar inom offentlig sektor, där omsorg om människor står i fokus. Dessa välfärdsyrken är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Vi vet från Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats 2017-2019 inom äldreomsorgen att nära nio av tio av de inspekterade arbetsplatserna har arbetsmiljöbrister, främst när det gäller det grundläggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Här finns brister som det är väldigt viktigt att ta tag i.

Så har vi lönefrågan. Där fick jag en fråga om hur regeringen planerar att arbeta med parterna. Medlingsinstitutet är en av de myndigheter som jag har att hantera, och de bedriver ett väldigt viktigt arbete när det gäller just att kartlägga löneskillnader så att skillnader inom lönerna kan utjämnas.

Interpellanten och debattörerna har varit inne på att det uppkommer löneskillnader efter barn. Där ser vi att gapen ökar, och vi måste som sagt också titta på vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta ett kombinerat arbets- och familjeliv. Där ser strukturerna ut så i dag att det drabbar kvinnor hårdare, just därför att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet.

Det finns alltså många områden som regeringen kommer att arbeta med och ta fram lösningar kring, och jag ser fram emot att driva detta arbete stenhårt under mandatperioden.

Fru talman! Regeringen kommer inte att bedriva socialdemokratisk politik, utan vi kommer såklart att ha vår inriktning. Jag kan dock försäkra interpellanten och övriga debattörer att regeringen inte på något sätt kommer att ha en sänkt ambitionsnivå i dessa frågor.

Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män. Det innebär att det krävs åtgärder inom flera politikområden. Avgörande för att minska den ojämställda skillnaden i livsinkomst är en arbetsmarknad där kvinnor och män kan delta på samma villkor. Det är bra för samhället, och det bidrar till att uppfylla målet om ekonomisk jämställdhet.

Som har påpekats här fortsätter löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska, men det går alltför långsamt. Det finns flera orsaker till att kvinnor har lägre inkomster än män.

Vad gäller själva lönebildningen är en av grundpelarna i den svenska arbetsmarknadsmodellen att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen. I avtalsrörelsen, där parterna förhandlar om de centrala kollektivavtalen, är löneskillnaderna mellan män och kvinnor en av de frågor som brukar återkomma. Det är viktigt att den svenska arbetsmarknadsmodellen värnas. Där kommer inte denna regering att gå in och göra någon skillnad.

Som man har påpekat här är ytterligare en förklaring till inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män att föräldrapenningen är ojämnt fördelad. Kvinnor har sedan föräldrapenningen infördes, 1974, tagit ut majoriteten av föräldrapenningdagarna. Män tar i dag ut runt en tredjedel av föräldraförsäkringen. Under 2021 tog män ut 30 procent av nettodagarna och kvinnor 70 procent.

Vi har tidigare haft en reform av föräldraförsäkringen som jag menar har varit väldigt viktig just för att förskjuta normer. Detta visar att det går att förskjuta normer med politiska verktyg.

Som föregående statsråd påpekade har denna regering i dag suttit vid makten i sju veckor. Vi behöver återkomma till exakt hur vår politik kommer att utformas i detalj, men vi är positiva till att använda politiska verktyg för att förskjuta normer.

För att vi ska få en jämställd arbetsmarknad och för att män och kvinnor ska kunna delta på lika villkor är det, som interpellanten och de andra debattörerna har varit inne på, en förutsättning att man kan kombinera familjeliv med arbetsliv - även genom en fungerande barnomsorg. Detta ser jag som en viktig jämställdhetsfråga om man ska föra dessa frågor framåt. Det är också något som jag menar kan förskjuta normer i rätt riktning.

När det gäller vilka åtgärder man ska ta fram kommer jag och regeringen att förlita oss på de experter som redan i dag har i uppdrag att utvärdera och analysera de skillnader som finns på arbetsmarknaden - de ska också analysera de olika yrkesval och olika val av utbildningar som män och kvinnor gör - för att se vilka andra politiska verktyg man kan använda för att förhoppningsvis få dessa skillnader att minska i en snabbare takt.

Fru talman! Jag tackar Sofia Amloh för en interpellation på ett väldigt viktigt område.

Sofia Amloh har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att motverka den könssegregation som råder på svensk arbetsmarknad. Hon frågar även vilka åtgärder för att minska den ojämställda skillnaden mellan kvinnors och mäns livsinkomster som jag tänker vidta. Slutligen frågar hon vilka initiativ som jag är beredd att ta med anledning av den bristfälliga arbetsmiljön i särskilt de kvinnodominerade sektorerna.

Ett jämställt och tryggt arbetsliv är en prioriterad fråga för mig som jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Sverige har en bra bit kvar till ekonomisk jämställhet.

Det råder en stark könssegregering på den svenska arbetsmarknaden. Av SCB:s statistik framgår att enbart 4 av de 30 vanligaste yrkena har en jämn könsfördelning. Denna könsfördelning på arbetsmarknaden kan främst förklaras av att kvinnor och män i hög grad väljer olika utbildningar. Under en rad år har dock yrkessegregeringen gradvis minskat. Kvinnor arbetar i allt högre grad i mansdominerade yrken, och män återfinns i allt större utsträckning i kvinnodominerade yrken. Därtill är det allt fler yrken som blivit könsbalanserade, det vill säga har minst 40 procent av vartdera kön.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har trendmässigt minskat under två decennier. Det beror delvis på en minskad könssegregering, där kvinnor i allt större utsträckning har blivit chefer. Det beror också på att kvinnors löner i genomsnitt har ökat mer än mäns löner. Under de senaste sju åren har relativlönerna generellt sett ökat mer i välfärdsyrken, som inom vårdsektorn och utbildningssektorn, än inom typiska yrken inom tillverkningsindustrin.

Kvinnor tar alltjämt ett större ansvar för hemarbetet och är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. Därtill är det fortfarande betydligt vanligare att kvinnor arbetar deltid. Sammantaget innebär detta att kvinnor också får lägre pension. Detta är huvudorsakerna till skillnader i livsinkomster.

Skillnaden i arbetsinkomst mellan kvinnor och män har dock minskat med cirka 6 procentenheter under det senaste decenniet. Det kan främst tillskrivas ett minskat timlönegap, vilket i sin tur kan förklaras av att arbetsmarknaden har blivit mindre könssegregerad, men även minskade skillnader i faktiskt arbetad tid.

Att bekämpa lönediskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är en prioriterad fråga för regeringen. Ett verktyg för att synliggöra osakliga löneskillnader är arbetet med lönekartläggning. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på alla arbetsgivare att årligen göra en lönekartläggning i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.

Utrikes födda kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, vilket också bidrar till den ekonomiska ojämställdheten. Jag avser att arbeta för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Det är ett viktigt steg mot såväl minskad segregation som att ge alla kvinnor och män samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som leder till ökad ekonomisk jämställdhet. För närvarande pågår en utredning som ska lägga förslag om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Ju 2022:05). Vidare har Jämställdhetsmyndigheten, Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Gällande Sofia Amlohs fråga om arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken har god arbetsmiljö stor betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning liksom för en god jämlik och jämställd hälsa för arbetstagare. Det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet är grunden till en god arbetsmiljö. Det måste vara en naturlig del av verksamheten för alla arbetsgivare. Regeringen och myndigheterna på arbetsmiljöområdet arbetar tillsammans med arbetsmarknadens parter för att skapa en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Arbetet för en förbättrad arbetsmiljö går hand i hand med arbetstagares arbetsvillkor och trygghet i stort. Genomförandet av arbetsmiljöstrategin 2021-2025 är en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå målet för arbetslivspolitiken.

Herr talman! Utgångspunkten för all jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska vara med och forma sina egna liv och delta i samhällsprocesser. Det finns olika sätt att uppnå detta. Kvotering är ett sätt. Ett annat sätt är att skapa drivkrafter och möjliggöra för kvinnor och män att forma sina egna liv och delta i olika former av processer.

Regeringen har inga planer på att införa någon form av kvotering som lösning, utan vi kommer att jobba stenhårt med att just skapa de möjligheter som ger förutsättningar att delta på lika villkor oavsett om man är man eller kvinna och oavsett etnisk bakgrund och annat som gör oss olika som människor.

Herr talman! Arbetslivskriminalitet är ett område som täcker in många problem, och regeringen kommer att fortsätta att ha en hög ambitionsnivå här. Vi håller på att bygga upp olika arbetslivskriminalitetscentrum i landet, och vi har även en delegation mot arbetslivskriminalitet som tittar på dessa frågor.

Vad gäller entreprenörsansvar och att säkerställa att arbetstagare får sin lön vid flera entreprenörsled pågår en utredning som regeringen med intresse kommer att invänta resultatet av, och vi kommer givetvis att titta vidare på frågan.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Detta är en viktig fråga. För att vi ska ha en stark demokrati krävs det att vi har ett högt valdeltagande och att människor i alla områden i vårt land är med och röstar och deltar i vår demokrati.

Denna regering har gjort en särskild satsning i budgeten som jag är oerhört stolt över. Vi har satsat öronmärkta pengar på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vi ser att det oftast är de som kanske står absolut längst ifrån samhället. Vi tycker att det är viktigt - och inte minst en viktig jämställdhetspolitisk åtgärd - att se till att de får möjlighet att bättre organisera sig, så att de kan ta vara på sina demokratiska rättigheter och ställa krav på samhället som de har rätt att göra.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Återigen är jag glad för att denna fråga uppmärksammas. Det är en otroligt viktig fråga. För att man ska ha möjlighet att lämna en destruktiv relation eller en våldsam relation är det viktigt att man känner sig trygg.

Precis som det har påpekats höll jag och Gunnar Strömmer en pressträff i förra veckan där vi meddelade att vi kommer att påbörja arbetet med en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram för att stärka kvinnor och flickor som är utsatta för våld i nära relationer.

Som en del i detta kommer vi naturligtvis att se över hur skyddet fungerar vad gäller kvinnojourer och skyddade boenden så att vi kan skapa ökad trygghet för kvinnor som utsätts för våld.

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Det stämmer att mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi som vi måste ta krafttag mot på ett sätt som vi inte har gjort tidigare.

Jag har i min tidigare roll som åklagare noterat att det finns väldigt stora geografiska skillnader i vårt land när det gäller vilket skydd som man kan få om man som våldsutsatt kvinna söker skydd - söker sig till en kvinnojour eller ett skyddat boende - för att kunna leva tryggt. Detta är givetvis helt oacceptabelt. Det ska vara på samma nivå i hela landet. Oavsett var i landet man bor ska man ha rätt till skydd.

Detta är absolut en viktig fråga som denna regering kommer att följa upp. Hur säkerställer vi att detta skydd blir på en hög nivå i hela landet? Exakt hur denna utredning kommer att utfalla kommer vi att få återkomma till. Men ambitionsnivån är solklar.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att bli lite förvånad över Jessica Rodéns påstående att Tidöavtalet inte innehåller några reformer för att stärka kvinnors rättigheter.

Jag har i dagens debatt nämnt många av våra reformer, bland annat att vi ska skärpa straffen för sexualbrott och våld i nära relation och att vi ska öka stödet till brottsoffer. Vi ska på olika sätt se till att kvinnor skyddas från förövare genom kontaktförbud, vistelseförbud, fler häktningar och så vidare. Utöver detta finns exempelvis reformer för jämställd vård, och som Jessica Rodén nämnde vill vi även grundlagsskydda aborträtten.

Även i regeringens budget finns viktiga satsningar för kvinnors och flickors rättigheter. Bland annat satsar regeringen 50 miljoner kronor på att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck - ett arbete som var alltför eftersatt under det socialdemokratiska styret. Det finns även en öronmärkt peng för kvinnors och flickors organisering i utsatta områden för att dessa kvinnor och flickor ska kunna integreras bättre i det svenska samhället, kunna ta till vara sina rättigheter och kunna ställa de krav de har rätt att ställa.

Svar på interpellation

Regeringen står på de brottsutsattas sida och ser kvinnors och flickors utsatthet och kommer att värna deras intressen. Tidöavtalet innehåller vissa punkter, men vi kommer i all vår politik att ha ett jämställdhetsperspektiv och värna utsatta kvinnors och flickors intressen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag kan svara rakt på de frågor som har ställts till mig. Som jag förstår det var en fråga om regeringen har planer på att riva upp sexköpslagen. Några sådana planer finns absolut inte. Denis Begic frågade om kvinnor som säljer sin kropp är kriminella, och svaret är nej, inte enligt nuvarande lagstiftning. Regeringen har heller inga planer på att kriminalisera detta.

Som jag sa i mitt interpellationssvar finns grunden för formuleringen om prostitution att hitta i förarbetena till den lagstiftning som gällde i Sverige fram till 2005. Det är ingen hemlighet att regeringen kommer att ställa högre krav på människor som kommer till vårt land, och vi kommer att se över under vilka förutsättningar man kan få stanna i Sverige. Det är på den grunden som denna punkt finns med.

Det är inte fråga om en svepande formulering. Det som står i Tidöavtalet är att denna fråga ska utredas. Frågan har inte utretts utan ska utredas. Innan denna utredning är klar kommer vi inte att veta exakt hur förslaget kommer att se ut. Det vore att föregripa utredningen.

Låt mig åter vara tydlig med att regeringen ser utsattheten hos denna grupp, och vi kommer inte att formulera någon lagstiftning där utsattheten i sig eller att någon utsatts för brott i sig ska utgöra en grund för utvisning från vårt land. Vi kommer att ha ett starkt brottsofferperspektiv, och vi kommer att ta till vara utsatta kvinnors intressen.

Fru talman! Jag delar föregående talares uppfattning att det är väldigt viktigt att se till utsatta kvinnors och brottsoffers situation. Jag har suttit i rättssalar i Sverige och känt en enorm frustration och en skam över den brist på brottsofferperspektiv som funnits i det svenska rättssystemet.

Svenska kvinnor som blivit våldtagna eller slagna har kunnat möta sina förövare på gatan strax därefter. Förövare har släppts ut på gatan efter korta fängelsestraff och kunnat begå nya övergrepp som inte hade behövt ske.

Den här regeringen kommer att stå på utsatta brottsoffers sida på en helt annan nivå än vad tidigare regering har gjort, men jag tycker att det är väldigt välkommet att det här perspektivet nu lyfts fram så tydligt av Socialdemokraterna.

I Tidöavtalet har vi flera punkter som syftar till att stärka brottsoffers situation. Det blir skärpta straff för vålds- och sexualbrott, och livstidsstraff ska till och med kunna övervägas för de allvarligaste brotten. Vi kommer att utöka möjligheterna till kontaktförbud och vistelseförbud. Det blir häktningar i fler fall och ökat stöd och information till brottsoffer och potentiella brottsoffer. Det kommer att tas större hänsyn till brottsoffer vid beslut om permissioner och införas skärpta villkor för villkorlig frigivning. Detta är jätteviktiga åtgärder för att få ett mycket bättre brottsofferperspektiv i vår politik.

Jag vill vara väldigt tydlig och säga om den här punkten i Tidöavtalet att det inte finns någon som helst avsikt från regeringens sida att utvisa människor på grund av att de försatts i utsatthet. Det är inte det som ska utgöra grund för utvisning.

Som jag sa i mitt inledande svar syftar den här klausulen i Tidöavtalet till att titta på en tidigare lagstiftning som funnits i Sverige och se i vilken mån den ska återinföras. Exakt hur det kommer att se ut får utredningen ta fram.

Slutligen vill jag bara bemöta det som Jessica Rodén sa. Hon reagerade på att det står i mitt svar att de här kvinnorna "ofta" är utsatta för brott. Enligt vår definition av sexköp är de som man köper sex av nämligen inte brottsoffer. De har inte brottsofferstatus enligt den lagstiftning vi har i dag. Om man däremot är utsatt för människohandel eller grova kopplerier har man brottsofferstatus enligt de definitioner vi har i svensk lagstiftning i dag. Annars har man status som vittne.

I svaret är det formulerat så att de ofta befinner sig i "stor utsatthet". Jessica Rodén sa att de ofta befinner sig i "utsatthet". Jag menar att de alltid befinner sig i utsatthet, men ibland är den extra stor - till exempel när det är fråga om människohandel. Därför är det beskrivet på det sättet.

Slutligen, apropå Denis Begics uppmaning att kontakta Talita och poliser som jobbar med prostitution, kan jag också vara tydlig med att jag har haft kontakt med både Talita och poliser som jobbar med prostitution på polisens människohandelssektion flera gånger i veckan under flera år. Jag har fått med mig det perspektivet i alla delar.

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig om jag anser att någon form av prostitution ska vara grund för utvisning från Sverige och hur jag avser att agera utifrån min ståndpunkt. Jessica Rodén har även frågat mig om jag kommer att verka för att den utredning som nämns i Tidöavtalet inte ska komma till stånd.

Låt mig börja med att slå fast att personer som befinner sig i prostitution i de flesta fall befinner sig i stor utsatthet. Personer i prostitution är också ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål.

Detta är en del av bakgrunden till att Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl prostitution som människohandel för alla ändamål. Likaså är det Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för att på nationell nivå samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål, utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer - även internationella aktörer - samt bistå myndigheterna med metodstöd och kompetensutveckling.

Förbudet mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari 1999. Sverige var då det första landet i världen som kriminaliserade köp, men inte försäljning, av sex. Förbudet mot köp av sexuella tjänster är ett viktigt verktyg i arbetet mot människohandel för sexuella ändamål. Det utgör också ett centralt led i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Den pågående utredningen om ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska bland annat lämna förslag på utformning och organisering av ett exitprogram. Den ska också bedöma hur Sverige lever upp till internationella åtaganden om identifiering, skydd, stöd och återvändande för offer för människohandel och vid behov föreslå åtgärder för att utveckla arbetet. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag om hur vi kan stärka en mycket utsatt grupp.

Utlänningsrättens möjligheter till tidsbegränsat uppehållstillstånd för brottsoffer under pågående brottsutredningar ska fortsätta att användas. Det är viktigt att varje brottsoffer ges en chans till upprättelse och får samhällets stöd, oavsett om det gäller människohandel eller andra brott, oavsett om brottsoffret försörjer sig genom prostitution eller på annat vis och oavsett om det rör kvinnor eller män.

Av Tidöavtalet framgår att en utredning ska tillsättas som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. I punkten görs bland annat en uppräkning av vad som i förarbetena till äldre lagstiftning har räknats som bristande vandel. I dessa förarbeten nämns prostitution som ett exempel. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får en utredning utvisa.

Jag kommer givetvis att verka för att Tidöavtalet fullt ut förverkligas. Denna punkt i avtalet syftar till att analysera förutsättningarna att återinföra en lagstiftning samt till att ta fram författningsförslag i den utsträckning det är möjligt. Av Tidöavtalet framgår också att den aktuella utredningen bland annat ska analysera de rättsliga möjligheterna utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Regeringen avser att återkomma med kommittédirektiv där utredningens uppdrag utvecklas närmare. Jag kommer inte att föregripa beredningen av dessa direktiv.

Fru talman! Vi kommer att behandla könstillhörighetslagen, och jag vill tacka Ulrika Westerlund för medskicken. Jag tycker själv att det är klokt att göra en internationell utblick. Dessa frågor är ju inte begränsade till Sverige, utan denna problematik finns även i andra länder. Då är det absolut klokt att titta på hur man har hanterat liknande frågor på andra ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att Ulrika Westerlund har arbetat hårt i hbtqi-frågor, och jag ser också mycket fram emot fortsatta samtal i dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag börjar med att besvara frågan gällande formuleringen i Tidöavtalet om omvändelseförsök. I Tidöavtalet står många saker som regeringen vill genomföra, men det ska inte tolkas som att det som inte står där inte ska genomföras. Politiken kommer att vara mer heltäckande än så. När det gäller formuleringen gällande omvändelseförsök ska den inte tolkas som ett ställningstagande att könsuttryck och könsidentitet inte ska omfattas av denna lagstiftning.

Nästa fråga som Ulrika Westerlund tog upp är hur man arbetar med hbtqi-frågor i myndigheter och specifikt skolor. Som statsråd ser jag det som en självklarhet att titta på det som en del i arbetet med att stärka hbtqi-personers rättigheter och livssituation. Vi vet att mycket av identitet, normer och värderingar kring alla människors lika rättigheter formas i skolan i unga år, och jag ser det som självklart att titta på vilken roll skolan har i detta arbete. Exakt hur vi kommer att arbeta med dessa frågor ber jag att få återkomma till, men att skolan har en roll i detta arbete ser jag som självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill särskilt framföra att i det arbete vi kommer att bedriva i dessa frågor kommer vi också att titta på hur det geografiskt skiljer sig för hbtqi-personer. Vi kan se att det är stora skillnader om man bor i exempelvis Stockholm, på en mindre ort på landsbygden eller i ett särskilt utsatt område där det finns hederskultur. Vi får titta på om man kanske behöver arbeta med dessa frågor på olika sätt beroende på hur situationen ser ut i det aktuella geografiska området.

Könstillhörighetslagen berördes som sagt i en tidigare interpellationsdebatt. Som statsråd representerar jag regeringen. Liberalerna har såklart åsikter i olika frågor, men i min roll som statsråd representerar jag regeringen. Arbetet med en ny lagstiftning har kommit långt, men vi får återkomma till hur den kommer att utformas.

Fru talman! I Tidöavtalet finns vissa reformer inom området hbtqi-personers rättigheter som jag är väldigt stolt över. Ett av de förslag som jag är mest stolt över är just det som Ulrika Westerlund nämner, nämligen att kriminalisera så kallade omvändelseförsök som vi i regeringen ser som en viktig åtgärd.

Tidöavtalet ska inte tolkas som heltäckande för regeringens politik. Tidöavtalet innehåller vissa punkter som vi inom regeringen har kommit överens om. Men vi kommer att bedriva mycket politik som även ligger utanför Tidöavtalet.

När det gäller hbtqi-frågor kommer MUCF:s rapport att vara en del av det beslutsunderlag som regeringen använder sig av när vi utformar vår politik inom detta område. Som Ulrika Westerlund mycket riktigt påpekar har ju regeringen suttit vid makten i knappt en månad, och vi har mycket arbete att göra. Men den bild som målas upp i MUCF:s rapport är att det fortfarande är väldigt stora skillnader i psykisk hälsa och livssituation mellan hbtqi-personer och andra grupper i samhället. Det är en situation som den här regeringen aldrig kommer att acceptera. Vi kommer att arbeta aktivt för att förbättra rättigheter och livsvillkor för hbtqi-personer.