Joar Forssell

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Forssell.

Jag vill börja med att tacka för pausen av utvecklingsbiståndet och den välbehövliga översyn som regeringen nu gör angående biståndet till Palestina. Det är också glädjande att EU gör en gemensam höjning av det humanitära biståndet. Vi är ju en del av EU, så det är också vår höjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt kan man notera att Hamas själva lägger upp videor där de gräver upp vattenledningar för att bygga bomber. De rånar också biståndsorganisationer på bränsle och andra förnödenheter.

Jag har två frågor: Vad gör Sverige, och vad kan Sverige göra, för att stärka det humanitära biståndet? Och vad gör vi för att det inte i andra, tredje eller fjärde led ska komma Hamas eller någon annan terrororganisation till del?

Herr talman! Jag har själv varit i Israel och deltagit i demonstrationer mot de kritiserade lagförslagen, vilket vi har kunnat följa även här i Sverige. Jag delar uppfattningen att man ska kunna vara en kritisk vän, men vilka konkreta åtgärder vidtar man? Det kan handla om vapenförsäljning , samarbete på säkerhetsområdet, flytten av ambassaden eller ett strypande av resterande bistånd till Palestina. På vilka konkreta sätt kommer vi att få se ett paradigmskifte i utrikespolitiken avseende Mellanösterns enda demokrati, Israel, och den tidigare propalestinska politiken?

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Tobias Billström.

De tidigare S-ledda regeringarna fick ju ofta utstå kritik, och det i mycket starka ordalag, för sin obalanserade propalestinska politik - sin antiisraeliska politik. Väljarna gav denna regering och den borgerliga majoritet som finns i riksdagen ett tydligt mandat att ändra politiken på flera områden, däribland den politik som gäller just den enda demokratin i sin del av världen, nämligen Israel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är vilka konkreta åtgärder regeringen vidtar för att se till att vi får starka relationer med Israel och bryter med den mycket obalanserade propalestinska och antiisraeliska politik som tidigare har förts av socialdemokratiska regeringar.

Fru talman! Det är väldigt märkligt när ledamoten Svenneling argumenterar på det sätt som han gör och ändå inte ser vad Vänsterpartiets utrikespolitik gör med relationen till Israel och med Israel.

Vänsterpartiet är ett parti som precis som Sverige står upp för att vi ska ha en tvåstatslösning på Israel-Palestinakonflikten till exempel. Men Vänsterpartiet är också ett parti som inte tycker att Israel ska kunna få vapen att försvara sig med. Det går ju inte ihop. Om man inte har vapen att försvara sitt folk och sitt land med när man har fiender runt omkring sig - terrorsekter och hela länder - som vill utplåna en, då går det inte att ha en tvåstatslösning, för det kommer inte längre att finnas två länder kvar; Israel kommer inte längre att finnas. Om man har den politiken att man inte ska kunna skicka vapen till Israel blir effekten att de blir beroende av andra i stället för att ha en god relation med till exempel Sverige.

Jag tror att det är bra att utveckla relationerna med Israel för att kunna stödja den del som vill se en ännu mer demokratisk och frihetlig utveckling än vad vi redan har i det landet.

Jag tror också, fru talman, att det är viktigt att understryka att en tvåstatslösning inte kan komma till stånd om det inte finns två demokratiska parter. Sverige har erkänt Palestina som stat, vilket egentligen är lite märkligt, för man har inte kunnat säga vilket område, vilket folk eller vilket styre som avses. Huvudproblemet är ju att det i Palestina inte ens finns någon fungerande stat. Jag frågade den föra regeringen om detta, och de kunde inte svara. Jag frågade också riksdagens utredningstjänst som inte heller kunde svara. Det blir märkligt. Någonstans måste man börja med att sätta tryck på Palestina så att de utvecklas till en demokratisk stat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Jag tackar för frågan från Håkan Svenneling. Jag har inga problem med att kritisera Israel, och det känner Håkan Svenneling väl till. Jag var själv nere i Israel och deltog i en av de numera många demonstrationerna mot denna politik, så jag förstår mycket väl vad frågan handlar om.

Vi driver faktiskt att vi ska ha friare domstolar även i Sverige. Vi tycker att det ska vara fria domstolar i Sverige, Israel och USA för den delen, och gärna i Ryssland. Där är det lite längre bort att få igenom den politiken, men vi har inga problem med att kritisera Israels regering för detta.

Fru talman! Jag håller helt med om att det finns mycket politik från den sittande regeringen i Israel som man ska kritisera, och det gör vi också. Som sagt har jag själv varit där och deltagit i demonstrationerna.

Samtidigt är det ett faktum att vi har en situation i världen där de moderna axelmakterna allierar sig och knyter sig samman, kommer närmare varandra och hjälper varandra. När Palestina som ett muslimskt land nu stöttar den politik som Kina för mot uigurerna i Xinjiang ger de en legitimitet åt detta. Jag tycker att man ska vara väldigt kritisk mot det. Det skulle vara en stor styrka internationellt om muslimska länder världen över tillsammans med väst anslöt sig till att kritisera Kina.

Vi har inte hört Håkan Svennelings anförande än, men jag förväntar mig att det kommer kritik mot Palestina och den palestinska ledningen i anförandet, för det behövs. Vi som är demokrater behöver vara enade.

Fru talman! Innan andra världskrigets definitiva utbrott hade Hitler börjat ta territorier av andra, och då fanns det de i väst som var kritiska till att intervenera och sa: "Vi måste vänta. Vi måste avvakta. Vi får inte vara för aggressiva. Vi får inte provocera Adolf Hitler." Det fanns de som när kriget var ett faktum fortsatte att säga: "Är vi inte för aggressiva? Kan vi inte förhandla fred med Hitler? Om vi skickar vapen riskerar vi att förlänga kriget. Hitler har ju inte attackerat oss, så varför ska vi involvera oss i detta?"

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fru talman! Sådana röster har också hörts i konflikter i vår tid. Det är dock uppenbart att de som hade rätt då var de som sa: "Nej, vi måste stoppa detta direkt. Ger vi ett finger tar Hitler hela handen, hela armen och till slut hela torson." Det är uppenbart att de som då sa att de skulle skicka vapen och soldater, intervenera och göra allt de kunde hade rätt.

Fru talman! Precis så är det också här och nu. Vi gjorde fel alla vi länder som inte ingrep ordentligt när Ryssland invaderade Krim. Vi gjorde fel alla vi länder som inte reagerade starkare när Kina tog ett hårdare grepp om Hongkong. Vi har gjort fel när vi inte har agerat hårdare mot Kinas förföljelser av och folkmord på uigurer i Xinjiang.

Fru talman! Det är uppenbart att om vi inte stärker banden till de länder som står oss nära ideologiskt och som tror på frihet och demokrati och agerar tillsammans med dem riskerar vi att se tillbaka på den här tiden med samma skam som jag hoppas att många ser tillbaka på tiden före och under andra världskriget. Då bestod axelmakterna av länder som Italien, Japan och Tyskland. Nu är de några av våra absolut närmaste allierade. Om man är tydlig, tar krafttag och agerar går det att ändra historiens gång.

Fru talman! Nu på 2000-talet närmar sig axelmakterna varandra: Kina, Ryssland, Belarus, Iran, Kuba, Eritrea och den palestinska ledningen. Det finns många exempel på det. Kina producerar delar till drönare som skickas till Iran som tillverkar drönarna och ger dem till Ryssland som använder dem för att döda dem som kämpar för friheten i Ukraina. Det handlar om Belarus bidrag till kriget. Det handlar om Palestina som häromdagen ingick ett avtal med Kina och deklarerade att man inte är kritisk till Kinas folkmord på uigurer i Xinjiang. Det handlar om Kuba vars soldater redan finns på plats på ryska sidan i Ukraina och slåss mot oss, vår frihet och vår demokrati genom sitt deltagande. Det handlar om Eritrea som var ett av fem länder förra året som i FN röstade emot att fördöma Rysslands anfallskrig mot och fullskaliga invasion av Ukraina.

När 2000-talets axelmakter knyter nära band och blir starkare tillsammans måste vi som tror på demokrati och en framtid i frihet där människor får bestämma över sig själva och där länders gränser respekteras göra samma sak. Vi måste luta oss samman. Det gäller USA, EU, Japan, Sydkorea, Australien och Kanada. Vi är och ska vara enade mot Vladolf Putler, som Putin kallas på internet. Han och de andra jag räknade upp utgör våra gemensamma fiender.

Därför är det viktigt att Sverige är kritiskt och tydligt när ledare bryter den gemensamma linjen, till exempel när Macron bröt EU:s linje vad gäller Kina och Taiwan. Därför är det också viktigt att göra saker tillsammans, även om det finns de i utrikesutskottet som är kritiska till att agera samlat. Jag tror att vi behöver ha tuffare sanktioner mot Ryssland. Det är väldigt märkligt att det fortfarande förekommer att väst bedriver affärsverksamhet där, vilket bidrar till Putins krigskassa. Det handlar om att terrorstämpla Wagnergruppen och att fortsätta trappa upp stödet till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Även om Ukraina står närmast oss rent geografiskt handlar det också om att med våra allierade stå upp för andra delar av världen. Det handlar om att stå på USA:s och Taiwans sida i synen på Kina. Det handlar om att uttala stöd och garantier så att Kina inte tänker att eftersom vi inget gjorde åt Krim, Hongkong och Xinjiang kommer vi inte heller att göra något åt Taiwan. Det handlar alltså om att vi allierade är väldigt tydliga när det gäller Taiwan.

När det gäller Kubaavtalet måste vi vara tydliga mot Kuba. Vi behöver ha en gemensam linje med USA och andra vänner. Liberalerna var emot Kubaavtalet från början och är fortsatt det, och vi tycker att det ska rivas upp. Det är märkligt att stöd från oss hamnar i diktaturens händer.

Det handlar om att sluta upp bakom Mellanösterns enda demokrati, Israel, och kräva en demokratisk utveckling i Palestina. Nu närmar sig den palestinska ledningen Kina för att man har det icke-demokratiska gemensamt - detta trots att Kina begår folkmord på muslimer. Det handlar inte om religion utan om att man är emot frihet och demokrati.

Det handlar om att ta tuffare tag mot Iran. Vi står givetvis bakom en terrorstämpling av IRGC; det borde vara en självklarhet.

Fru talman! Det är svåra tider, och då måste man hålla ihop med sina vänner. Därför hoppas jag att vi fortsätter att knyta oss närmare dem som redan står oss nära och fortsätter att göra politiken mot våra fiender tuffare så att vi inte begår samma misstag i framtiden som vi begått historiskt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Om man för några år sedan befann sig på en fest eller ett mingel och stötte på olika människor och frågade vad de hette, hur de passade in där, vad de jobbade med - vanliga frågor som man ställer till varandra på en fest - och det var någon som jobbade i försvars- eller vapenindustrin började de alltid skruva lite på sig, herr talman. De tyckte att det var lite obekvämt och jobbigt, och först kanske de sa att de jobbade i näringslivet, industrin eller någonting annat.

Det där har förändrats, herr talman. Om man är på en fest eller ett mingel nu för tiden, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och träffar någon som jobbar på Saab eller någonting annat behöver man inte ställa en enda fråga förrän de kommer igång och skryter och pratar och berättar om hur viktigt deras arbete i försvarsindustrin är.

Jag har tänkt på det där, och jag tror att det vittnar om ett skifte i synen på det etiska i vapenexport, vapenleveranser och vapenindustri. Jag tycker att det är ett bra skifte, herr talman, för det är verkligen så att den som är för demokrati, mänskliga rättigheter och frihet också måste vara för en mycket stark och levande vapenindustri och vapenexport från Sverige. Det går inte att försvara demokratin om man inte är för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Det är för mig uppenbart att när vi i framtiden går på fester och mingel - till er som lyssnar kan jag framföra att även politiker faktiskt gör det, även om vi ibland kanske uppfattas som lite torra och tråkiga - kommer folk att vilja berätta om detta. Det är nämligen en så otroligt viktig industri för Sverige, men det är framför allt en viktig industri för demokratin i världen.

Herr talman! Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina är ett angrepp inte bara på Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen utan också på oss. Jag tycker att det är viktigt att slå fast att Ryssland verkligen måste förlora kriget på alla nivåer - militärt, ekonomiskt, kulturellt och självklart också politiskt. Det är utan tvivel Ryssland som står bakom det senaste storskaliga terrorangreppet, sprängningen av den damm i Ukraina som ju har blivit väldigt känd för oss på mycket kort tid.

Det är klart att vi om Ukraina ska kunna försvara sig behöver se till att exportera ännu mer avancerade vapen från Sverige till Ukraina. Jag tycker att man som svensk ska vara stolt över det som beskrivs i det här betänkandet om de vapen som har exporterats till Ukraina. Men vi behöver göra mer. Det behöver komma mer, och det behöver vara mer avancerade vapen, för det handlar om att försvara friheten och demokratin - att försvara både oss och Ukraina.

Herr talman! Från Liberalernas sida drar vi en del slutsatser av kriget i Ukraina. En sådan slutsats är att demokratiprincipen, alltså principen att vi kraftigt ska väga in hur demokratiskt ett land är när vi exporterar, måste förstärkas på det sättet att utgångspunkten alltid ska vara att vi exporterar om ett land är en demokrati. Det ska alltså inte bara väga emot om ett land inte är en demokrati, utan om ett land är en demokrati ska vi alltid vilja exportera.

Vi demokratier, vi som tror på frihet och mänskliga rättigheter i världen, vi måste hålla ihop och hjälpa varandra. Det handlar om att exportera vapen, det handlar om att knyta närmare politiska band och det handlar om att utveckla våra industriella och teknologiska samarbeten på vapensidan. För detta krävs export, och därför behöver vi förstärka den principen genom att göra det enklare att exportera vapen till just demokratier.

Taiwan är ett exempel på ett land som Sverige borde exportera vapen till. Det är en mer välfungerande demokrati än många europeiska demokratier om man tittar på olika demokratiindex. Det är också ett land som har en högteknologisk industri, och Sverige skulle tjäna på fördjupade samarbeten.

Israel, Mellanösterns enda demokrati, är ett annat land som Sverige självklart måste se till att få fördjupade försvarsindustriella samarbeten med. Vi måste kunna exportera mer vapen till Israel för att se till att landet kan skydda sig självt och sin befolkning. Det är ju inte bara varje lands rätt att skydda sig mot angripare, herr talman, utan det är faktiskt varje lands plikt att skydda sig och sina medborgare.

Herr talman! Man kan inte på ett seriöst sätt förespråka en tvåstatslösning på Israel-Palestina-konflikten om man inte samtidigt ser till att Israel har medel att försvara sig och slå tillbaka mot Hamas och andra terrorister som hotar hela idén med en tvåstatslösning, alltså att det ska finnas två stater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag befann mig i Israel när Israel firade sin 75-årsdag i slutet av april. Då höll Israels försvarsmakt flyguppvisningar med helikoptrar och stridsflyg som flög över hela landet. Jag var på stranden i Tel Aviv och tittade på detta. Det dånar och bullrar; man känner hur rutorna skallrar och hör hur flygplanen kommer. Vissa gör piruetter, och andra vänder upp drastiskt och visar vad man kan göra med modernt stridsflyg. Det är fantastiskt att höra mullret som påminner om kampen för frihet och om hur viktigt det är att försvara demokratin. Som svensk känner man verkligen: Vore det inte bra om vi kunde se till att de också hade Jas Gripen så att även svenska flygplan åtminstone till del utgjorde Israels försvar!

Herr talman! Betänkandet rör också produkter med dubbla användningsområden. Det där är lite lustigt, för det handlar om produkter som man kan använda till exempel militärt men också till annat. Det skulle till exempel kunna röra sig om någon industriell pryl som man använder i vapentillverkning men som också kan användas i tillverkning av civila produkter.

Ska man vara helt ärlig har dock nästan allt dubbla användningsområden. Det finns ett gammalt avsnitt av Mordkommissionen, herr talman, där en mördare slår ihjäl en stackare med en fryst lax. Sedan äter de upp laxen, och det är det som är gåtan: Var är mordvapnet? Det är klart att man kan påstå att laxen har ett dubbelt användningsområde, men det är ju inte det som det här handlar om.

Det som är viktigt att komma ihåg, herr talman, är att om den som mottar en produkt är tillräckligt illasinnad kan nästan vad som helst användas emot oss. Då kan nästan vad som helst ha ett dubbelt användningsområde. Från Liberalernas sida menar vi att vi behöver bli ännu striktare än vad vi är i dag med vad vi exporterar till länder som till exempel Kina, eftersom nästan vad som helst kan användas emot oss.

Herr talman! Det är inte det ekonomiska värdet av vapenexporten från Sverige som gör att de här frågorna är viktiga, utan det är värdet av att försvara demokratin, skydda människoliv och försvara friheten i hela världen, med vapen i hand när så behövs, som gör detta så viktigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 6.)

Herr talman! Jag vet inte var man ska börja. Vänsterpartiet har en mörk historia när det gäller Israel. Man kan enkelt googla sig fram till bilder där höga vänsterpartistiska företrädare till exempel står och skyltar med kartor där Israel är utraderat. Jag förstår därför att ledamoten Johnsson Fornarve drar sig för att försvara Israel.

Men låt oss ha lite sans i debatten! Det är väl självklart att Israel är en demokrati. Det är en demokrat med brister - som många demokratier - och vi ska kritisera Israel. Jag var själv nere i Tel Aviv i slutet av april och deltog i demonstrationer mot de reformer av domstolsväsendet som har varit på gång under en tid. Jag håller alltså helt med om detta; man ska kritisera de brister som finns.

Men Israel är Mellanösterns enda demokrati. Israel är en fyrbåk för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i sin del av världen och, faktiskt, för hela världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Om man är seriös med att förespråka en tvåstatslösning måste man slå vakt om att det finns två stater. Jag håller med om att vi ska kritisera dem som inte tycker detta. Liberalerna håller med Vänsterpartiet om det. Men, herr talman, om Israel inte har vapen och kan försvara sig kommer det inte att finnas två stater kvar. Då kommer inte Israel att finnas kvar. Granne efter granne, terrorsekt efter terrorsekt och diktatur efter diktatur vill förgöra Israel, och då måste man tillåta vapenexport till Mellanösterns enda demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Jag har en fråga som rör Israel. Ledamoten Johnsson Fornarve tycks verkligen brinna för att Israel inte ska få ha några vapen; det är i alla fall det intryck jag får av anförandet.

Samtidigt vill Vänsterpartiet, vad jag vet, att vi ska nå en lösning i form av en tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Det är klart att det gör att man måste ställa sig frågan: Hur ska det vara möjligt om inte Israel får tillgång till vapen?

Israel är som bekant Mellanösterns enda demokrati. Det är också ett land som är existentiellt hotat av en rad diktaturer, terrorsekter och andra runt om i sitt närområde. Då tycker jag, herr talman, att det är självklart att man måste kunna försvara sig. Ett land måste kunna försvara sig för att kunna existera. Om landet Israel inte existerar kan man inte ha en tvåstatslösning om det är Israel och Palestina man menar - men det kanske är Palestina och Jordanien eller något annat som Vänsterpartiet menar.

Om vi inte exporterar vapen till Israel och inte låter Israel försvara sig mot terrorsekter, diktaturer och andra som vill utplåna landet helt och hållet från kartan kan vi inte samtidigt förespråka en tvåstatslösning.

Herr talman! Min fråga till Vänsterpartiets ledamot Johnsson Fornarve är därför: Hur ska Israel kunna försvara sig så att vi kan få till stånd en tvåstatslösning om vi inte tillåter vapenexport?

Fru talman! I dessa polariserade tider vill jag - utan att skämta - säga att det är härligt att höra att vi i den här debatten om nordiskt samarbete om Arktis är ganska samstämmiga. Jag tycker också att det karakteriserar samarbetet i Norden, och det är därför det är en sådan otroligt stark plattform.

Fru talman! Både fru talmannen och jag själv sitter i utrikesutskottet och reser mycket i världen. Vi får se olika kulturer och träffa människor i olika sociala sammanhang. Vi får också träffa politiker och makthavare från olika delar av världen.

Oavsett om jag landar i Stockholm eller Köpenhamn när jag kommer hem eller om jag mellanlandar i Finland eller i Oslo tänker jag alltid att det känns som att komma hem. Hela Norden känns som att komma hem. Den känslan tror jag att många delar. Vi som bor i de här länderna har en samhörighet. Det är en samhörighet som också gör att politiken som syftar till att knyta oss närmare varandra är enklare att genomföra. Samhörigheten gör att vår politik för att knyta samman till exempel arbetsmarknaden eller näringslivet blir ganska enkel att genomföra.

Jag tror att det finns ett starkt folkligt stöd för ett mycket djupare nordiskt samarbete. Det jobbar Liberalerna för. Och jag tror att det finns ett starkt folkligt motstånd mot motsatsen. Jag tror att många som stöter på byråkratiska hinder när de ska arbeta, studera eller ägna sig åt till exempel företagande i något av de andra länderna tycker att det är märkligt att det över huvud taget finns några hinder kvar. Vi är nämligen i mångt och mycket ett och samma. Vi är sammanknutna värderingsmässigt och ekonomiskt. Det gäller även utrikespolitiken och alla delar som gör det viktigt att hålla samman.

Fru talman! Även i de här sammanhangen diskuterar vi såklart gärna miljö och klimat och livsmedel. Notera att även om klimatfrågan såklart är global slår konsekvenserna av klimatförändringarna ganska ofta lokalt och regionalt. Utsläppen och uppvärmningen är självklart globala, men konsekvenserna, exempelvis torka, översvämningar, skogsbränder och andra saker, är ofta lokala och regionala.

Vid den typen av problem blir samarbete extra viktigt. Det kan handla om att släcka skogsbränder. Det kan också handla om att skördar slås ut och att vi måste få livsmedel från någon annanstans. Det finns goda skäl att hela tiden se till att de sammanhangen blir bredare. Att vi är många och blir större, att fler blir integrerade med varandra, skapar nämligen resiliens också när läget är svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! När det gäller innovation, näring och för den delen hela arbetsmarknaden - jobbskapande - är det att vara många också en kritisk del. Innovation kan inte bara handla om att Sverige ska vara först. Det är inte så det fungerar när det gäller innovation. Många människor på olika ställen försöker lösa liknande problem, och den som hittat på den bästa lösningen kommer att få ett framgångsrikt företag och entreprenörskap kring den lösningen. Det är innovation. Man skapar en lösning på ett problem som finns. Det gynnas av att så många som möjligt, många olika företag och entreprenörer, innovativa människor - oavsett i vilket sammanhang man verkar - försöker lösa samma problem och att den person som hittat på den bästa lösningen faktiskt får lyckas.

Konkurrensen är viktig, och det är viktigt att de som inte har kommit på den bästa lösningen inte kan fortsätta utan får göra något annat. Men det är också viktigt att den som kommit på den bästa lösningen får en så stor marknad och ett så stort område som möjligt att sprida det på. Då är det nordiska samarbetet, med mindre byråkrati och med förenklingar och så vidare, otroligt viktigt för att skapa mångfald.

Fru talman! Säkerhetspolitiken går inte att komma runt. Det är såklart den viktigaste biten i det försämrade säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss - jag ska tala lite om Arktis också snart. Vår stora, nästan granne i öst är i detta nu ett direkt hot mot både Sverige och alla andra nordiska länder. Det är klart att de säkerhetspolitiska svar som de nordiska länderna kan ha tillsammans är otroligt viktiga. Det är bara tillsammans vi kan bygga säkerhet, och det är bara tillsammans vi kan se till att höja trösklarna så mycket att vi inte får se ett angrepp också mot Sverige.

Fru talman! Arktis, som också behandlas i betänkandet, är speciellt. Där har vi våra närmaste vänner och våra närmaste allierade, såklart de nordiska länderna men till exempel också Kanada. Men i Arktis finns också våra värsta fiender. I Arktis finns Ryssland, som utgör det största hotet här och nu mot Sverige och mot demokratin. Och i Arktis finns Kina, som vill ta större plats. De vill komma in och försöker hela tiden ta resurser och flytta fram de militära positionerna i området.

Kina är också förmodligen det största hotet mot frihet och demokrati i världen globalt någonsin. Kina är världens värsta diktatur och ett land som inte skyr några medel för att påverka andra länder. Det är helt enkelt den största fienden mot friheten och demokratin. Det är ett land som man helst inte ska ha särskilt mycket att göra med alls. De pressar på också i Arktis.

Det är viktigt att de nordiska länderna håller samman även i det arktiska samarbetet och med andra i Arktis som delar våra värderingar. Men vi ska komma ihåg att dynamiken är speciell. Vi har både våra närmaste vänner och våra värsta fiender i samma del av världen.

Fru talman! Vi ska också komma ihåg att värna möjligheterna att leva och verka, att ha företag och att blomstra i Arktis. Synen på hur den delen av världen ser ut skiljer sig åt lite mellan olika länder. Någon från Kanada tänker sig mil efter mil utan knappt någon människa alls. Men vi har ju städer i Arktis. Det är klart att det gör att det finns lite olika synsätt. Jag tror att det är viktigt att vi från svensk och nordisk sida värnar de bitar som är speciella för oss. Man ska kunna leva, bo och verka och ha ett blomstrande liv också i Arktis.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Tack, statsrådet Forssell, för svaret! Det är ju uppenbart att detta inte bara handlar om direkt finansiering till terrorister, utan det handlar också om att pengar kan hamna hos människor som indirekt stöttar terrorism eller indirekt stöttar hatpropaganda, islamism eller antisemitism. Det är klart att varje krona som i något led riskerar att hamna hos människor som på något sätt är involverade i den här typen av brott skadar vår relation med demokratin Israel. Det skadar också möjligheterna att nå en lösning på denna långvariga konflikt.

Jag önskar att regeringen ska jobba ännu hårdare med att se till att detta inte ska ske i framtiden.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Forssell.

De senaste dagarna har palestinska terrorister skjutit kaskad efter kaskad med raketer mot demokratin Israel. 25 procent av raketerna slår dessutom ned på palestinsk mark och dödar palestinska civila. De är alltså ett hot mot både palestinska civila och israeliska civila, liksom mot freden.

Samtidigt är det sedan tidigare väl belagt hur svenska pengar via bistånd har gått till att underbygga och finansiera terrorism eller terrorister från Palestina. Det finns exempel på att palestinska terrorister har fått kommunikationsutbildning från Sverige - inte i syfte att kommunicera terrorism utan i andra syften - och använt den för att sprida hatpropaganda.

Kan regeringen garantera att det bistånd som finns kvar inte går till att understödja terrorism?

Herr talman! Tack, Alexandra Völker, för replikskiftet! Det är alltid roligt att få komma tillbaka till ett replikskifte.

Jag vill verkligen understryka att Liberalerna står bakom detta, och jag tycker att det är bra. Jag tror att det är bra att vi har lyckats nå en enighet i hur det har formulerats och så vidare i utskottet, och jag tror att det ger en styrka.

Man får dock säga att det är lite lustigt när Socialdemokraterna pratar om vad man säger utanför och vad man säger i regering. Det är ju ändå Socialdemokraternas paradgren att demonstrera mot sin egen politik en gång per år och säga en sak utanför och vara i opposition mot sig själva. Det är kärnan i den bild av Socialdemokraterna som jag tror att de flesta svenskar har.

Herr talman! Med det sagt kan jag lova min kollega i utskottet att vi kommer att fortsätta att driva den här linjen, och vi kommer att fortsätta att göra det med kraft. Jag hoppas att vi kan göra det tillsammans, för jag tror att vi har mycket att vinna på att gemensamt bedriva politiken mot terror, oavsett om den kommer från terrororganisationer eller från stater.

Herr talman! Som de uppmärksamma lyssnarna har noterat har jag inte själv varit med i rummet när de här diskussionerna har förts. Jag har ägnat mig åt öppna förskolor och annat, betydligt mindre intellektuellt arbete - om än kanske lika viktigt.

Svaret på frågan är helt enkelt att jag inte kan svara på varför processen har sett ut som den har gjort när jag har varit borta. Jag vet från samtal med mina liberala kollegor att man har varit pådrivande från Liberalernas håll. Det här är en viktig fråga för Liberalerna. Jag tror inte att det är okänt för någon som bryr sig om frågorna kring Iran, frågorna kring jämställdhet och frågorna kring mänskliga rättigheter att Liberalerna egentligen alltid har varit pådrivande i dessa frågor, också i det här fallet.

Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta att ha ett konstruktivt samarbete i utskottet. I grunden är det väldigt bra att vi nu kan samlas allihop, alla partier i Sveriges riksdag, kring detta. Jag tror att de som lyssnar på debatten får ett tydligt budskap när vi är så många som står bakom det här.

Jag tror också att det är bra om vi kan agera på ett liknande sätt när det gäller andra organisationer, länder och så vidare även i framtiden. Det finns organisationer i Sverige som borde terrorklassas, till exempel NMR. Jag kallade Ryssland för en terrorstat i mitt anförande. Det finns alltså en hel del att jobba med när det gäller det här området.

Herr talman! Åh, vad roligt det är att vara tillbaka! Jag har varit föräldraledig ett halvår, så jag har inte varit med och berett detta ärende. Men det verkar ha beretts väldigt väl av min ersättare. Jag får rikta ett tack till Martin Melin, som varit här i mitt ställe.

Herr talman! Demokrati, rättsstatens principer, fria medier, fria domstolar och så vidare är i grunden kärnan för all utrikespolitik och ska vara så. Det är genom att bedriva en värderingsstyrd utrikespolitik som Sverige får inflytande i världen och inflytande för de värden som är viktiga för oss och för att världen ska vara stabil, fredlig och att man ska respektera mänskliga rättigheter också på sikt.

Herr talman! Det finns mycket stora problem i världen på dessa områden. Det finns problem också i Sverige, men det finns mycket stora problem ute i världen. Det är därför vi behöver ha en mycket aktiv och värderingsstyrd utrikespolitik som inte viker sig när det är svårt, när andra länder blir arga och när andra länder blir upprörda eller inför hot om olika former av påföljder från världens regimer och diktaturer.

Jag är väldigt glad över att vi i dag äntligen har kommit till skott med terrorklassningen av IRGC. Det är uppenbart att den islamistiska diktaturen i Iran är världens kanske mest brutala regim och diktatur. Vi har hört flera gångar här från talarstolen i dag, och det gläder mig och alla dem som lyssnar att det finns en sådan enorm enighet i den här frågan i Sveriges riksdag.

Jag vill ändå understryka att det hot som den iranska regimen utgör mot sina egna medborgare utgör den också mot medborgare i andra länder och däribland Sverige. Det utgör den också gentemot sin omvärld. En sådan brutal regim måste mötas med mycket tuffa åtgärder och såklart mycket tuffa sanktioner men också alla de saker som en terrorklassning möjliggör.

Det har tagit tid. Det är inte för att jag är tillbaka som vi äntligen har kommit i mål. Jag hoppas att vi kommer att få ännu mer fart på den värderingsstyrda utrikespolitiken framöver.

Ett annat land som tas upp i betänkandet och som i vår nära omvärld utgör ett mycket stort hot mot de mänskliga rättigheterna är Ryssland. Ryssland är också att betrakta som en terrorstat. Ryssland är mer eller mindre att betrakta som en terrororganisation. Vladimir Putin är mer eller mindre att betrakta som en rysk Abu Bakr, som ledaren för IS eller Daish hette.

Ryssland är ett hot mot mänskliga rättigheter inte bara i Ukraina där det bedriver sitt anfallskrig och där det varje dag begår övergrepp, krigsbrott och ägnar sig åt utrensning utan också i alla andra delar av världen och också i Sverige och dess nära omvärld.

Det är av det skälet som vårt arbete för mänskliga rättigheter i Ryssland med stöd till opposition och så vidare inte får vika. Det är också därför som vårt arbete med att se till att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget måste fortsätta. Det handlar om mänskliga rättigheter. Det är fullständigt avgörande att vi som är demokrater går segrande ur detta.

Herr talman! Något som regimer i länder där man förtrycker människor, där det är diktatur och där det inte är demokrati har gemensamt är att det är ett stort och utbrett förtryck av hbtqi-personer. Vi har i Sverige problem med att det finns politiker som ifrågasätter transrättigheter och inte vill genomföra reformer för stärkta intersexrättigheter.

Vi har problem i Sverige med att vi inte har en tillräckligt tydlig lagstiftning när det kommer till diskriminering av hbtqi-personer och att vi inte tar tillräckliga krafttag mot detta. Men ute i världen och från flera av de regimer som nämns i det här betänkandet är systematisk diskriminering och förföljelse av och mord på hbtqi-personer vardag.

Det är klart att det måste vara ett fokus i svensk utrikespolitik att säkerställa att mänskliga rättigheter följs, att se till att de som inte följer mänskliga rättigheter straffas och att se till att hbtqi-personer kan leva sina liv i frihet.

Herr talman! Om Irans diktatur är den mest brutala regimen i världen vill jag hävda att Kina förmodligen är den farligaste i världen. Den kinesiska diktaturen utgör varje dag ett hot mot alla som är för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. Kina utgör ett direkt hot mot vårt demokratiska system här i dag och kanske ännu mer på sikt.

Internt i Kina förföljs människor varje dag. Men det är också så att Kina hotar om våld och krigsbrott mot andra länder. Det gäller till exempel Taiwan. Minoriteter förföljs, kränks, försvinner och mördas i Kina varje dag. Xinjiang och Tibet nämns särskilt i betänkandet. Men det gäller såklart många fler.

Herr talman! Ur det perspektivet är det viktigt för de mänskliga rättigheterna att Sverige tydligt står bakom Taiwan. Taiwan är garanten för demokrati och mänskliga rättigheter i den delen av världen. Det är också ett föredöme som visar att det går att ha demokrati. Det innebär en inspirationskälla för så många som kämpar för detta och så klart mänskliga rättigheter.

Ett annat land som helt uppenbart är en förebild när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i sin del av världen är Israel. I år, herr talman, är det 75 år sedan den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna presenterades. Det är inte en slump att det också är 75 år sedan Israel hade sin självständighetsförklaring.

Alla förstår de historiska skälen till att det inte är en slump. Men det hänger ihop även i dag. Även i dag är det Israel som i sin del av världen tydligast, mest och ganska ofta ensamt utgör en oas för mänskliga rättigheter och demokrati.

Vi kan jämföra med Kina, som vi talade om nyss. Där förföljs kristna minoriteter, falungonganhängare och muslimska minoriteter. Vi talar om Iran. Vi behöver nästan inte nämna vilka brott som begås där. Vi talar om Ryssland. Vi behöver inte nämna vilka brott som begås där.

I Israels omvärld är man garanten för att det ska kunna gå att ha en annan religion. Man ska kunna ha religionsfrihet, och det ska kunna gå att leva i fred och frihet. Det är därför det är så viktigt att vårt stöd från Sverige också når Israel. Det är en garant mot förföljelse också av olika minoriteter.

Herr talman! Jag vill med detta tacka för min återkomst till Sveriges riksdags talarstol efter föräldraledigheten. Jag yrkar såklart bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag noterar med glädje att den nytillträdda regeringen har höjt ambitionerna vad gäller Ukraina i regeringsförklaringen, där statsministern talade om fler kvalificerade vapen och ett ökat finansiellt stöd.

Jag noterar också med glädje den del i återrapporten som handlar om frysta tillgångar kopplat till återuppbyggnad av Ukraina. Liberalerna har länge drivit att vi ska konfiskera de frysta ryska tillgångar som finns och använda dem i återuppbyggnaden. Det är egentligen inte något konstigt, utan det har gjorts tidigare i liknande historiska skeden.

Jag vill passa på att understryka vikten inte bara av att Ukraina vinner kriget utan också av att Ryssland förlorar kriget. Ryssland behöver förlora kriget både ekonomiskt, militärt, kulturellt och politiskt - i alla dimensioner. Det handlar om att den ryska ekonomin måste stå för återuppbyggnaden av den ukrainska. Det handlar om att Rysslands militär måste förlora. Det handlar om att Putin och regimen i förlängningen måste bort. Det handlar såklart också på det kulturella planet om att kulturskapare som historiskt har kallats för ryska på grund av Rysslands kolonialism och imperialism ska börja kallas för ukrainska. Det är på alla fronter viktigt att Ukraina vinner och att Ryssland förlorar.

Det har samtidigt funnits en oroande tendens från vissa politiker runt om i världen att försöka pressa Ukraina till fredssamtal där villkoren inte sätts av Ukraina självt. Jag undrar om det fanns sådana tendenser i diskussionerna och vad regeringen kommer att göra för att mota undan tendenserna, så att det inte blir en sådan situation.