Per Bolund

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller hemliga tvångsmedel. Förslaget syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter mer effektiva verktyg i arbetet med att förhindra, utreda och lagföra allvarliga brott. Riksdagens beslut innebär att brottsbekämpande myndigheter ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel, såsom till exempel telefonavlyssning, kameraövervakning, rumsavlyssning samt dataavläsning i större utsträckning än i dag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sade nej till cirka 50 förslag som handlar om tandvård och läkemedel. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022 och handlar bland annat om läkemedelsanvändning, apotek, tillgänglighet till läkemedel och tandvård.

Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete inom området pågår.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som gör det möjligt för Skatteverket att bli en brottsbekämpande myndighet enligt ministerrådets rambeslut. De sekretessbrytande bestämmelserna innebär att Skatteverket ska kunna lämna information som rör vissa typer av brott och brottslig verksamhet till andra behöriga brottsbekämpande myndigheter inom EU.

Bestämmelserna innebär även att det tydliggörs när uppgifter kan lämnas ut inom ramen för det internationella samarbetet genom Interpol och Europol. Syftet är att förbättra Skatteverkets möjligheter att bedriva en effektiv brottsbekämpande verksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2023.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.