Unni Björnerfors

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.

Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer.

Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer.

Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.