Nadja Awad

Herr talman! Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, eller funktionsrättskonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 30 december 2006. I Sverige antog riksdagen konventionen två år senare, den 13 november 2008, och den trädde i kraft i Sverige den 14 januari 2009.

I funktionsrättskonventionen finns 50 artiklar, och dessa artiklar har Sverige åtagit sig att följa när riksdagen valde att ratificera konventionen. Därför förvånar den nuvarande regeringen mig och Vänsterpartiet när man föreslår att ansvaret för ledarhundsverksamheten ska föras över från Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet som regeringen kommer att bestämma, om nu förslaget går igenom.

Detta skulle innebära att regeringen underminerar den viktiga roll som organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar har i att tillvarata denna grupps intressen vid lagändringar, vilket bland annat specificeras i konventionens artikel 4. I artikel 4 står det nämligen så här: "I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem."

De flesta av de intresseorganisationer som representerar synskadade, blinda och personer med dövblindhet har lämnat remissvar som avstyrker regeringens lagförslag.

Exempelvis anser Svenska Brukshundsklubben att ansvaret ska ligga hos den aktör som har den unika helhetsbilden och som kan ge bäst hjälp och trygghet för den synskadade.

Svenska Kennelklubben anser att Synskadades Riksförbund under lång tid har byggt upp en fungerande verksamhet som gett dem unik expertis och kunskap.

Synskadades Riksförbund anför att förbundets helhetsperspektiv inte finns någon annanstans och att förbundet även har goda förutsättningar att skapa former för samråd och dialog för ett ökat medinflytande i frågor som rör ledarhundsförarna. Vidare menar förbundet att trovärdigheten för myndighetsutövningen handlar om hur verksamheten är organiserad, att verksamheten är transparent och att personalen har rätt kompetens för att bedriva myndighetsutövning och verksamhetens övriga delar på ett bra sätt.

Även andra remissinstanser avstyrker detta förslag, såsom Dogs in service and aid, Förbundet Sveriges Dövblinda, Kustmarkens Hundtjänst AB, Ledarhundsklubben - Stockholms och Gotlands län samt Riksorganisationen Unga med synnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar

Herr talman! Vänsterpartiet instämmer med de nämnda remissinstanserna och anser att ansvaret för ledarhundsverksamheten ska ligga kvar hos Synskadades Riksförbund. Det har funkat bra att staten står för finansieringen och stödet vid upphandling, att man är behjälplig med formulering av avtal och också ansvarar för tillsynen av verksamheten. De har, som jag har nämnt innan, över tid upparbetat en unik expertis och kompetens i fråga om ledarhundsverksamheten som är svår att ersätta om ansvaret flyttas till en annan aktör. Det har inte heller skett någon ändring i förutsättningarna som gör det olämpligt för Synskadades Riksförbund att utöva myndighetsansvar när det gäller tilldelning och återtagande av ledarhundar.

Vänsterpartiet ställer sig kritiskt till att man kan hitta på problem som inte existerar, för det anser Vänsterpartiet är att misskreditera det viktiga och gedigna arbete som Synskadades Riksförbund har bedrivit i alla dessa år i fråga om ledarhundsverksamheten.

Det är viktigt att konventionen följs genom att beakta de remissvar som har getts av de organisationer som företräder dem som träffas av regeringens lagändringsförslag. Men, herr talman, det är just något med den regering vi har och detta med att bejaka civilsamhällets intressen som leder till min sista punkt.

Herr talman! Regeringens lagförslag kan nämligen kritiseras utifrån den oroande utveckling för civilsamhället i Sverige som vi bevittnat sedan högerregeringen tillträdde. Man vill begränsa civilsamhällets demokratiska röst och självständighet. Det ser vi i en rad olika förslag som träffar olika redan utsatta grupper i samhället. Givetvis tänker jag på de minskade medlen till studieförbunden, de etniska föreningarna och konsumentorganisationerna. Denna regering går till och med på organisationerna för funktionsnedsatta genom att ta ifrån Synskadades Riksförbund det viktiga ansvar som man har över ledarhundsverksamheten när det gäller att säkerställa synnedsattas och blindas rättigheter, delaktighet och jämlikhet. Det kan tolkas som att man vill slå ned på funktionsrättsorganisationers rätt att vara med och påverka det som rör deras rättigheter. Detta är något som Vänsterpartiet kraftigt vänder sig mot.

Riksdagen bör avslå propositionen, och regeringen bör genomföra en ny utredning om verksamheten med ledarhundar i syfte att återkomma med ett lagförslag där myndighetsansvaret kvarstår hos Synskadades Riksförbund. Därför vill jag yrka bifall till reservation 1.

Fru talman! Brottsvinster från bedrägerier ökar lavinartat och landade förra året på 5,8 miljarder kronor. Sedan 2020 har brottsvinsterna ökat med 38 procent. Detta visar en ny rapport från polisens nationella bedrägericentrum. Pengarna går rakt in i den organiserade brottsligheten. Samtidigt innebär det att kriminella tjänar mer på bedrägerier än på den lukrativa narkotikahandeln.

Banker erbjuder produkter och tjänster som Swish och bank-id som inte har ett tillräckligt starkt säkerhetssystem för att motverka dessa bedrägerier.

I en skriftlig fråga om att strama åt säkerhetssystemen svarade Niklas Wykman att han väntar på att EU-kommissionen ska lägga fram ett förslag om nya regler för betaltjänster under våren 2023.

Då undrar jag om statsrådet Niklas Wykman kan berätta om detta arbete och hur tidsramen ser ut för när regler kan införas i Sverige för att stoppa bedrägerierna.

Fru talman! Vänsterpartiet har inte stått bakom det Lars Beckman pratar om. Det vi har stått bakom är att partier ska kunna driva lotterier. Om detta har skett på ett olyckligt sätt behöver riksdagen vidta åtgärder för att säkerställa att inga utsatta grupper drabbas hårt av lottförsäljning. Detta står Vänsterpartiet verkligen bakom.

Lars Beckman pratar om transparens och att göra rätt, men justitieminister Gunnar Strömmer har ju stoppat korruptionsutredningen. I somras avslöjades i medierna att exempelvis moderata politiker uppmuntrade bidrag till partiet och att man skulle hitta sluga sätt för att få bidrag till Moderaterna. Men Lars Beckman säger inget om detta och att korruptionsutredningen är viktig för ökad transparens och rättssäkerhet. Däremot riktar han fingret mot Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Vänsterpartiet har inget med lottförsäljning att göra; vi sysslar inte med lotterier över huvud taget. Men det som har hänt är olyckligt, och riksdagen behöver se om det behöver vidtas åtgärder.

Lars Beckman har ingen replik kvar, men han borde prata mer om varför Moderaterna och andra regeringspartier har satt stopp för korruptionsutredningen.

Fru talman! Det verkar, återigen, som att denna polemik existerar mellan Socialdemokraterna och högerpartierna. Vänsterpartiet stöttar inte en lottförsäljning som innebär att man urholkar ekonomin för redan utsatta grupper i samhället. Det är vi helt emot, och vi har ingen politik som främjar lottförsäljning.

Jag nämnde garantipensionerna, men jag har inte kopplat ihop den frågan med lottförsäljningen. Detta är fristående från lottförsäljningen. Det här handlar om att plånböckerna ska fyllas mer för garantipensionärerna, som räknas till de fattigaste i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Jag frågar Lars Beckman och Moderaterna: Hur kommer det sig att Lars Beckman vill driva denna polemik mot just Vänsterpartiet, som både nu och tidigare tagit ställning mot lottförsäljning som urholkar redan utsatta gruppers hushållsekonomi, till exempel pensionärers? Det är inte anständigt.

Om ett parti står bakom en politik som är problematisk ska man rikta frågan till det partiet. Vad har Vänsterpartiet med Socialdemokraternas lottförsäljning att göra? Jag undrar hur Lars Beckman resonerar.

Fru talman! Jag skulle först och främst vilja fortsätta med frågan om budget.

Jag kan förstå att man har valt att prioritera bort konsumentvägledningen i förhandlingarna med regeringen. Det är ju en prioritering som Sverigedemokraterna får stå för. Vi i Vänsterpartiet har faktiskt en budget som innebär att vi, som jag nämnde i mitt anförande, tar hänsyn till en rad olika förslag för att underlätta för hushållsekonomin under denna kristid samtidigt som vi bejakar att konsumentvägledningen ska kunna finnas i alla kommuner.

En sak som man faktiskt inte behöver någon budget för är att stoppa snabblånen. Detta kräver ingen budget alls, utan det kräver bara att man helt enkelt slopar snabblånen. Vi har ju inte haft dem i alla tider - före 2006 hade vi inte snabblån, om jag kommer ihåg rätt. Vi klarade oss utan dem då, och vi klarar oss utan dem nu. Med tanke på att detta inte kräver någon budget tycker jag att det är lite anskrämligt att Sverigedemokraterna och regeringen inte kommer att gå vidare med att stoppa snabblånen och åtminstone försöka att sänka räntetaket. Räntorna kan ju bli nästan 50 procent av vad lånet uppgår till, vilket är jätteproblematiskt. Det handlar om vad man väljer att prioritera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

När det gäller lotterna upplever jag att detta är en konflikt som Sverigedemokraterna har med Socialdemokraterna. Jag tycker verkligen att vi behöver bejaka pensionärernas ekonomi, och jag tycker framför allt att regeringen och Sverigedemokraterna borde leva upp till Jimmie Åkessons löfte om att höja pensionerna för garantipensionärerna.

Fru talman! Jag tackar Angelica Lundberg för informationen; jag uppfattade inte någon speciell fråga.

Jag vill själv ställa en fråga. Om det nu existerar en kommittémotion, kommer då Sverigedemokraterna att lyfta en egen reservation i morgon när vi ska rösta om konsumentvägledningen? Som jag uppfattade det senast drog Sverigedemokraterna tillbaka sin reservation. Man sa att man skulle försöka att hitta en överenskommelse med regeringen. Då förväntade sig Vänsterpartiet att man skulle gå vidare med det som Mikael Eskilandersson hade sagt under höstbudgetdebatten förra året och lyfta denna kommittémotion.

Sedan nådde regeringen och Sverigedemokraterna uppenbarligen inte någon överenskommelse. Det är ju jättetråkigt. Om nu överskuldsättningen är så himla viktig för Sverigedemokraterna och för denna regering kan man ju undra varför den inte är inkorporerad i Tidöavtalet. Mikael Eskilandersson sa i och för sig att de inte nådde någon överenskommelse om en skrivelse för en politik med direkta förslag om konsumentvägledning, stopp för snabblån och så vidare.

Min fråga är alltså om vi när det gäller reservationen i morgon kommer att kunna se att Sverigedemokraterna tar upp detta om konsumentvägledning.

När det gäller att vi Vänsterpartiet skulle ha nappat på Sverigedemokraternas förslag om 100 miljoner mer är det lite tråkigt att man kommer med hittepå, för detta stämmer ju inte. Vi lade fram det förslaget även under den förra mandatperioden. Då satt inte jag i riksdagen, men min företrädare som riksdagsledamot gjorde det.

Fru talman! Allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Utöver strukturella orättvisor påverkar dagsaktuella faktorer, till exempel den ökande inflationen med stigande räntor och dyrare mat. Detta slår hårdast mot dem som lever med de minsta marginalerna, och det visar sig genom att allt fler barnfamiljer, pensionärer och asylsökande i Sverige inte har råd med mat och besöker Stadsmissionens butiker.

Samtidigt är överskuldsättningen en tydlig klassfråga. Låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyresgäster är överrepresenterade bland de långvarigt skuldsatta. Allt fler människor skuldsätter sig för att ha råd med vardagen. Detta vittnar budget och skuldrådgivare om runt om i landet.

Människor tar lån på grund av skenande mat- och bränslepriser och räntekostnader. Sedan tar de nya lån för att betala av de gamla lånen, med högre och högre räntor. Fler människor söker hjälp för sina skulder, och fler hamnar hos kronofogden. I kristider förstärks även olika typer av missbruk, till exempel spel, alkohol- och drogmissbruk och den psykiska ohälsan. Det är olika faktorer som påverkar människors skuldsättning.

Skulder påverkar så pass mycket att människor upplever en sämre livskvalitet. Enligt en rapport från Konsumentverket drabbas gruppen skuldsatta också fem gånger så ofta av depressioner, ångest och psykisk ohälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Många drabbade, fru talman, ser helt enkelt ingen ljuspunkt bakom skuldberget. Var sjätte person som är skuldsatt har försökt ta sitt liv.

Vi är mitt i en ekonomisk kris. Regeringen tittar passivt på och sviker sina vallöften. Alla skulle få det bättre. Det lovade högernationalisterna i valrörelsen. Men i Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons Sverige behöver vanligt folk skuldsätta sig för att ha råd med skenande räntekostnader och matpriser. Vid årsskiftet passerade privatpersoners skulder till kronofogden för första gången 100 miljarder kronor.

Om man inte får hjälp finns en stor risk att man fastnar i en långvarig och negativ skuldspiral. Det kan hända vem som helst. Många tappar kontrollen över sin ekonomi i samband med omvälvande livshändelser, till exempel arbetslöshet, sjukdom, separation eller konkurs, i kombination med låga inkomster och redan små marginaler. Detta förstärks betydligt mer av en ekonomisk kris.

Fru talman! Ingen ska behöva ta ett sms-lån till storhandlingen, elräkningen eller räntan på bolånet. Vi måste se till att fler inte fastnar i skuldfällan, och vi måste fortsätta att hjälpa människor genom krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Vänsterpartiet har presenterat en politik som ska göra livet enklare för vanligt folk under krisen. Det är bland annat sänkta matpriser, förslag om Sverigepriser på el, stärkt a-kassa, frukost i skolan, avskaffat karensavdrag, halverade biljettpriser i kollektivtrafiken, höjd pension, billigare förskola och fritis, en förstärkt sjukförsäkring och höjt barnbidrag.

Men vi har också en politik för att direkt minska överskuldsättningen. Vänsterpartiet tycker att sms-lån och andra snabblån bör förbjudas. Innan det har genomförts bör regeringen utreda hur räntetaket på konsumentkrediter och snabblån kan sänkas. En av de stora skuldbovarna är snabblånen. De sticker ut med bland annat sin aggressiva reklam som riktas mot människor med ekonomiska svårigheter.

Bolagen skyltar ofta med att betalningsanmärkningar inte är något hinder för att låna mer. Men varken Finansinspektionen eller Konsumentverket har dragit in tillståndet för något av bolagen - detta trots att Finansinspektionen själv larmat att snabblånebolagen har slarvat med kreditprövningen. Dessutom är räntorna skyhöga. Lagen säger att räntan på en högkostnadskredit får vara högst 40 procent över Riksbankens styrränta. Just nu ligger styrräntan på 3 ½ procent. Det innebär att snabblånebolagen får ta ut 43 ½ procent ränta på lånen. Det är där de flesta ligger. Detta förslag kommer högerpartierna att rösta ned i morgon.

Regeringen, tycker också Vänsterpartiet, bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning. De flesta kommuner erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är den många gånger alldeles för bristfällig med begränsade öppettider och för lite personal. Nära och fördjupat stöd och fördjupad rådgivning till konsumenter gällande krångliga avtal eller vägledning inför lånebeslut minskar risken för överskuldsättning. Men i takt med att kommunernas ekonomi blir mer ansträngd avskaffas konsumentvägledningen i allt fler kommuner. Enbart 179 kommuner har någon form av konsumentvägledning.

Vänsterpartiet vill vända på denna anskrämliga utveckling och föreslår 100 miljoner mer varje år att fördela jämnt över landets kommuner med 50 procents medfinansiering. Vi vill garantera att alla människor har tillgång till god konsumentvägledning, och då behöver fler kommuner ge tillgång till den. Högerpartierna kommer att rösta ned även detta förslag i morgon.

Högerpartierna har gjort alldeles för lite för att minska överskuldsättningen i samhället. Det visar de också genom att rösta ned de viktiga förslagen. Ingen ska behöva ta ett sms-lån till storhandlingen, elräkningen eller räntan på bolånet. Ingen ska känna sig maktlös eller ensam ute i samhället, utan man ska få ställa frågor till konsumentvägledningen om ekonomi och undra vilken hjälp man kan få under den pågående krisen.

Vi måste se till att fler inte fastnar i skuldfällan, och vi måste fortsätta att hjälpa människor genom krisen. Men vi måste agera nu. Att passivt titta på medan svenska hushåll går på knäna är ett enormt svek mot vanligt folk.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 22.

Fru talman! Jag tänker bara påminna Martin Westmont om vad Sverigedemokraterna uppenbarligen har jobbat för i många år.

I en debattartikel i januari 2022 sa Sverigedemokraterna som sagt att överskuldsättningen är en tickande bomb. Samma sak har man sagt i många år i interpellationer, skriftliga frågor och motioner. Man har även lyft att möjligheten till konsumentrådgivning som ett förfilter till budget- och skuldrådgivning borde tillgängliggöras för fler, oberoende av var i landet man bor.

Samtidigt säger Martin Westmont här att det inte krävs några pengar för att säkerställa att konsumentvägledning ska finnas i alla kommuner. Men om det inte krävs några pengar för att säkerställa detta, varför har man då tidigare, alltså när Sverigedemokraterna inte ingick i något regeringsunderlag, budgeterat för att konsumentvägledning ska finnas i alla kommuner?

Som sagt, när man nu ingår i regeringsunderlaget står det ingenting om detta i höstbudgeten och inte heller i vårbudgeten. Även kommittémotionen saknas. Och som det ser ut just nu kommer Sverigedemokraterna även att rösta ned Vänsterpartiets förslag om att säkerställa konsumentvägledning i alla kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Det är inte värdigt av Sverigedemokraterna att göra en sak innan valet och en annan sak efter valet. Konsumenter i en ekonomisk kristid behöver kunna vända sig till en kommun, till konsumentvägledning, för att få hjälp och råd i ekonomiska frågor. Det minskar risken för att överskuldsättningen tickar iväg.

Fru talman! I höstas sa Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson under budgetdebatten att det har väckts en kommittémotion om konsumentvägledning och en rad andra saker. Han sa också att Vänsterpartiet är välkommet att ställa sig bakom den motionen när den behandlas i civilutskottet. Det var hans svar när jag, mot bakgrund av att Sverigedemokraterna kallar överskuldsättningen för en tickande bomb, frågade honom här i kammaren varför höstbudgeten inte innehöll ökade anslag till kommunernas konsumentvägledning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt

Inte heller vårbudgeten innehöll några ökade anslag, och Sverigedemokraterna saknar en kommittémotion i frågan. Var är Sverigedemokraternas kommittémotion om att säkerställa konsumentvägledning i alla kommuner?

Ledamoten Martin Westmont säger att om regeringen gör för lite kommer SD att agera. Har Martin Westmont glömt bort att Sverigedemokraterna är en del regeringsunderlaget? Om det är så att man upplever att regeringen gör för lite behöver Sverigedemokraterna agera redan nu. Men i och med att det saknas en kommittémotion om att säkerställa konsumentvägledning i alla kommuner har man ju visat ganska tydligt att man inte kommer att göra någonting alls.

Min fråga är alltså: Var är kommittémotionen om konsumentvägledning i alla kommuner?

Fru talman! Hur beskrivs muslimer i dag? Enligt vad som sägs här i kammaren är de extremister, potentiella terrorister, kriminella bidragstjuvar och kvinnoförtryckare. Det är en hårfin linje mellan när muslimer får några av dessa epitet och inte. Alla samhällsproblem hänförs till muslimerna utan att man bryr sig om rasismen bakom dessa argument.

Det beslutas om politiska förslag som ska disciplinera muslimer till att antingen överge sin religion eller återvända till sina så kallade hemländer - annars blir livet outhärdligt för dem. Det finns förslag om att förbjuda hijab, strypa medel till muslimska organisationer och trossamfund och förbjuda vissa religiösa praktiker såsom hur muslimer vigs. I den svenska planen mot rasism erkänns inte islamofobi.

Till statsrådet Paulina Brandberg: Om regeringen anser att muslimer är människor och har rättigheter, vilka rättigheter har de då? Varför måste muslimer alltid bevisa att de är människor innan de kan åtnjuta samma grundläggande mänskliga rättigheter som resten har?

Herr ålderspresident! Jag vill först och främst yrka bifall till reservation 4.

Klimatkrisen är akut, och vi måste snabbt få ned utsläppen. Under våren har de italienska bönder som odlar råvaror till standardrätter som pasta med tomatsås konstaterat att bristen på regn hotar hela produktionen. Här i Sverige har vi i stället drabbats av snösmockor långt in på våren. Även det är något som vi kan vänta oss mer av när klimatet störs och förändras. Och i Sydostasien söker människor skydd från en brutal värmebölja, trots att den varmaste säsongen ännu inte har börjat.

Det finns en stark rörelse och folklig opinion för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Den blinda tron på marknaden och att blunda för klimatkrisen är gårdagens politik. Klimatomställningen behöver ske omgående, och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris vi befinner oss i. Med en grön politik från Vänstern kan vi skapa fler jobb, företag och framtidstro även utanför storstäderna.

Inrikestransporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Vägtrafiken står i sin tur för mer än 90 procent av transportsektorns utsläpp. Sverige har haft etappmålet att senast till 2030 minska utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter med minst 70 procent, jämfört med 2010. Enligt Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen 2021 kommer transportsektorn inte att nå 2030-målet med nuvarande förutsättningar och beslut.

För att nå våra klimatmål behöver vårt samhälle bli mer transporteffektivt, och en ökad andel av persontransporterna behöver ske med gång, cykel- och kollektivtrafik.

Enligt Svensk Kollektivtrafik släpper en person som tar bilen till jobbet ut 45 000 gånger mer koldioxid än den som tar tunnelbana, spårvagn eller tåg.

Kollektivtrafiken har goda förutsättningar att skapa tillgänglighet för stora grupper i samhället - i synnerhet för dem med låga inkomster. Det handlar om att ta sig till arbetsplatser, utbildning, fritidsaktiviteter och service. Kollektivtrafiken är ett effektivt och klimatsmart transportslag. Att människor i högre grad väljer klimatsmart kollektivtrafik framför bilen är viktigt för en effektiv klimatomställning.

Herr ålderspresident! I slutet av mars i år konstaterade regeringens eget klimatpolitiska råd att Sverige för första gången på 20 år har en regering vars politik innebär ökade utsläpp av växthusgaser i stället för minskade. Tidigare regeringar har gjort alldeles för lite. Nu har Sverige en regering som aktivt förvärrar situationen.

Innan den nya regeringen ens hunnit tillträda meddelade Tidöpartierna att man kommer att stoppa planerna på att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Uteblivna järnvägssatsningar krymper arbetsmarknadsregioner och hindrar fossilfri godsfrakt.

För klimatets skull behöver det blir bättre, lättare och billigare att åka kollektivt. Vänsterpartiet vill satsa mer på kollektivtrafiken så att den blir billig eller gratis och fungerar bra i hela landet. Det kan minska bilismen i våra städer.

För att man ska kunna uppnå ett ekologiskt hållbart transportsystem måste andelen resor med kollektivtrafik öka, som jag har konstaterat. Då spelar ett välfungerande biljettsystem för tågen en viktig roll.

För klimatets skull måste vi satsa mycket mer på tågen. Det ska vara bekvämt och smidigt att välja tåget, och man ska kunna lita på att det går i tid. Vänsterpartiet driver på för ökade investeringar i nya järnvägar och förbättrat underhåll av banorna.

För Vänsterpartiet är det viktigt att resenären har tillgång till ett sammanhållet och tillgängligt system med god överblickbarhet, där det är lätt och smidigt att byta mellan linjer och att få information från en och samma källa.

Vi anser att det är den enskilda resenären som ska vara i fokus när ett transportbehov ska lösas inom persontrafiken. Till exempel är tillgängligheten till stationer, bytespunkter och hållplatser av stor betydelse för att öka intresset för att resa kollektivt.

Därför välkomnar Vänsterpartiet flera av förändringarna i EU:s tågpassagerarförordning, och vi förväntar oss såklart att regeringen tillför berörda myndigheter tillräckliga resurser för att kontrollera att lagstiftningen får fullt genomslag.

Samtidigt instämmer Vänsterpartiet i kritiken från remissinstanser om att kraven på vilka som ska behöva erbjuda direktbiljetter inte är tillräckliga. I stället för att järnvägsföretagen ska vidta alla rimliga åtgärder anser vi att det är rimligt att ställa krav på att de ska erbjuda direktbiljetter.

I regeringens proposition lyfter man Resplus som en redan existerande form av samverkan för biljettförsäljning. Det finns dock inget krav på att trafikföretag ska erbjuda resenärer köp av direktbiljetter via Resplus. Därför anser Vänsterpartiet, herr ålderspresident, att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att järnvägsföretagen ska erbjuda direktbiljetter.

Enligt regeringens lagändringar ska det också vara tillåtet för personer med funktionsnedsättning att utan extra kostnad köpa biljetter ombord på tåget om det inte finns biljettkontor, en biljettautomat på avgångsstationen eller något annat tillgängligt sätt att köpa en biljett i förväg. Det tycker vi i Vänsterpartiet är bra utifrån ett funkisrättsperspektiv.

Däremot instämmer vi i kritiken från Sveriges Konsumenter om att detta bör gälla alla. Alla ska kunna köpa biljett ombord om det inte finns tillgängliga sätt att köpa en biljett i förväg. Det är fortfarande många resenärer som upplever att det är svårt att hantera mobilappar, internet och telefonköp. Det är något som lyfts i konsumentvägledningen och från olika organisationer. Det är inte heller helt ovanligt att man vid biljettköp eller när man ska visa upp sin biljett får problem med exempelvis uppkoppling eller med någon av de appar man köpt sin biljett genom.

Vänsterpartiet tycker även att vi behöver satsa offensivt på att minska det ohållbara alternativet till tåget vilket är flyget. Flygsektorns utsläpp har fördubblats de senaste tjugo åren, och om inget görs kan utsläppen växa med ytterligare 300-700 procent till 2050. Vi i de nordiska länderna tillhör dem som flyger mest i världen. Därför har vi som land ett stort ansvar att ändra hur vi lever och erbjuda alternativ till flygresandet.

Förordningen och även regeringen slår fast att tågresenären har rätt till återbetalning eller prisnedsättning av biljetten inom 30 dagar vid inställda eller försenade tåg. Tågresenärer ska alltså fortsätta att ha sämre rättigheter än vad flygresenärer har.

Vänsterpartiet anser att samma regler ska gälla flyg- och tågbiljetter för att det inte ska vara mer attraktivt att ta flyget. Därför anser vi i Vänsterpartiet, herr ålderspresident, att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att återbetalning av tågbiljetter ska ske inom sju dagar.

I regeringens förslag införs fler situationer där tågbolagen inte längre är skyldiga att ersätta tågresenärer när en avgång är försenad eller inställd. Enligt förslaget ska resenären i lokal och regional trafik inte ha rätt till prisavdrag om en försening har orsakats av extrema väderleksförhållanden som transportören inte har kunnat undgå eller förebygga följderna av.

Detta anser Vänsterpartiet är en tydlig försämring av konsumentskyddet för alla som åker tåg. Trafiksystemen är komplexa, och det måste därför vara tydligt vem en resenär ska kontakta om man drabbas av en försenad eller inställd avgång. Det måste vara tydligt om resenärer ska kompenseras eller inte vid ett särskilt tillfälle. Regeringens förslag innebär i praktiken att transportören inte längre ska vara skyldig att erbjuda ersättning vid omständigheter som kan hänföras till yttre faktorer.

Yttre faktorer omfattar nästan en tredjedel av alla störningar på järnväg. Ändå säger regeringen att behovet av en sådan begränsning inte är särskilt stort. Men det låter helt orimligt att en tredjedel av alla tågresenärer som reser i dag inte längre kommer att ha rätt till ersättning vid förseningar. De kommer att drabbas hårt.

Förutom att detta kommer att urholka konsumenträttsperspektivet kommer det även att leda till att färre vill ta tåget om de vet att de inte längre kan få ersättning vid en tredjedel av alla tillfällen som de tar tåget. Detta kommer enbart att leda till att fler väljer bort tåg och i stället väljer bil eller flyg. Därmed fortsätter utsläppen i samhället att öka.

Herr ålderspresident! Vi i Vänsterpartiet är dock inte förvånade. Vi har en regering som för första gången på 20 år ökar utsläppen av växthusgaser i stället för att minska dem, detta enligt Klimatpolitiska rådet.

Vänsterpartiet kombinerar klimat- och miljösatsningar med en politik för rättvisa, eftersom det hänger ihop. Därför är ett välfungerande och rättvist biljettsystem för tågen viktigt för våra tågresenärer och vårt framtida klimat.

Herr talman! Lars Beckman säger att han tror på marknadsekonomin och att tågbolagen ska göra rätt. Jag kan tolka det som att det innebär att politiken inte ska ta ansvar för klimatomställningen, utan det ska man lägga på marknaden och marknadskrafterna.

Vänsterpartiet tycker att politiken och politiker - vi i riksdagen - behöver ta ansvar för klimatomställningen. Vi behöver styra och se till att det som behöver göras blir gjort. Klimatkrisens tid är inte en tid för passiva politiker som skjuter över ansvaret på andra.

Att införa krav på biljettförsäljning ombord för alla resenärer är en omställning, men den skulle vara ett viktigt incitament för att få fler att vilja åka tåg. Det kallas ju faktiskt för klimatomställning och inte klimatpassivitet.

Vi i Vänsterpartiet motsätter oss också den avreglering som länge har varit rådande inom transportpolitiken och som har lett till en bristande helhet. Den är en konsekvens av framskjutningen och etablerandet av marknadsekonomin, där man har valt att avreglera och stycka upp ett sammanhållet järnvägssystem genom att ta bort SJ:s ensamrätt på att trafikera stambanorna.

Regeringen verkar alltså, utifrån Lars Beckmans svar, fokusera på företags rätt att etablera sig på marknaden och skaffa sig stora vinster på bekostnad av tågresenärerna och klimatet. Man väntar sig nämligen att tågbolagen av sig själva ska göra rätt och bejaka konsumentperspektivet.

Vi behöver lagstiftning. Lagstiftningen ska vara grunden för hur tågbolagen ska agera.

Det är med stor besvikelse som jag fick Lars Beckmans svar om hur regeringen tänker framöver kring konsumentperspektivet när det kommer till biljettsystemet på tågen.

Herr talman! Tack, Lars Beckman, för anförandet! Jag skulle vilja få lite förtydliganden kring vissa frågor, om det går bra.

Lars Beckman och regeringen konstaterar ju i propositionen att det i dag finns flera sätt för resenärer att köpa biljett i förväg: i automater, på internet, i mobilappar, över telefon och i biljettkontor. Men vad händer om det inte finns biljettkontor eller biljettautomater på avgångsstationen, eller något annat tillgängligt sätt att köpa biljett i förväg? Då är det väl ändå rimligt att alla ska kunna köpa biljett ombord? Många resenärer har ju fortfarande svårt att hantera mobilappar, internet och telefonköp. Detta är något som lyfts i konsumentvägledningen och från olika organisationer.

Min första fråga är alltså: Hur resonerar regeringen kring att inte låta alla få möjlighet att köpa biljett ombord?

Sedan en annan sak. Lars Beckman lyfter att den här propositionen kommer att ge mer makt till resenärerna, och jag håller delvis med i vissa avseenden. Men regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter innebär ju bland annat att resenärerna, som Lars Beckman sa i sitt anförande, inte längre ska ha rätt till prisavdrag om en försening i lokal eller regional trafik har orsakats av en extraordinär omständighet, exempelvis väderleksförhållanden. Motiveringen lyder att behovet av en sådan begränsning inte nödvändigtvis är särskilt stort.

Men även här undrar jag hur regeringen resonerar med tanke på att yttre faktorer omfattar nästan en tredjedel av alla störningar på järnväg. En tredjedel av de drabbade resenärerna kommer alltså att gå miste om ersättning på grund av omständigheter som de inte kan råda över.

Herr talman! Vi ska fatta beslut om en rad olika feministiska förslag för att upprätta jämställdheten mellan män och kvinnor men också säkerställa att barnkonventionen efterlevs.

Mäns våld mot kvinnor och barn måste vi politiker sätta stopp för. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 23 och reservation 27 om att domare som dömer i familjerättsliga mål ska ha en särskild barnkompetens och om att tydliggöra att inget barn ska ha umgänge med en våldsam förälder.

Vi lyckades nå enighet i civilutskottet vad gäller att stärka förutsättningarna för rättvisa bodelningar vid äktenskapsskillnad eller separation och motverka att bodelningar förhalas och dras ut på tiden.

I det sammanhanget ska vi fatta beslut om att regeringen bland annat ska se över möjligheten att införa en rimlig tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Det är en viktig feministisk fråga, för när tingsrätten utser en bodelningsförrättare när paret inte kommer överens kan den juridiska processen i dag dra ut på tiden eftersom det saknas tidsgränser för hur lång tid den får ta. Den som inte vill samarbeta i en bodelning kan därför förhala processen.

Till skillnad från vid en vanlig tvist i domstol måste också parterna själva betala för bodelningsförrättaren, vilket kan bli väldigt dyrt. Den som har en sämre ekonomi riskerar att förlora tillgångar som den har rätt till därför att den inte har råd att inleda en bodelningsprocess.

Samma sak gäller om bodelningen drar ut på tiden och av den anledningen blir väldigt dyr på grund av kostnaden för bodelningsförrättarens många arbetstimmar. Att förhala bodelningsprocessen kan därför vara en del av det eftervåld som kvinnor utsätts för av en tidigare partner efter det att relationen tagit slut, där syftet är att göra livet så svårt som möjligt för kvinnan.

Vänsterpartiet menar att dagens regler för bodelning i alltför liten utsträckning tar hänsyn till eller skyddar den svagare parten, ofta kvinnan. Dagens regler för bodelning behöver därför ses över, och det kommer att bli en möjlighet. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för att få bukt med det ekonomiska våldet.

Herr talman! Jag hade jättegärna velat stå här och lyfta fram fler ställningstaganden som vi är eniga om i vårt utskott, men vi är tyvärr inte eniga om en annan feministisk fråga, att ta bort kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad, eller att säkerställa att barnkonventionen efterlevs i tvister om vårdnad, boende och umgänge, att införa ett juridiskt biträde för barn, att de domare som dömer i mål om vårdnad, boende och umgänge ska ha förvärvat särskild barnkompetens eller att det ska bli obligatoriskt för domstolar att upprätta särskilda barnprotokoll i mål om vårdnad, boende och umgänge.

I ljuset av rörelsen lex Tintin var vi i Vänsterpartiet särskilt förberedda på att det äntligen skulle kunna göras en översyn av hur vårdnadsreglerna tillämpas i praktiken och framför allt att inget barn ska behöva ha umgänge med en våldsam förälder.

Justitieminister Gunnar Strömmer uttalade sig nyligen i ett interpellationssvar om betänkandet Tryggare hem för barn. Där redovisas flera förslag och bedömningar i saken om det krävs författningsändringar för att stärka skyddet för barnet när en fråga uppkommer om umgänge med en förälder som har utövat våld eller gjort sig skyldig till en allvarlig kränkning. Förslagen har även bäring på frågor om vårdnad och boende.

Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling, och remisstiden går ut den 8 maj i år. Justitieministern sa att utredningens förslag är en betydelsefull del i regeringens arbete och att det för det fortsatta arbetet blir centralt att ta del av remissinstansernas synpunkter. Om det skulle visa sig, sa justitieministern, att utredningens förslag inte är tillräckliga är regeringen beredd att överväga ytterligare åtgärder.

Givetvis förstår jag, herr talman, att regeringen inväntar remissvaren från legitima remissinstanser för att kunna fatta välgrundade beslut om det behövs förtydliganden i lagtext om situationer då det våld och de kränkningar som en förälder har gjort sig skyldig till innebär att utgångspunkten bör vara att inget umgänge ska ske, även om det, i alla fall för Vänsterpartiet, är tydligt att vårdnadsreglerna måste ändras när en pappa kan mörda en mamma inför sina barn och ändå ha kvar vårdnaden, enligt uppgifter i Dagens Nyheter i dag.

Däremot kan regeringen fatta beslut i andra lika viktiga delar av familjerätten, som justitieministern anförde i samma interpellationssvar om ett stärkt barnrättsperspektiv i lagstiftningen.

Han lyfte fram att det är en självklarhet för denna regering att barn ska skyddas mot våld och annan kränkande behandling och att varje barn ska ges möjlighet att vara delaktigt i frågor som rör honom eller henne.

Justitieministern anförde att han vill förbinda sig att bidra till att det genomförs utbildningar i högre grad och med högre kvalitet än i dag. Det gäller utbildning för att höja kunskapen hos domstolar och även andra, som socialtjänsten, som på ett konkret sätt ska ta till vara barnets intressen. Det är enligt justitieministern helt oundvikligt att de som ytterst dömer och avgör dessa frågor har en ordentlig kunskap om de fall som de ska ta ställning till.

Här kunde vi i utskottet ha fått en enighet för att förverkliga detta genom att införa ett juridiskt biträde för barn och genom att de domare som dömer i mål om vårdnad, boende och umgänge ska ha förvärvat särskild barnkompetens. Detta hade varit enorma steg, herr talman, om vi tittar på alla fakta som ligger bakom tvisterna om vårdnad, boende och umgänge.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige har släppt en rapport där de bland annat konstaterar att i de vårdnadsdomar som de har gått igenom brukar domstolarna generellt bortse från det våld som pappan utsatt barnet eller mamman för. Man gör ingen egen analys av vad som är barnets bästa, utan man tar fasta på principen att barn behöver båda sina föräldrar.

Nio av tio barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration över umgänget, visar Unizons rapport Umgänge - för barnets bästa?

Detta, herr talman, understryker behovet av att låta barns villkor och barns bästa komma i första hand. Barn ska ha samma människovärde som vuxna med egna rättigheter och tillerkännas inflytande. Då är det viktigt att barnen blir kompetent bemötta och utifrån ålder och mognad ges möjlighet att komma till tals i de processer som rör dem.

Men det är även viktigt att de domare som dömer i familjerättsliga mål har en särskild barnkompetens. Med detta avses kunskaper om bland annat barns utveckling och barns reaktioner på våld och övergrepp som ägt rum inom familjen. Detta borde vara ett minimikrav för att få döma i mål om vårdnad, boende och umgänge eftersom dessa tvister ofta är mycket komplexa. Ett krav på en sådan särskild barnkompetens hos domare skulle enligt Vänsterpartiets uppfattning leda till mer lika tolkningar av principen om barnets bästa. Bristande kompetens hos domstolar i frågor som rör barns utveckling kan nämligen få förödande konsekvenser för de barn som är föremål för föräldrarnas tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Det kan röra sig om liv eller död.

Därför är det viktigt att regeringen tar nödvändiga initiativ för att säkerställa att domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Detta kan inte nog betonas.

Slutligen: Tyvärr tog inte denna regering chansen. Det är en stor besvikelse, i ljuset av lex Tintin, och jag befarar att barn i framtiden döms till tvångsumgänge med en våldsam förälder och att staten inte tar sitt ansvar att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp som kan resultera i det värsta tänkbara scenariot. En passivitet i att genomföra lagändringar i vårdnadsreglerna här och nu är enligt mig en acceptans av att barn i dag utsätts för våld och kränkningar av en våldsam förälder. Det håller jag Ulf Kristerssons regering ansvarig för.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Då kan jag verkligen tydliggöra min glädje över att man kommer att fortsätta pusha för frågan om ekonomiskt våld. Den har uppenbarligen inte lyfts fram på något sätt i Tidöavtalet eller i regeringsunderlaget, vilket Vänsterpartiet verkligen beklagar.

Jag skulle ändå vilja veta om de här samtalen faktiskt kommer att realiseras under de kommande fyra åren. Ibland kan man tänka att det kan vara viktigt med ett samtal eller en fikastund, men vi vill ju gå från ord till handling här. Det här rör ju faktiskt våld mot kvinnor som i stor utsträckning begränsar deras utrymme att ta för sig ute i samhället jobbmässigt, socialt, känslomässigt och i relationer. Det är någonting som vi måste prioritera högre på dagordningen, och som jag nämnde lyfter inte Tidöavtalet på något sätt fram frågan om ekonomiskt våld.

Finns det någon särskild plan? Vi kan ju fortsätta ordna med samskrivningar och lyfta fram våra egna reservationer i frågan om exempelvis betänketiden. Nu fick vi till det här med bodelningen, vilket jag är väldigt glad för. Det kan vi då släppa eller åtminstone följa upp så att vi ser till att det blir bra och realiseras på ett bra sätt. Men finns det någon plan när det gäller att avskaffa betänketiden? Det här är ju lagstiftning som är väldigt föråldrad. Äktenskapsbalken är uråldrig lagstiftning, och den behöver reformeras.

Jag undrar om ledamoten skulle kunna tydliggöra något om de här samtalen och ifall vi kommer att se något konkret inom en snar framtid.

Herr talman! Tack, Angelica Lundberg, för anförandet!

Det är väldigt få gånger som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller med varandra. Men jag blev väldigt glad över det seminarium som ledamoten här har anordnat om frågan om ekonomiskt våld, vilket är väldigt viktigt. Jag ser att ledamoten tar vid i det arbetet. Ibland undrar jag till och med om ledamoten är i rätt parti. Ledamoten har väldigt intressanta och viktiga åsikter, som jag tackar för.

I och med att Sverigedemokraterna är en del av regeringsunderlaget och har den starka positionen att vara det största partiet i regeringsunderlaget har Sverigedemokraterna lyckats pressa regeringspartierna att ta tag i den viktiga frågan om tidsgräns vid bodelning. Vi fick till en gemensam utgångspunkt i den frågan, vilket jag är väldigt glad för.

Men sedan är det faktiskt så som ledamoten tog upp här att Sverigedemokraterna bara har en reservation om frågan om att avskaffa betänketiden vid äktenskapsskillnad eller separation. Min fråga till ledamoten är därför vad som blir Sverigedemokraternas roll i regeringsunderlaget för att under de kommande fyra åren försöka främja frågan och pusha regeringen att ta ställning i frågan om ekonomiskt våld, bland annat genom att driva frågan om att avskaffa betänketiden vid äktenskapsskillnad eller separation. Det är ju en väldigt stor fråga och en förlängning av våldet som sker mot kvinnor i dagens samhälle.

Herr talman! Det stämmer att det i betänkandet Tryggare hem för barn nämns att barnkompetensen hos domare ska höjas och att barn ska ha tillgång till juridiskt biträde, och jag ser fram emot att regeringen tar detta vidare.

Det som inte nämns och inte tydliggörs när det gäller vårdnad, umgänge och boende är att tvångsumgänge inte ska få ske. Man pratar om att det ska göras en helhetsbedömning av barnets bästa, vilket gör lagstiftningen ännu luddigare. Detta har mött hård kritik av civilsamhället. Kvinnoorganisationer och barnorganisationer har i medier uttalat att det är orimligt att förslagen i betänkandet inte preciserar när umgänge, vårdnad och boende inte ska få ske. Men i betänkandet menar man att det är olämpligt att precisera när det inte är passande att en förälder har exempelvis vårdnad.

I förslaget i betänkandet ingår inte att precisera att tvångsumgänge inte får ske vid våld eller andra kränkningar, men tycker ledamoten att det är något regeringen borde gå vidare med? Annars går det ju helt emot det Ellen Juntti lyfte upp i sitt anförande om att tvångsumgänge är orimligt och bör stoppas.

Kommer regeringen att precisera när vårdnad, umgänge och boende inte får ske trots att betänkandet Tryggare hem för barn är emot det?

Herr talman! Jag tackar Ellen Juntti för anförandet.

Låt mig gå rakt på sak och ta upp det ledamoten sa om det justitieminister Gunnar Strömmer nyligen anförde i ett interpellationssvar om ett stärkt barnrättsperspektiv i lagstiftningen när det gäller umgänge och vårdnad. Han menade att det är en självklarhet för den moderatledda regeringen att barn ska skyddas mot våld och annan kränkande behandling och att varje barn ska ges möjlighet att vara delaktig i frågor som rör honom eller henne.

I samma interpellationssvar förband justitieministern sig att bidra till att det genomförs utbildningar för att höja kunskapen hos domstolar och andra som på ett konkret sätt ska ta till vara barnets intresse. Enligt justitieministern är det också helt oundgängligt att de som dömer och ytterst avgör dessa frågor har en ordentlig kunskap om de fall de ska ta ställning till.

Vi i Vänsterpartiet instämmer helt och hållet i detta, och därför motionerade vi om att regeringen skulle återkomma med ett förslag till ändring i lagstiftningen som innebär att de domare som ska döma i mål om vårdnad, boende och umgänge ska ha förvärvat en särskild barnkompetens.

Hur kommer det sig att regeringen inte nådde en överenskommelse med oss i Vänsterpartiet och andra oppositionspartier som stöder vår motion om att införa ett juridiskt biträde för barn och om att de domare som dömer i mål om vårdnad, boende och umgänge ska ha förvärvat särskild barnkompetens? Varför avstyrker ni dessa yrkanden?

Det får mig att undra om ni inte hellre väntar in regeringens proposition än ser till att civilutskottet och därmed riksdagen kommer överens om något så viktigt som en förstärkning och ett säkerställande av domares barnkompetens.

Herr ålderspresident! Som jag sa inledningsvis gläds jag ändå över att regeringen säger att man tar detta på allvar och att staten så långt som möjligt ska säkerställa att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt. Men jag hör inga förslag till vidare åtgärder. Man vill vänta in utredningen, och det kan jag respektera - det var ju Vänsterpartiet som säkerställde att den kom till stånd.

Men att det inte finns några indikationer på att MFoF:s tillsynsrapporter om adoptioner som har förmedlats via Adoptionscentrum ens lyfter någon uppgift om de misstänkta oegentligheterna under adoptionsprocesserna vid adoptioner från Serbien till Sverige oroar mig väldigt starkt. Det enda Vänsterpartiet vill är att regeringen och staten säkerställer att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt - att man efterlever ansvaret att säkerställa rättssäkerheten och barnets bästa i varje del av adoptionsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men om detta - att man vill avvakta - är det svar som regeringen och statsrådet vill ge vill jag tydliggöra att denna passivitet omöjligen kommer att säkerställa att de tillsynsrapporter som utarbetas fyller den viktiga funktionen att lyfta upp om det framkommer någon typ av information om att de adoptionsutredningar som görs inte är rättssäkra. Det gör mig väldigt oroad för att socialtjänstministern och regeringen inte kommer att vidta några åtgärder i denna fråga.

Herr ålderspresident! Jag ber inte statsrådet att gå in på enskilda ärenden. Jag ber statsrådet säkerställa att internationell adoptionsförmedling sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt i Sverige. Det innebär att vi måste efterleva de internationella lagarna och konventionerna.

Enligt Haagkonventionen, som är ratificerad av både Serbien och Sverige, är det huvudsakliga målet att ett barn ska kunna stanna i sin ursprungsfamilj och om det inte är möjligt i en lämplig familj i ursprungsstaten. Först därefter kan det bli fråga om internationell adoption. Enligt barnkonventionen får man bara ta ett barn från anknytningsmiljöerna om barnet far illa i hemmet.

Enligt uppgifterna i Uppdrag granskning kan dessa internationella lagar och konventioner misstänkas inte ha efterlevts.

Det är absolut de serbiska myndigheterna som är ansvariga för att bedöma om ett barn kan bli aktuellt för internationell adoption. Men det är Adoptionscentrum som har förmedlingsplikt. Och deras roll är, förutom att förmedla adoptioner, att bedöma om landet är rättssäkert och följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner.

Till detta gör de också kontinuerliga riskbedömningar av varje enskilt land. Dessa riskbedömningar delges vår svenska tillsynsmyndighet, vars uppgift är att granska deras arbete och besluta om auktorisation för respektive land. Det är vi helt överens om.

Uppenbarligen finns det dock uppgifter som tyder på att det inte vore orimligt att misstänka att adoptionsprocessen från Serbien är rättsosäker och att man inte följer de etiska riktlinjer, lagar och konventioner som reglerar internationella adoptioner. Det har framkommit ganska tydligt när barn som ska gå in i en adoptionsprocess inte ens har blivit informerade om det. Och barn har i en adoptionsprocess skilts från sina biologiska syskon. De har också hotats med att bli hemlösa om de inte blir adopterade eller blivit mutade med presenter för att det ska kännas mer naturligt och välkomnande att adopteras bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kommer Adoptionscentrums ansvar in. Man ska beakta detta i de kontinuerliga riskbedömningarna av varje enskilt land. Men framför allt ska riskbedömningarna delges MFoF.

Även om regeringen inte ska gå in och peta i hur myndigheterna tillämpar lagstiftningen är regeringen ändå ansvarig för det myndigheterna gör, och regeringen styr myndigheterna genom att fatta olika beslut. Att tillsynsrapporterna inte nämner ett enda ord om vilka risker som existerar i Adoptionscentrums samarbetsländer, trots att uppgifter har framkommit långt före Uppdrag gransknings reportage, oroar mig därför. Men det oroar mig ännu mer att vår regering inte har vidtagit ordentliga åtgärder efter reportaget för att säkerställa att tillsynen är rättssäker.

På Adoptionscentrums hemsida har man kommenterat fallet med den nioåriga flickan, som jag nämnde. I svaret har man sagt att man håller med om att just detta ärende inte sköttes på ett bra sätt från den ansvariga socialtjänstens sida eller av centret för familjehem och adoption i Serbien. Efter att ärendet avbröts hade man möten med ansvariga myndigheter för att försäkra sig om att något liknande inte ska inträffa igen.

Då är min fråga till statsrådet: Hur ska detta försäkras? Vad blir den svenska tillsynsmyndighetens roll i detta? Och framför allt, vilka direktiv kommer den svenska regeringen, med statsrådet, att ge till myndigheten framöver för att säkerställa att adoptionsprocessen mellan Sverige och Serbien eller andra länder sker på ett rättssäkert och etiskt försvarbart sätt?