Aron Emilsson

Herr talman! Jag börjar där Kerstin Lundgren avslutade. Det är fundamentalt att vi under alla omständigheter vid alla tänkbara tillfällen står upp för och försvarar vår ovillkorliga yttrandefrihet inskriven i grundlagen. Det kan man göra. Saker som är tillåtna är många gånger tillåtna även när de inte är lämpliga.

Det här uttalandet är också ryckt ur sitt sammanhang. Richard Jomshof utryckte att det är en huvudlös, antiintellektuell metod som inte bör användas för att försöka söka provokation med yttrandefriheten som avstånd. Men även om det inte är lämpligt så är det tillåtet. Så lyder vår grundlag i det här avseendet. Det måste vi vara noga med att förklara för dem som undrar.

Samtidigt tror jag att det är kristallklart för alla som lyssnar på mina uttalanden att jag har fördömt de provokationer som har skett i form av koranbränningar, upphängning av dockor, islamistiska påtryckningar eller huvudlösa motkrav från intressen hos främmande makt. Det går att göra. Vi kan hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Herr talman! Ett av de första verksamhetsbesöken och möten jag genomförde efter mitt riksdagsinträde var inte minst att samtala med en imam i Storstockholmsområdet för att se över hur man kan hitta samförstånd i ökade spänningar. Det tror jag är möjligt även om man har olika religioner, olika bakgrunder och olika uppfattningar i olika frågor. Det tror jag att vi kan behöva göra även om vi kan vara kristallklara i att vi aldrig ska böja oss eller buga för islamistiska provokationer eller något annat av den arten som vi ska ge utrymme för i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag tror att vad Kerstin Lundgren åsyftar med de tidigare formuleringarna är det som finns i principprogrammet. Principprogrammet är ett i mångt och mycket tidlöst dokument som inte uppdateras särskilt ofta. Det kan vara den enkla förklaringen till att de gamla formuleringarna helt enkelt ligger kvar i programmet.

Vår valplattform däremot ska mig veterligen utgå från de aktuella omständigheterna och den tydliga omsvängning vi gjorde efter att verkligheten förändrades inte minst sedan ett år tillbaka i och med Rysslands invasionskrig mot Ukraina och vår omprövning i Natofrågan. Det känner jag mig övertygad om.

Det som vi nu börjar se är att vi håller på att formulera och formera ett ytterligare utökat, fördjupat och vidgat nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete. I och med Natointrädet bygger vi en stark inte minst nordisk-baltisk försvarsdimension inom Nato. Det kan vi göra även om vi går in med 360-gradersperspektivet och solidaritetsförklaringen till att vara en del av Nato som helhet. Det är ändå inte inaktuellt i det avseendet.

Herr talman! Jag kan bara återupprepa att jag ser en rad initiativ framför oss som vi kan behöva ta i dialog med regeringen och att bevaka i utrikesutskottet. Det gäller både terrorklassning och sanktionering av IRGC som helhet. Det gäller också hur bilaterala relationer och avtal med Iran kan komma att se ut framåt så länge regimen upprätthåller förtrycket mot civilbefolkningen och alla de oppositionella som finns i landet.

Det är uppenbart så att vi har ett nära och ska ha ett fullgott samarbete med regeringen i det utrikespolitiska häradet. Det kommer vi att fortsätta att ha. Det innebär inte, vilket är tydligt i Tidöavtalet, att vi inte har möjlighet att driva en aktiv opposition och opinion i de frågor som inte ramas in av Tidöavtalet, i budgetförhandlingarna eller i andra avseenden.

I så många avseenden vi kan ska vi försöka att komma överens. Där vi inte kan göra det kommer vi att driva en aktiv och tydlig opinion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för en väldigt angelägen och aktuell fråga. Sverigedemokraterna har bidragit till att skärpa den svenska ståndpunkten. Det har vi aktivt gjort inte minst i samband med sammanträden i EU-nämnden då en ursprunglig ståndpunkt från regeringen varit alltför vag i våra ögon. Därmed har vi också drivit på för att skärpa ståndpunkter. Det kommer vi att behöva fortsätta göra. Vi har en rad initiativ som vi ser framför oss, inte minst om att den juridiska analysen av vad det innebär att terrorstämpla IRGC måste bli klar snarast möjligt. Vi får inte hamna i en situation där Sverige enbart duckar bakom att det finns ett fåtal EU-länder som inte är beredda att gå hela vägen för att man är rädd att det inte ska slå på rätt sätt, rädd för motangrepp eller vad det nu kan handla om.

Vi måste våga vara framåtlutande i detta. Analysen behöver bli klar i närtid och skyndsamt. Om den skulle peka på att det finns något som gör att ytterligare sanktioner mot IRGC som helhet eller terrorklassning skulle innebära några problem får man naturligtvis tackla det. Men utifrån vad vi har sett finns det stora behov av att terrorklassa och sanktionera organisationen och enheten som helhet och inte enbart enskilda individer.

Jag följer det noga. Jag hoppas att vi kan komma fram till en lösning där både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet står enade i att vi behöver gå med kraft framåt mot den iranska regimen och stå upp för alla dem som lider under förtrycket som pågår. Jag välkomnar om vi kan hitta gemensamma lösningar i detta.

Herr talman! Då är vi samlade i kammaren för den årliga utrikespolitiska debatten i samband med att regeringen anför sin utrikespolitiska deklaration, som jag varmt välkomnar.

Inledningsvis vill jag framföra ett djupt och varmt deltagande till dem som nu lider i den humanitära katastrofen efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien. Det är en stor tragedi, och antalet omkomna är oerhört. Sveriges initiala stöd var snabbfotat, men vi kommer också att behöva se ytterligare insatser framöver.

Herr talman! Ryssland är i dag ett ondskans imperium. Om detta kan det inte råda någon tvekan efter alla massakrer, all tortyr, urskillningslösa bombangrepp på civila, kidnappningar och inte minst hotet om att använda massförstörelsevapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den ryska federationen driver vår kontinent mot en helt ny säkerhetspolitisk miljö och har så gjort över tid. Kriget i Ukraina, som vi bevittnade under föregående år och bevittnar i rådande stund, saknar i många avseenden motstycke i Europas och världens moderna historia. Det är ingen slump att roten till det onda utgår från makten i Kreml. Så har det varit i flera fall genom historien, och så kommer det med stor sannolikhet också att förbli under överskådlig framtid.

En generation ukrainare strider tillsammans med frivilliga i Ukraina i detta nu för allas vår frihet. Det är en mycket imponerande bedrift som åstadkommits av Ukrainas försvarare under det gångna året. Vi måste stå upp mot den övermakt som inte dragit sig för att använda några medel för att bekämpa dem. Ukrainas försvarare stod emot det överraskande och brutala ryska angreppet den 24 februari. Man försvarade sig tappert på flera fronter, inte minst i slaget om huvudstaden, som var avgörande. Där lyckades försvaret efter blodiga strider. Till slut lyckades man tillfoga de ryska styrkorna så stora förluster att de tvingades dra sig tillbaka. Det ukrainska försvaret lyckades också på alla de andra fronterna i såväl öst som syd. Ryssland tvingades till och med ställa in tänkta operationer för att försvaret var så starkt. Därefter har Ukraina under året lyckats ta tillbaka område efter område. Ryssland har till och med fått lämna storstaden Cherson, vilket var Rysslands mest lyckade erövring. Samtidigt oroar nu återigen den ryska mobiliseringen och de nya anfallsvågorna.

Herr talman! Försvaret av Ukraina har dock inte bedrivits i ett säkerhetspolitiskt vakuum. Tack vare att Europas länder stöttat Ukraina, inte minst med vapen, har de ukrainska operationerna i många avseenden lyckats så här långt. Till dessa allierade kan vi räkna Sverige, som snabbt och med stor enighet bara dagar efter det ryska anfallet beslutade att skicka ett stödpaket innehållande vapen. Efter detta stödpaket har det blivit många fler. Det mest omfattande har beslutats av den nuvarande regeringen. I denna stund arbetar Försvarsmakten och andra myndigheter med att överföra vapen till Ukraina, bland annat 50 stycken av ett av världens modernaste stridsfordon - stridsfordon 90. Det är något att vara väldigt stolt över, men mer finns att göra. Sverigedemokraterna har tagit initiativ - och kommer att ta fler - för att underlätta för vapenexport till Ukraina och till andra stater som hotas av Ryssland eller andra aggressiva diktaturer.

Behovet av att västvärlden enas och att Sverige tydligt ingår i denna enighet har aldrig varit större. Därför är den svenska Natoansökan så viktig. Sverigedemokraterna står som en väl rotad fura bakom denna. Därvidlag kan inte råda någon tveksamhet i dag. När vi redan i december 2020 med riksdagsmajoritet deklarerade att vi behövde införa en Natooption i syfte att möjliggöra ett snabbt inträde i alliansen om behovet skulle uppstå agerade vi precis på samma sätt som Finland, vilka haft en Natooption sedan 1995. Förra året valde vi att precis som Finland agera utifrån den här optionen och förorda att Sverige så snabbt som möjligt går med i Nato. Vid detta står vi fast. Vi kommer på alla sätt att bidra till att de sista ratificeringarna sker och att vi blir fullvärdiga medlemmar av alliansen så snart som möjligt. Det här stärker Sveriges, Europas och världens säkerhet. Det stärker också säkerheten i vårt omedelbara närområde.

Herr talman! Att vi står enade gäller inte bara i Europa. Det gäller globalt. Sverige ska stå enat bakom världens demokratier, alldeles oavsett om det gäller Israel, Sydkorea eller Taiwan. Hotet från aggressiva diktaturer har inte minskat. Vi ser i Mellanöstern hur det iranska ledarskapet fortsätter sitt förtryck. Hotet från radikal islamism har inte upphört. I Mellanöstern är det Israel som i många avseenden är de som främst står upp för demokrati och frihet. Vårt stöd till det landet får aldrig svikta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I Asien står stater som Taiwan och Japan upp mot ett alltmer aggressivt Kina och Nordkorea. I Kina pågår en massiv upprustning. Landet bygger upp sin militära förmåga både med konventionella vapen och med strategiska kärnvapen vilka kan nå även vårt land. Kinas upprustning är ett globalt hot. Vi ska inte glömma bort att kinesiska och ryska örlogsfartyg samövade 2017 i vårt Östersjön. Kärnvapenupprustningen är massiv, och landet förväntas mer än fördubbla sina strategiska kärnvapen till 2030. Även i Arktis visar landet sina globala ambitioner. I Afrika agerar man främst ekonomiskt, men man har redan etablerat en militärbas i Djibouti. Det kan vara en tidsfråga innan vi ser kinesiska militärbaser även i Atlanten. Kina utgör också ett hot med icke-konventionella medel. Man bedriver aktivt underrättelseinhämtande mot svensk teknik liksom uppköp av strategiskt viktiga företag, inte minst inom kritisk infrastruktur. Mot det här behöver vi forma vår utrikespolitik.

Herr talman! Det ändrade säkerhetspolitiska läget behöver slutligen sätta punkt för en ordning som under decennier varit given med ett ofullständigt beredskapsarbete bedrivet av både röda och blå regeringar. Vi har avvecklat en totalförsvarsförmåga, en civilförsvarsförmåga och en civil beredskap som nu återigen visar sig vara fullkomligt nödvändiga för att samla, samordna, öva och förbereda nationen och nationens intressen i samband med att vi står inför yttre påtryckningar och en ny säkerhetspolitisk miljö. Till en dålig beredskap ska vi inte tillbaka.

Jag vill avsluta med att tacka alla som strider på Ukrainas sida. Det är ni som ytterst upprätthåller säkerheten för alla oss andra. Det är er vi ska stödja efter bästa förmåga - för en fred baserad på frihet och självständighet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tror inte att det har undgått någon att jag i min roll som ordförande i utrikesutskottet och som utrikespolitisk talesperson för Sverigedemokraterna har tagit varje tillfälle i akt att påpeka det otroligt beklagliga, bekymmersamma, onödiga och huvudlösa med en rad av alla de provokationer som har skett när vi befinner oss på tröskeln till ett Natomedlemskap - oavsett om det har gällt den upphängda dockan föreställande Erdogan, koranbränningarna eller Turkiets motkrav på Sverige. Inget av detta tjänar processen.

Jag kommer inte att recensera uttalanden av justitieutskottets ordförande, men låt mig förtydliga att det uttalande Morgan Johansson hänvisar till är ryckt ur sitt sammanhang. Samma person har också uttalat att det är ett antiintellektuellt, huvudlöst, idiotiskt och oklokt sätt att hantera försvaret av yttrandefriheten på. Man måste alltså se hur användandet av ett enskilt uttalande kan få en situation att blossa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I en intervju uttryckte Morgan Johansson att han är en dålig förlorare. Det kan man vara efter ett val, men det behöver inte innebära att man försöker bli världsmästare i antagonistiska superlativer när vi nu befinner oss i den situation vi gör.

Socialdemokraterna var det av de större partierna som var mest senfärdigt i sin svängning i Natofrågan. De behövde gott om tid på sig för att analysera den nya verkligheten och vägrade in i det sista att ställa sig bakom en svensk Natooption när riksdagen röstade igenom tillkännagivanden om det långt före rådande läge.

Jag vill uppmana Socialdemokraterna att i rådande situation inte använda provokationer från vänsterextrema, högerextrema och islamistiska krafter med flera för att piska upp en inrikespolitisk instabilitet och försöka förorsaka en regeringskris, vilket både Magdalena Andersson och Morgan Johansson har försökt göra men som tack och lov fallit platt. Många, inte minst säkerhetsorienterade myndigheter, bedömer detta som mycket allvarligt, och det finns ingen anledning att göra så. Det fungerade inte med den desperata presskonferens Socialdemokraterna höll i valrörelsens slutskede, och det ska inte tillåtas få fäste nu heller.

Att Socialdemokraterna har sviktat i Natofrågan är ett faktum, men jag välkomnar givetvis att de har ändrat sig utifrån den nya verkligheten. Vad drar Socialdemokraterna för lärdomar av detta i sitt analysarbete och i sin förmåga att lära sig en läxa av det allvarliga läget?

Fru talman! Låt mig skifta fokus.

En annan viktig del av Socialdemokraternas särskilda yttrande i detta betänkande är att man anklagar regeringen för ett ensidigt fokus på närområdet och Europa. Man uttalar till och med att svensk utrikespolitik blir passiv och provinsiell i stället för aktiv och internationell. Detta upprepade Morgan Johansson i sitt anförande.

Med tanke på historiken hos de statsråd som speglar utskottets beredningsområden och hur det har sett ut med deras planering, resande och närvaro när det gäller samverkan och närvaro internationellt samt främjande i andra länder och på andra kontinenter de senaste månaderna infinner sig frågan hur Socialdemokraterna definierar begreppet "passiv". Är det att det har varit för provinsiellt att upprätthålla och markera en mycket tydlig närvaro i Ukraina eller i Finland, som ju är vårt broderland? Traditionen bjuder att vi reser till Finland allra först, dels eftersom det är vårt grannland, dels eftersom detta utgör någon form av styrkedemonstration när det nu ska byggas en tydlig nordisk dimension inför det stundande Natomedlemskapet.

Vad är Socialdemokraternas bekymmer med att den samlade prioriteringen från majoriteten grundar sig i vårt närområde och att vårt engagemang där fyller en särskilt viktig funktion? Det skorrar lite illa mot det resonemang som andra socialdemokrater för, inte minst försvarsutskottets Peter Hultqvists resonemang om att Sverige ska fokusera på att bygga en stark och tydlig nordisk gren under ett svenskt Natomedlemskap. Detta gör att vår provinsiella närvaro blir särskilt viktig.

Vårt ansvar i förhållande till dem vi är ombud för, det vill säga det svenska folket, gör också att det ställs särskilda krav på oss att ta ett särskilt ansvar i vårt närområde.

Detta är en tydlig prioritering. Det betyder inte att man lämnar alla andra områden därhän, men man måste prioritera för att samla kraft och göra rätt sak på rätt plats vid rätt tid. Varför är Socialdemokraterna upptagna med att vara överallt men i mindre utsträckning i det som är allra viktigast just nu, nämligen vårt närområde och området däromkring, inte minst Ukraina och Europa?

Fru talman! Det var en vinglig färd vi fick följa med på under Morgan Johanssons anförande - lite som en vinglig lådbil nedför steniga backar med försök att balansera samförståndsanda mot en osedvanlig svartmålning av den nationella enigheten och hållningen i Sveriges säkerhetspolitiska läge. Då har jag inte ens nämnt Sverigebilden. Jag upplever att den inte alls stämmer överens med den bild som de ansvariga myndigheterna och organisationerna tecknar. De kan inte se den stora och allvarliga förändring av Sverigebilden utomlands efter valet som Socialdemokraterna vill utmåla.

Detta kan ha att göra med att man lutar sig mot information som inte går att verifiera. Morgan Johansson ägnade ju en del av sitt anförande åt trollkonton och liknande, som jag tror att vi alla tar avstånd från på olika sätt. Det skorrar lite illa att Socialdemokraterna dagarna före valet ägnade en något cirkusartad presskonferens åt att utmåla det största oppositionspartiet vid detta tillfälle - numera det största partiet i majoriteten - som ett stort säkerhetspolitiskt hot och i nästa andetag hänvisade man till att man söker samförstånd. Detta var fruktansvärt allvarligt, och det påpekade också den samlade säkerhetspolitiska expertisen i landet. Det såg inte bra ut. Jag är dock glad om man har tagit lärdom av detta och nu söker samförståndsanda och gemenskap i Sveriges säkerhetspolitiska utmaningar.

Socialdemokraterna brukar påpeka vikten av att vara lyhörd för expertis och för myndigheters rapporter liksom för forskning och fakta. Därför är min första och enkla fråga: Vad är Morgan Johanssons och Socialdemokraternas grund för att överbefälhavaren har så fruktansvärt fel när han är väldigt tydlig med sina rekommendationer till Sveriges riksdag och regering om att Sverige inte bör ringa in några tydliga förbehåll under ansökningsprocessen till Nato? Varför har ÖB fel och Socialdemokraterna rätt?

Internationell samverkan

Fru talman!

Jorden talar: Snart är jag trött att ilasom ett stridsbloss röd genom nattlig rymd. Göm i skyar, måne, din dystra bila,klarna, sol, av kvalmiga ångor skymd.

Mannen talar: Tung är min arm av vapen,sargad min fot av skärvor och stängseltagg.Jag vill hem ur lägret och fångenskapen,hem till fält och vinberg som stå i dagg.

Så skaldade Karlfeldt 1919 i verket, eller snarare talet, Inför freden. Det är ord som på ett målande sätt talar till oss och tecknar den tid av krig och lidande vi ser i dag, detta nådens år 2022, då krig rasar i Europa.

Förra veckan var jag tillsammans med mina ordförandekollegor i försvarsutskottet och EU-nämnden på plats i Washington D.C. vid Transatlantic Forum, som är en säkerhetspolitisk konferens i samverkan mellan Natos parlamentariska församling, National Defence University och Atlantiska rådet. Programmet och de samtal vi förde spände över alltifrån Rysslands oprovocerade krigföring i Ukraina, inklusive kärnvapenhotet och beredskapen för det, till Kina och den geopolitiska och geoekonomiska utmaningen i Asien samt förstås såväl energi som Sveriges och Finlands ratifikationsprocess inför Natomedlemskapet.

Är det något jag tar med mig därifrån är det den starka sammanhållning och den gemensamma lägesbild inför dessa säkerhetspolitiska utmaningar som fanns där - för att inte tala om stödet och intresset för ett svenskt och finländskt Natomedlemskap. Vår kunskap och förmåga i kombination med vårt geografiska läge och vår särskilda kännedom om förhållandena i Arktis och Östersjöregionen imponerar stort, liksom vår tekniskt avancerade och innovativa försvarsindustri. Det ska vi vara stolta över - allt detta, liksom förmågan att från vår sida se vad som förenar oss och driva en svensk linje över partigränserna och uttrycka målbilder av vad som förenar oss i nationens intresse, snarare än vad vi inte är överens om inrikespolitiskt. I det här sammanhanget, när vi talar internationell samverkan, är det av stor betydelse.

Vi debatterar nu utrikesutskottets betänkande UU1 Internationell samverkan och motsvarande utgiftsområde i statsbudgeten, och jag yrkar initialt bifall till utskottets förslag i betänkandet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområde 5, som uppgår till cirka 2,1 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet också de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Under beredningen av detta ärende har utskottet inhämtat information från UD, Inspektionen för strategiska produkter och Utrikespolitiska institutet. Även Svenska institutet, Folke Bernadotteakademin och Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har informerat utskottets ledamöter. Detta har, vill jag initialt påpeka, givit en god samlad bild av aktörernas arbete och bedömningen av Sveriges samverkan internationellt.

Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 5, vilket är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. För utgiftsområdet finns resultatindikatorer för följande fem områden: internationell krishantering och fredsfrämjande insatser, forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning, exportkontroll, nordiskt samarbete och Sverigefrämjande.

Fru talman! Vårt ansvar som rikets högsta beslutande organ är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Vilken kompassriktning tar vi då ut, och genom vilken terräng har vi att orientera oss? Sverigedemokraterna är vana att sätta Sveriges intressen främst. Det är vår idé, vars tid nu äntligen är inne, och Tidöavtalet och regeringsförklaringen innebär en historisk politisk tillnyktring som det var länge sedan vi skådade.

Kompassnålen och vårt ansvar börjar i vårt närområde. Terrängen varierar globalt, och vår hand sträcks ut till de bäst behövande. Vår förmåga att försvara oss mot inre och yttre hot återupprättas, nationellt och i internationell samverkan med andra. Slagord är inte längre tomma ord, och utfästelser är inte uttryck utan innebörd. Prioriteringar läggs om, och kartan uppdateras efter den terräng vi har att hantera.

Fru talman! I egenskap av ordförande i utrikesutskottet kan jag konstatera att det råder bred enighet om betydelsen av Sveriges medlemskap i internationella organisationer. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att prioriterade områden i FN-arbetet ska vara att hantera kriget i Ukraina, att hantera kriser och konflikter, också i vårt närområde, att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, att främja mänskliga rättigheter och demokrati och att möta globala hot.

Sverigedemokraterna välkomnar också samarbetspartiernas inklusive regeringens fokus på insatser till stöd för Ukraina och på att värna den globala och den europeiska säkerhetsordningen, då ett fullskaligt anfallskrig pågår på vår kontinent och stormakter som Kina utmanar den regelbaserade världsordningen både geoekonomiskt och geopolitiskt.

Vi delar också regeringens uppfattning att Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Det står också alltmer klart inför den svenska Natoanslutningen att ett sådant regelverk kommer att fylla ett ytterligare och särskilt tydligt syfte när förutsättningarna för krigsmaterielexport förändras.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att öka anslaget till Inspektionen för strategiska produkter mot bakgrund av att myndighetens befintliga uppgifter har utökats och vuxit. Vi ser också hur allt fler civila produkter och produkter med dubbla användningsområden nyttjas på helt nya sätt, inte minst av ett desperat Ryssland i kriget.

ISP förväntas vidare få uppdraget att som granskningsmyndighet i ett nytt system granska utländska direktinvesteringar, vilket är högst angeläget givet främmande makts intressen för vårt land och inte minst vår samhällsviktiga infrastruktur.

Fru talman! Östersjön är en viktig del av Sverige och vårt närområde. Det är ett hem för människor och marina ekosystem, och det är ett hav och ett nav för vad man kan kalla identitetsnäringar, såsom fiske, jordbruk och miljöinsatser med tillhörande yrken. Östersjön präglar natur, miljö, kultur och människa - från karga kobbar i ytterskärgården till bördiga marker och ekskogar i innerskärgården. Hemvist och sysselsättning i och kring Östersjön har förändrats över tid, men Östersjöregionen har inte minskat i betydelse, tvärtom.

Östersjöregionen är numera en säkerhetspolitisk hotspot, ett geopolitiskt spänningsfält i en tid då den ryska regimen ringar in vår kontinent i intressesfärer och egna imperialistiska stormaktsambitioner. Det nya begreppet seabed warfare, eller undervattenskrigföring, gör sig här särskilt påmint och är en brännhet fråga liksom övningsmönster både till havs och i luften. Våra baltiska grannländer liksom vårt broderland Finland och likaså Polen har hög beredskap för både påverkbara och opåverkbara faktorer i vårt Östersjön.

I budgetpropositionen signerad Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslås inte bara hög takt för totalförsvarets utbyggnad i området utan också att internationell samverkan stärks och främjas ytterligare för att satsa på åtgärder för yttrandefrihet, cybersäkerhet, kontakter med det civila samhället och motverkande av desinformation.

Fru talman! Sammanfattningsvis finner utskottet att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt, och utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed punkt 1 i propositionen och avstyrker samtidigt motionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i betänkandet.