Fredrik Malm

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.

Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.

Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.

Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.

Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.

(Applåder)

Fru talman! Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död.

Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare.

Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans.

Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper.

Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta.

Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen.

När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag.

Herr talman! Riksdagen består av 349 mandat, inte 349 plakat. Feministisk utrikespolitik blev plakatpolitik, herr talman. Sverige lade ned sin röst när Saudiarabien röstades in i FN:s kvinnokommitté. Är det feministisk utrikespolitik, Olle Thorell?

Det kom fram i ett föregående replikskifte att jag mindes hur socialdemokratiska regeringsföreträdare gick parad framför mullorna och ayatollorna i Iran med den mest reaktionära klädseln för att blidka dem. Var det feministisk utrikespolitik?

Vi kan svänga oss med ord härinne, ägna oss åt semantiskt ordvrängeri och så vidare. Men det handlar om innehållet i politiken. När det gäller innehållet i politiken måste Sverige föra en biståndspolitik som strävar efter att förstärka mänskliga rättigheter, demokrati, kvinnors rättigheter och så vidare.

Jag kallar mig feminist. En del andra härinne gör det säkert inte. Men det viktigaste är innehållet i politiken och inte vad vi kallar den.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag noterade i ett tidigare replikskifte att det är tre av åtta partier i riksdagen som når upp till enprocentsmålet. Det är Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag noterar inte Socialdemokraterna i den uppräkningen.

Herr talman! Jag skulle kunna bolla tillbaka precis samma fråga till Olle Thorell. Har Socialdemokraterna för alltid gett upp enprocentsmålet? Jag tror att man skulle få ungefär samma svar från oss båda.

Budgeten slås fast för det kommande året. Sedan finns det en finansplan för ytterligare några år framåt i tiden. Det är klart att vi önskar att svensk ekonomi, våra möjligheter, kvaliteten i svenskt bistånd och möjligheterna till effektivitet och annat gör att vi kan öka biståndet.

Jag står bakom att Sverige ska ge ett generöst och högt bistånd. Jag ser att behoven, inte minst på det humanitära området i Ukraina och runt om på olika håll i världen, är enorma. Vi ska självklart sträva efter det. Men inget av våra partier når upp till enprocentsmålet i budgeten. Det är sanningen.

Herr talman! Jag konstaterar det som jag har konstaterat innan: Vi för de här samtalen i regeringen, och Liberalernas uppfattning är tydlig. Jag har gett uttryck för den i debatter i Sveriges Radio, på olika seminarier och i andra sammanhang. Ingen borde tvivla på detta.

De som däremot verkligen har något att bevisa i frågan om demokrati i Iran är ju Socialdemokraterna. De sex eller sju samarbetsavtal man slöt med den iranska regimen dras vi nu med. I olika avseenden agerade man på ett sätt som var en ren örfil mot alla tiotusentals iranier i Sverige. Man åkte ned till Teheran och gick parad framför mullorna i den mest reaktionära klädseln. I dag är hela Iran ute och demonstrerar för att slippa de där plaggen. Ni satte på dem frivilligt och gick framför ledarna där. Det finns väldigt mycket, herr talman, när det gäller frågan om Mellanösternpolitik i vid mening och Iran i synnerhet där Socialdemokraterna har en hel del att bevisa för att vara trovärdiga.

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Herr talman! Detta är Liberalernas uppfattning. Inom den regeringskonstellation vi nu befinner oss i argumenterar vi för den uppfattningen i de förhandlingar som sker. Det är så demokrati fungerar.

Herr talman! Jag har för min del under många år drivit frågan om demokrati i Iran och nödvändigheten av att stödja den iranska befolkningen. Jag var kritisk mot den borgerliga regeringen 2006-2014, dels för att man tog emot ett officiellt besök med Rohani och Zarif under den andra mandatperioden, dels på grund av en del annat där jag tyckte att regeringen borde ha varit tydligare. Jag var väldigt besviken på den socialdemokratiska regeringen under de åtta åren därefter. Man slöt en rad samarbetsavtal med den iranska regimen. År 2017 tror jag att det var. Man åkte dessutom ned till Teheran och bekräftade det patriarkala och reaktionära systemet genom att ta på sig den mest konservativa klädseln och gå parad framför mullorna i Iran. Jag har varit kritisk mot alla regeringar sedan jag kom in i det här huset, kan jag väl konstatera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Wiechel (SD).

Herr talman! Jag kan inte annat än instämma i att allt det som Jytte Guteland här radar upp är jätteviktiga frågor.

Detta är en del av en kontinuerlig process. Det är också så att det delvis är rörlig materia. Hela poängen med att Sverige är med i EU är att det finns några andra länder som också är med - över 20 stycken faktiskt, fler än 25 till och med. Med den maktdelning som finns mellan kommission, råd och annat är det ett ständigt samtal. Det gör att det är väldigt svårt för mig att i februari stå här och säga vid vilka datum och tidpunkter olika frågor kommer att komma upp på dagordningen. Regeringskansliet och EU-ministern är nog bättre på att svara mer konkret när de här olika frågorna och andra mycket relevanta frågor kommer upp på dagordningen och i vilken ordning. Men jag instämmer helt i att det här är jätteviktigt.

Herr talman! Först och främst måste jag instämma i Jytte Gutelands beskrivning av de här problemen. Jag skulle säga att de egentligen är mer allvarliga än så, för de är inte begränsade till Ungern och Polen. Vi har flera andra länder inom Europeiska unionen som har väldigt stora brister. Det finns också en oroväckande utveckling med både en högljudd ultrahöger och vänsterpopulistiska grupperingar. Ibland enas de, tar på sig gula västar och går ut i Paris, ibland står de på olika sidor. På sikt riskerar detta att underminera även länder som har en mer stabil rättsstatsordning än vad Ungern och Polen har.

Sanningen är givetvis att det svenska ordförandeskapet prioriterar detta. Vi måste söka enighet i EU-kretsen i olika frågor. Vi måste också lyfta frågor och se till att det finns ett stöd för kommissionens fortsatta process kring de här länderna.

Herr talman! Jag vill börja med att beröra någonting som Johan Büser sa i sin första replik, nämligen att det bara är en jätteliten del som kanaliseras via myndigheten. Det verkar som att den palestinska myndigheten är någon sorts minimal nattväktarstat. Det finns ett jättelikt civilsamhälle, men myndigheten har ingen kontroll på någonting. Så är det ju inte. Om man ger 1 miljard till exempelvis sjukvården i ett land kan man inte komma och säga att det inte har någonting med den offentliga sektorn att göra eftersom det inte är ett direkt budgetstöd. Det är ett trixande som inte är rimligt. Självklart är den palestinska myndigheten som mottagare av bistånd och ansvarig för den palestinska utvecklingsplanen och mycket annat djupt involverad i det som sker i de palestinskkontrollerade områdena på Västbanken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När det gäller bosättningar har jag förmodligen ingen annan uppfattning än de flesta rimliga människor här i världen. Israel bör inte expandera bosättningarna på Västbanken, utan man bör söka en framförhandlad fredslösning - en tvåstatslösning.

Herr talman! Johan Büsers parti drev igenom att Sverige skulle erkänna Palestina som självständig stat. Då bör man i rimlighetens namn också ställa vissa krav på de palestinska politiska ledarna att uppträda som en stat. Man har inte hållit val i Palestina på 18 eller 19 år; jag tror att Mahmud Abbas är inne på det 19:e året i en fyraårig mandatperiod. Man håller inga fria val. Man har inga fria medier. I ett av sina områden styrs halva av en organisation som Sverige har terroriststämplat, nämligen Hamas. Man har oerhörda problem med korruption, inte minst till följd av det omfattande biståndsberoendet. Biståndet har på flera sätt alltså varit mycket kontraproduktivt för Palestina.

Det rimliga är att sätta press på politiker i länder eller områden som inte styrs demokratiskt. De måste ändra sitt beteende och genomföra demokratiska reformer. Det gäller såväl Palestina som alla andra områden.

(Applåder)

Herr talman! Det är viktigt att vi har perspektiven klara för oss. Även med en neddragning eller en viss omviktning av svenskt bistånd satsar vi nu oerhört mycket på Ukraina. Man har även skjutit till extra pengar för jordbävningsoffren i Turkiet och Syrien. Sverige ligger i relation till vårt invånarantal, det vill säga bruttonationalinkomst per capita, i absolut världstopp när det gäller biståndet även efter detta.

Jag noterar, herr talman, att Lotta Johnsson Fornarve argumenterar för att biståndet kommer de mest behövande till del. Men sedan kritiserar hon oss för att vi har dragit ned på just det bistånd som gäller pengar till organisationer i Sverige för deras egen kampanjverksamhet i Sverige. Det är en helt annan sak. Det är ju bättre att vi fokuserar så att de pengar vi ger verkligen når mottagarna, och inte så att organisationer sväller i Sverige och får fler informatörer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det finns en rad olika problem inom det svenska biståndet som man behöver ta itu med. Ett problem som svenskt bistånd har dragits med under många, många år är att man har betalat ut pengar till odemokratiska stater. Man har betalat ut pengar till regimer som har suttit på övertid eller har plågat sin befolkning. Man har betalat ut pengar till regimer som man trott har varit på rätt väg, men i själva verket har de gått i en negativ riktning.

Vi i Liberalerna har under årtionden påpekat dessa problem, medan Vänsterpartiet har varit pådrivande för att ge mer bistånd till sådana regimer. Däri ligger en väldigt stor skillnad.

Vi kommer i omläggningen av biståndet nu att göra ett antal tydliga prioriteringar. Det innebär också att några länder får mindre bistånd.

Jag noterar att tre partier i riksdagen når upp till enprocentsmålet i sina budgetalternativ. Vänsterpartiet är ett av dem.

Herr talman! Nästa vecka är det ett år sedan Vladimir Putin inledde sin folkmordskampanj mot Ukraina. Rysslands syfte är att förinta den ukrainska staten, nationen, kulturen, ekonomin och identiteten på grund av sina storryska ambitioner. Det är nu otroligt viktigt att se behoven i Ukraina. De finns på den militära sidan, den politiska sidan, den ekonomiska sidan, den humanitära sidan und so weiter.

Ukraina behöver praktiskt taget allt de kan få, och de behöver det snabbt och samordnat. Det kräver att vi i Europa visar uthållighet. Vi måste förstå att de uppoffringar vi gör för att hjälpa Ukraina inte är någonting mot de uppoffringar den ukrainska befolkningen gör för att i förlängningen hjälpa oss. Om Ukraina förlorar det här kriget kommer den ryska krigsmaskinen att välla vidare mot Moldavien - om det inte sker redan nu med ett kuppförsök. Den kommer att gå vidare mot andra länder. Det kommer aldrig att ta slut. Från Europas, USA:s, västvärldens och den fria världens sida måste vi stödja Ukraina maximalt för att klara detta.

Herr talman! Jag och en gammal moderat politiker, Gunnar Hökmark, håller möten varje måndag på Norrmalmstorg i Stockholm med det som heter Måndagsrörelsen. Sedan 24 februari och fram till nu möts vi där varje måndag. Det kommer fler och fler människor dit. Fler och fler stockholmare kommer till mötena för att visa sitt stöd och sin solidaritet med den ukrainska befolkningen.

Regeringen har levererat ett antal paket till stöd för Ukraina. Den föregående regeringen gjorde också det. Vi måste fortsätta med det och även använda det svenska ordförandeskapet, inte minst för att lyfta frågan om Ukrainas framtida EU-medlemskap.

Herr talman! Låt mig också ta upp en annan fråga. Det gäller den islamiska regimen i Iran. Den iranska befolkningen har plågats under denna sadistiska diktatur i över 40 års tid. De visar ett heroiskt mod, de som går ut på gatorna - och de är många. De har varit väldigt många under hösten. Det handlar inte bara om rätten att kunna ta av sig slöjan på huvudet, utan det handlar om det som på persiska heter azadi, det vill säga frihet.

Faktum är, herr talman, att den iranska regimen redan har fallit i så måtto att den har fallit som ideologiskt, islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för det teokratiska styret i Iran. Det finns inte längre någon legitimitet hos folket för att Iran ska styras av frustande ayatollor och mullor och ha en moralpolis. De hänger människor i lyftkranar, plågar befolkningen och torterar dem besinningslöst. Det finns inget stöd för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det enda som upprätthåller den iranska regimen i dag, herr talman, är de repressiva organen inom regimen. Sepah-e Pasdaran, Sepah-e Quds, Basijmilisen, den reguljära armén och polisstyrkorna är de som upprätthåller den iranska regimen i dag. Det finns inget annat som upprätthåller den.

Vad kan då omvärlden göra för att stödja den iranska befolkningen? Man kan lista IRGC, Islamiska revolutionsgardet, som terroristorganisation. Det ger större möjlighet att blockera företag från att handla med på papperet vanliga företag i Iran men som egentligen är knutna till revolutionsgardet. Det ger också större möjligheter att frysa tillgångar. Det här innebär att man kan reducera de våldsamma och brutala säkerhetsorganens kapacitet att plåga den iranska befolkningen.

Herr talman! I detta sammanhang får vi inte heller glömma att den iranska regimen utgör ett hot inte bara mot 80-90 miljoner invånare i Iran, utan den iranska regimen är i dag involverad i samtliga konflikter i Mellanösternregionen: i Jemen, Irak och Palestina. I praktiken har man genom Hizbollahmilisen i Libanon sett till att Libanon är en dysfunktionell och stympad stat. På samma sätt har man gjort i Irak med stödet till shiaarabiska grupperingar, så kallade Hashd al-Shaabi-miliser, i Irak.

Man har sträckt sig så långt att man genomfört terrorattentat ända borta i Argentina, där man sprängde ett judiskt kulturcenter. Vid attacker mot synagogor i Tyskland misstänks, enligt utredningarna, det iranska revolutionsgardet vara involverade.

Låt oss i diskussionen inte fastna i semantiska definitioner av ordet terrorism. Den samlade bedömningen är att det iranska revolutionsgardet genom sina handlingar under årtionden - egentligen ända sedan ayatolla Ruhollah Khomeini tog makten efter sin revolution 1979 - plågat sin befolkning, bedrivit terrorism och destabiliserat inte bara Iran utan hela Mellanösternregionen.

Det finns därutöver en rad saker omvärlden bör göra för att stödja den iranska befolkningen som jag inte hinner gå in på i detta anförande.

Precis som flera talare har påpekat går våra tankar självklart till de tiotusentals offren för den hemska, fruktansvärda jordbävningen i Turkiet och Syrien.

(Applåder)

I detta anförande instämde Martin Melin (L).

Fru talman! Det där var ju bara ett stort, svart hål av retorik.

Ni i Vänsterpartiet säger er stå bakom demokrati oavsett var mänskliga rättigheter kränks, Lotta Johnsson Fornarve, men det har ni ju inte gjort. Så sent som för något år sedan ordnade Vänsterpartiet möten där Maduro i Venezuela hyllades. Partiet har genom sin folkhögskola fortfarande ett organisatoriskt samarbete med exempelvis den kubanska regimen - den sista totalitära regimen i den västra hemisfären. Den har varit totalitär sedan början av 1960-talet, och Vänsterpartiet har fortfarande inte brutit banden med den.

Efter invasionen av Ukraina - Krimhalvön och Donetsk - 2014 visade det sig att Vänsterpartiet hade biståndssamarbete med proryska grupper i Ukraina, till exempel. Det största biståndet Sverige har fattat beslut om utgjordes av vapen till Ukraina, vilket riksdagen beslutade om under våren förra året. Då röstade Vänsterpartiet nej i den första omröstningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! På vilket sätt ska alltså Vänsterpartiet vara trovärdigt när man talar om mänskliga rättigheter och demokrati i biståndspolitiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Fru talman! Det är mycket intressant att lyssna till Vänsterpartiets anförande här, för det ligger inte riktigt i fas med den biståndspolitik som Vänsterpartiet har bedrivit under historiens lopp.

Till att börja med har Vänsterpartiet självt, som enda parti i Sveriges riksdag, så att säga varit mottagare av bistånd under större delen av partiets historia. Partiet var helt och hållet beroende av bistånd från öst under många år. Dessutom har Vänsterpartiet därefter - efter kalla krigets slut - under många år haft synen, och har den delvis fortfarande, att det är helt okej att ge bistånd till diktaturer. Vänsterpartiet har exempelvis varit drivande i att ge bistånd till regimen i Kuba.

Vid en granskning av Vänsterpartiets egen biståndsverksamhet när det gäller det partinära biståndet visade det sig att Vänsterpartiet plöjde in ganska mycket av sina anslag till maoistgrupper i Filippinerna som ville genomföra en militärkupp i landet. Man stödde också exempelvis marxist-leninistiska, oreformerade kommunistgrupper i Colombia.

Fru talman! Vänsterpartiet talar här om att regeringen bara svänger sig med fina ord, men det är inte så. Det här är en konkret verksamhet; den finns här och nu. Vi har ett antal skolor i Sverige som har spetsklasser, där elever på högstadiet som är väldigt duktiga i exempelvis matematik kan läsa i en betydligt snabbare takt. Jag tycker som liberal att det är väldigt bra. Jag tycker att denna möjlighet ska finnas.

Fru talman! Vi lägger tiotals miljarder på vårt skolväsen, och en stor del av dessa pengar är omfördelning. Vi har en omfattande socioekonomisk omfördelning i de allra flesta kommuner. Vi har därtill tilläggsbelopp, och vi har stora satsningar på skolor i utsatta områden.

Vad vi nu i den här budgeten säger från regeringen och Sverigedemokraterna, som vi har förhandlat budgeten med, är att vi ska lägga 20 miljoner nästa år. Det kan tyckas vara en mycket liten summa, men den kommer att göra mycket stor skillnad för den grupp elever som skulle kunna gå i en spetsklass men som i dag inte har möjlighet att göra det.

Frågan kommer ändå tillbaka till Vänsterpartiet. En elev som är väldigt duktig på att simma, på att åka skidor, på att spela hockey, fotboll eller handboll, på att sjunga eller på att spela gitarr eller piano har i dag stora möjligheter att gå på skolor med riksintag, gå i profilklasser och gå i särskilda skolor som har denna nisch. Om man är väldigt duktig på musik eller idrott kan man göra det. Ska inte den möjligheten finnas inom svenskt skolväsen också för den som är väldigt duktig på matematik, franska eller svenska? Ska inte de eleverna verkligen få tuggmotstånd för att kunna nå sin fulla potential och utvecklas lite till?

Jag tycker att den syn Vänsterpartiet har är väldigt trist när det gäller att ge de högpresterande eleverna den möjligheten inom svenskt skola.

Fru talman! Jag tror att vi alla här inne delar uppfattningen att svensk skola behöver bli mer kompensatorisk och att vi behöver göra mycket stora insatser för att alla elever ska kunna nå målen i skolan, att fler elever ska kunna komma in på gymnasiet och så vidare.

Regeringen gör nu mycket stora satsningar på att de elever som har det tuffast i skolan ska få större möjligheter att nå målen. Det handlar om att sätta in insatser tidigare och att satsa på lovskola, fler speciallärare, läslyft och mycket annat.

Men så har vi också en grupp elever i alla årskullar och på alla skolor i Sverige som är väldigt högpresterande och duktiga ungdomar. Jag kan känna som liberal, med min utgångspunkt, att alla elever inte kommer att lära sig samma sak på samma sätt på lika lång tid. Vi har en grupp elever som är väldigt duktiga och som behöver mer stimulans. De behöver verkligen få läsa i en snabbare takt. Det är elever i grundskolan som kan läsa på gymnasienivå och elever i gymnasieskolan som skulle kunna läsa universitetskurser.

Vänsterpartiet vill nu ta bort den försöksverksamhet som nu har pågått i drygt tio år och som infördes av Folkpartiet och alliansregeringen 2010, tror jag att det var, med spetsklasser på högstadiet och gymnasieskolan. Sedan har den förlängts stegvis, och vi vill nu att den ska permanentas. Vänsterpartiet vill ta bort den helt och hållet.

Varför ska en elev som är jätteduktig på matematik eller språk inte kunna få gå i en spetsklass samtidigt som en elev som är väldigt duktig på att sjunga kan gå i till exempel Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm? Jag förstår inte logiken. Teoretiska kunskaper och väldigt duktiga elever måste också få stimulans.

Herr talman! Det är alldeles korrekt, som Niklas Sigvardsson framför, att detta system kommer att vara dyrt. Det är så. Det är två parter som har enats om någonting, och sedan slås notan ut över betydligt fler. Så är det. Det kommer att vara ett dyrt system. All utbildning i Sverige är dessutom ganska dyr, speciellt om den ska hålla hög kvalitet. Då blir den ännu dyrare.

Ett problem dock är att vi har många utbildningar i Sverige, delvis inom yrkesutbildningssektorn, där platser står tomma. Det gäller till exempel yrkesvux och gymnasiet. Det skapas utbildningar som antingen inte är tillräckligt attraktiva eller där man på olika sätt inte lyckas få en måluppfyllelse.

Jag tror att det kommer att göra mycket om vi får upp effektiviteten, så att utbildningsplatserna blir fyllda.

Herr talman! Jag delar inte beskrivningen att denna regering skulle göra stora nedskärningar på utbildningsområdet. Det gör vi inte. Man kan dock se att det under pandemin gjordes en del tillfälliga satsningar som sedan har avvecklats. Men på totalen satsar vi oerhört mycket på utbildning. Vi ökar även på detta ytterligare lite till i denna budget.

Herr talman! Det är mycket viktiga frågor som Socialdemokraterna tar upp. Det som är tricket här är att inte skapa undanträngningseffekter, det vill säga att en person som är i 40-årsåldern vill omskola sig och därmed tar en plats, så att säga, från en 20-åring. Samtidigt är det så att de ordinarie utbildningarna, så som de är utformade, designade och planerade på våra lärosäten, inte nödvändigtvis riktigt passar för lite kortare omskolning.

Detta är något som vi kommer att behöva följa noga framöver. Det tar nog lite tid. Det går inte på nolltid att få det nya systemet att passa perfekt. Jag tror att det kommer att vara delvis ett sökande från många lärosäten. Man behöver också i en dialog med branscher och andra kunna formulera dessa utbildningar framöver. Men regeringen följer detta mycket noga. Jag vet att även Socialdemokraterna självklart är mycket engagerade i detta, likaså arbetstagarorganisationerna.

Fullt utbyggt ska det vara dubbelt så många platser. Jag hoppas att det kommer att gå så snabbt som möjligt.

Herr talman! Denna sena timme ska vi debattera utgiftsområde 15, som handlar om studiestöd. Det handlar om kronor och ören, räntenivåer och låneregler, men jag ska också rikta in mig på varför denna fråga är så avgörande.

För Liberalerna handlar utbildning om att varje individ ska få makt över sitt liv och att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation.

Arbetsmarknaden är i ständig förändring, vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs givetvis också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera studierna. Det är ambitionen, inte pengar, som ska avgöra om man vill och kan studera vidare. Studiemedel är grundläggande för en jämlik högskola som ger alla oavsett bakgrund möjligheten att studera vidare. Det är därför vi är stolta över det system Sverige har i dag. Det ger en grundtrygghet till den som har talang, inte bara till den som har pengar.

Liberalerna ser stora fördelar med generösa villkor och regler för studiemedel. Kunskap och bildning förutsätter att individen kan studera, och i många fall är det tack vare studiemedlen som detta blir möjligt för den enskilde.

Det svenska studiestödssystemet är och ska vara ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar för såväl enskilda som Sverige som nation att växa med kunskap. Studiestödet är också grunden för en jämlik utbildning som ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera.

Herr talman! Som en följd av de överläggningar och förhandlingar som hållits mellan fack och arbetsgivare får vi från 2023 ett omställningsstudiestöd. Det kompletterar det reguljära studiestödet och finansierar studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det ger möjlighet för tiotusentals att genom en inkomstbortfallsprincip få 80 procent av lönen för att kunna läsa en utbildning på upp till 44 veckor för att omskola sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Med anledning av införandet av det nya studiestödet bedömer regeringen att det är rimligt att införa en ny modell för beräkning av räntan på studielån. Den föreslagna modellen är rimlig, och räntepåslaget blir även stabilt över tid och är därmed mer förutsägbart för den enskilde.

För den som hellre förlänger sin återbetalningstid än att höja sin månadskostnad ges en sådan möjlighet. Det är helt i anda med ett flexibelt utbildningssystem som sätter individen i centrum.

Herr talman! Det nya systemet innebär att Sverige även i fortsättningen har ett av världens mest generösa studiestöd, vilket är bra, och att låntagarkollektivet solidariskt står för studiestödskostnaderna.

Studielånet fortsätter även efter detta att vara det mest förmånliga lån som går att få. I tider av höjda räntor höjs CSN-lånets ränta betydligt mindre än många andra räntor. Det är viktigt för att alla ska ha råd att utbilda sig och för att det ska löna sig att utbilda sig.

Det är positivt att fler låntagare nu kan begära att få sin återbetalningstid ändrad och betala tillbaka lånet i enlighet med de bestämmelser som gäller för studielån tagna efter den 31 december 2021.

Som en konsekvens av räntepåslaget är det enligt utskottet också positivt att så många låntagare som möjligt ska kunna välja hur den ökade kostnaden ska tas ut.

Herr talman! Vi i Liberalerna tror på utbildning. Vi tror också på rättvisa chanser för alla människor, oavsett bakgrund, att utbilda sig. Det är därför vi storsatsar på utbildning i budgetpropositionen och i betänkandet, trots dyrtider och trots risk för lågkonjunktur.

Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling och konkurrenskraft. Det handlar just om skillnaden mellan att konkurrera med låga löner och att konkurrera med de senaste produkterna och tjänsterna. Vi liberaler väljer det senare.

Sveriges förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad, där utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter, är goda. Vi har en relativt välutbildad befolkning. Vi har en högteknologisk industri. Vi har ett högre utbildningsväsen som är både utbyggt och lättillgängligt, och vi är historiskt väldigt duktiga på innovation i Sverige.

Detta är resultatet av vår svenska tradition att satsa på både bildning och en god utbildning. Ett välfungerande skolväsen i kombination med högre utbildning som präglas av kvalitet är självklart avgörande för detta.

Sverige står inför stora utmaningar. Då måste vi göra vårt yttersta för att bygga en robust kunskapsnation där alla har möjlighet att göra utbildningsresor. Att vi värnar om ett av världens mest generösa studiemedelssystem är också en viktig del i detta.

Med detta tackar jag för ordet och önskar alla en god jul.

(Applåder)