Fredrik Malm

Herr talman! Frihandel är i grunden väldigt bra. När det handlar om totalitära diktaturer bör handeln kunna begränsas på olika sätt. Bland annat ska vi inte exportera vapen dit, och handeln kan begränsas även på andra sätt.

Här är dock Vänsterpartiet anhängare av någon sorts frihandel. Medan resten av världen till exempel begränsar det ekonomiska handelsutbytet med den totalitära diktaturen Kuba vill Vänsterpartiet i stället ta bort det embargot. Vi ska alltså ha frihandel med slaktarna i Havanna.

När andra länder vill införa sanktioner mot diktaturen i Venezuela vill Vänsterpartiet tona ned detta och säger: Nej, nej, vänta här nu - vi kan väl ha normala relationer med Nicolás Maduro. Maduro är efterträdare till Hugo Chávez, som införde diktaturen i Venezuela och har drivit landet till en inflation på flera miljoner procent så att 5 miljoner venezuelaner har tvingats fly till Colombia, till exempel.

Samma sak gäller en rad andra länder där man vill begränsa regimernas framfart. Då är det Vänsterpartiet som är emot sanktioner.

Så vem är det egentligen som vill ha handel med diktaturer? Är det jag? Nej. Vi kan importera pistaschnötter från Iran, men vi ska definitivt inte ha ett utbyte med Iran på ett sätt som gör att regimen kan förtrycka sin befolkning. Det är något helt annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sedan återigen, herr talman, till det som är avgörande i själva Natodiskussionen, nämligen den bild som Vänsterpartiet och andra partier försöker förmedla av att den som är neutral är på de utsattas sida. Det är ju precis tvärtom. Utsatta demokratier i världen i dag litar till och får ofta sin livlina från Washington D.C. eller från andra Natoländer. Japan, Sydkorea och Taiwan, till exempel, som är utsatta för stora hot från Kina, vänder sig inte till Sverige. De vänder sig till USA för att få sitt skydd. Samma sak gäller andra utsatta demokratier på olika håll i världen. Därför är vårt medlemskap i Nato viktigt så att vi i allians med andra västliga demokratier kan bidra till mer frihet i världen.

Herr talman! Det är rätt tydligt att Vänsterpartiets utrikes- och säkerhetspolitik drivs av någon sorts obotlig naivitet och obesprutad välvilja.

Dessutom har Lorena Delgado Varas fel i sak, herr talman. Hon säger att man i Vänsterpartiet aldrig har tvekat att bevara Sveriges alliansfrihet, men faktum är att Vänsterpartiet under årtionden var det enda parti som inte ville bevara Sveriges alliansfrihet. Man ville nämligen tillhöra östblocket. Från 1921 fram till 1943 var Vänsterpartiets korrekta, formella partinamn Sveriges Kommunistiska Parti, sektion av Kommunistiska Internationalen. Man var en distriktsfilial till Josef Stalins kommunistparti i Sovjetunionen. Därefter, under kalla kriget, var Vänsterpartiet för att Sverige skulle tillhöra östblocket.

Därtill säger Lorena Delgado Varas att Sveriges neutralitet har gjort att andra länder kan förlita sig på oss, herr talman. Är det verkligen sant? Vi kan titta på andra världskriget, då polacker slaktades och våra grannländer ockuperades. Kunde de lita på Sverige? Det enda sättet som Sverige kunde upprätthålla neutraliteten på under andra världskriget, herr talman, var att just göra avsteg från den, genom permittenttrafik och därefter med baltutlämningen. Det finns ingenting moraliskt med att upprätthålla en neutralitetspolitik på det sättet, som Vänsterpartiet tycks tro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Sedan slår man sig för bröstet och säger att Sverige kan bidra med så mycket. Kan inte Lorena Delgado Varas nämna något internationellt, stort fredsavtal som har titeln Sweden eller Stockholm i sig? Jag tänker till exempel på Osloavtalet mellan Israel och palestinierna, framförhandlat av Natolandet Norge.

(Applåder)

Fru talman! Ja, det är mycket viktigt att kunna ändra sig. Det är det som skiljer den vise från den envise, som citatet lyder. Det finns dock en punkt där Vänsterpartiet aldrig tycks kunna ändra sig, och det är att Vänsterpartiet aldrig missar en chans att ställa sig på fel sida av historien.

När Sverige införde allmän och lika rösträtt ville dåvarande Vänsterpartiet införa proletariatets diktatur, ungefär. När Hitler och Stalin styckade Polen stod SKP, Vänsterpartiets föregångare, bakom Molotov-Ribbentrop-pakten. Under hela kalla kriget stod Vänsterpartiet på Sovjetunionens sida. När Sverige ansökte om medlemskap i EU gick Vänsterpartiet emot detta. Och när Sverige nu förr eller senare blir medlem i Nato och Atlantpakten är Vänsterpartiet emot.

Vänsterpartiet, fru talman, missar aldrig en chans att ställa sig på fel sida av historien. Det är därför jag tror att Vänsterpartiet inte riktigt förstår allvaret i den situation som nu råder. Det är mycket riktigt, som Hanna Gunnarsson säger, att vi är överens om vapendonationer till Ukraina, men det var vi ju inte vid den första voteringen här. Då var Vänsterpartiet emot och tyckte inte att Sverige ska bidra till att Ukraina kan försvara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Man måste se och förstå den ideologi och expansionism som finns i de ryska imperiedrömmarna. Man vill tillbaka till de gränser som gällde före första världskriget. Detta innebär att man i praktiken heller inte erkänner Finlands självständighet. Finland var ett storfurstendöme i Ryssland på den tiden.

Vi måste förstå att detta inte bara handlar om Ukraina. Kriget i Ukraina kan mycket väl spridas till många andra länder där det ryska stöveltrampet ska in och plåga andra folk, och då behöver vi Nato för att skydda oss.

Fru talman! Jag lyssnade på Hanna Gunnarssons anförande. Det var en del hårda ord mot Ryssland och så vidare, men faktum är att Vänsterpartiet inte tycks se vilken problematik det faktiskt handlar om: Det är ju vår tids antifascistiska kamp som vi för nu. I stort sett alla partier i riksdagen är med på det, förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Det ryska imperiet är expansionistiskt, fascistiskt, hårt militariserat och djupt odemokratiskt. Och, fru talman, man går tydligt på de länder som inte är medlemmar i Nato. Man slår skoningslöst mot de länder som vill bli medlemmar i EU, vilket Vänsterpartiet aldrig ville, och mot dem som vill välja den västliga vägen, vilket Vänsterpartiet aldrig ville. Man gick in i Georgien 2009 för att omöjliggöra Georgiens vandring västerut politiskt. Man gick in på Krimhalvön och annekterade Krim. Man skapade en frusen konflikt som nu eskalerat med den fullskaliga invasionen i det som heter Donbass - Donetsk och Luhansk - 2014. Man har därefter planerat för att genomföra en statskupp i Moldavien mot den folkvalda Maia Sandu. Man försökte genomföra en statskupp i Montenegro. Man straffade Armenien skoningslöst för att nye premiärministern Nikol Pasjinjan ville ha en annan typ av relation till Ryssland genom att helt enkelt sälja ut Armenien under konflikten med Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach. Man stöder serbiska extremnationalister i Bosnien och i Kosovo. Vi har den fullskaliga invasionen i Ukraina. Man genomför hybridattacker och desinformation mot Sverige och Finland för att stoppa våra anslutningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet är precis lika hopplösa som Miljöpartiet, fru talman. Ni är så att säga drivna av någon sorts obesprutad välvilja och närmast obotlig naivitet i de här frågorna när det gäller Ryssland.

Fru talman! Det sista Annika Hirvonen tar upp instämmer jag till fullo i. Jag tycker att det behövs en större transparens.

Det är också viktigt att medierna gör sitt jobb. Medierna är duktiga på att granska rikspolitiker, men det sker väldigt mycket runt om i Sverige. Jag tror att även någon tidigare talare tog upp detta. Denna granskning är kanske svårare, delvis för att den lokala mediesituationen är kraftigt försvagad, med mindre redaktioner och färre tidningar lokalt i Sverige.

Vi har även andra saker som kan ha koppling till korruption. Annika Hirvonen har själv tagit upp det här med utländska makter, till exempel. Vi ser en väldigt omfattande investering från auktoritära stater i till exempel tankesmedjor runt om i världen, särskilt i USA och även i Storbritannien. Detta kommer kanske i framtiden att komma även till Sverige så att vi också måste vara varsamma. Detta är alltså ett väldigt viktigt arbete även framöver.

Fru talman! Sanningen är att de inte gör det. Sanningen är att om du följer mediebevakningen de senaste veckorna ser du att ordföranden för de idéburnas organisation, Håkan Wiclander, flera gånger har varit ute och resonerat kring denna problematik. Det är de som har flaggat för detta. Problemet är att en väldigt liten skola måste kunna omfattas av en insyns eller offentlighetsprincip precis som alla andra skolor, men vi måste hitta en välavvägd lagstiftning så att de klarar av det. Det är väldigt viktigt.

Jag vill också i detta sammanhang säga, fru talman, att Miljöpartiet inte heller är fria från skuld i frågorna om korruption. Bland annat var en statssekreterare från Miljöpartiet för några år sedan ordförande i en påhittad förening som hette Gröna Städer, som i praktiken var en lobbyorganisation för Kina och Huawei som arbetade för att de skulle få en 5G-licens i Sverige. Han hade varit en av Miljöpartiets i särklass tyngsta personer i Regeringskansliet under många år. Även Miljöpartiet har alltså ett jobb att göra här.

Fru talman! Det här börjar bli lite löjligt. Vad Kalla fakta avslöjade var att en person, som inte ens var anställd av Liberalerna utan var en frilansande tjänsteman, resonerade kring att bland annat kunna slussa insättningar via sitt eget bankkonto. Det är klart att detta är fullständigt bisarrt. Det var ett resonemang från den personen. Det motsäger att detta skulle vara något som Liberalerna ägnat sig åt. Vi har aldrig ägnat oss åt något av detta.

Fru talman! Det kan vara dags att Vänsterpartiet och Samuel Gonzalez Westling inser och förstår en sak: Man får jobba för privata företag i Sverige. Man får sitta i styrelser även för friskoleföretag. Det är inte straffbart - det är inte förargelseväckande beteende eller något sådant. Det innebär att man jobbar för ett företag i en laglig bransch.

Nu råkar det vara så att den person vi talar om, Lotta Edholm, nu kommer att få städa upp i friskolesektorn efter åtta år med vänsterregeringar som inte gjorde någonting för att reglera den sektorn.

Fru talman! Det här blir lite snurrigt. En regionpolitiker jobbar för någon som tycker något. Jag har ingen aning om vem denna regionpolitiker över huvud taget är, fru talman, eller vilket bolag eller vilken aktör, institution, styrelse eller vad det nu är som personen tydligen skulle arbeta för. Så jag har lite svårt att kommentera detta.

Vad gäller det som hände i valrörelsen handlade det om en frilansande skribent från partiet, inte en anställd, som direkt kopplades bort från alla uppgifter för partiet när detta uppdagades. Vi har därefter också genomfört en rad andra åtgärder.

Jag har dock inte sett vilka åtgärder Vänsterpartiet vidtagit med anledning av att partiet under 50 års tid uppbar statligt partistöd - men inte från staten Sverige utan från staten Sovjetunionen, där alla handlingar stängdes in i arkiven i Moskva. Det skulle vara intressant att få veta lite fler detaljer kring detta.

Fru talman! Jag tyckte att det var precis det jag gjorde i mitt förra svar när jag försökte förklara hur jag ser på saken. Det här handlar ju om att det behövs regelverk, bestämmelser, inspektioner och uppföljning - och självklart också rättskipning, om så krävs - för att det inte ska finnas den här typen av möjligheter till korruption.

Sverige är i grund och botten ett bra land, internationellt sett, med en lägre grad av korruption. Men jag tycker samtidigt inte att vi ska jämföra oss med länder med helt andra samhällssystem än vi, som inte följer rättsstatens principer och annat. Vi ska förstås jämföra oss med länder som ligger nära oss och har snarlika politiska system och ekonomiska strukturer, och då finns det mer att göra. Jag vill hävda att man inte bara kan fokusera på korruptionen inom en sektor. Den är ett mycket vidare problem än så.

Fru talman! Nej, det gör jag inte. Jag skulle snarare säga att risken för korruption finns i alla samhällsskikt. Det kan handla om större belopp inom vissa sektorer och mindre belopp i andra, men det är delvis samma drivkraft som får personer att vilja göra snabba klipp. Om det skapas ekonomiska incitament för detta kommer det att finnas personer, som är mindre nogräknade och som inte har någon större moral eller etik i det här sammanhanget, som försöker göra dessa klipp.

Det kan hända högt upp i samhällshierarkin, kanske bland dem som har politiska kontakter och på olika sätt kan göra klipp genom att kringgå regler för exempelvis upphandling. Det kan också handla om lågtröskeljobb eller kanske fusk med nystartsjobb, LSS och så vidare. Jag tror att risken för korruption finns i hela samhället.

Fru talman! Det förekommer en del felaktigheter i debatten. Bland annat hävdade Vänsterpartiet i sin inledning att skolministern skulle ha lagt ned en utredning om offentlighetsprincipen. Det stämmer inte alls. Det regeringen har gjort är att förlänga utredningens uppdrag med ytterligare några månader för att titta på dessa frågor.

Det handlar i huvudsak om att väldigt små skolor i Sverige, som inte likt en kommunal förvaltning kan rada upp jurister eller har stora organisationer bakom sig, ska klara av att uppfylla de krav man ska ställa på insyn i verksamheten. Jag gissar att det här i slutändan, när det kommer tillbaka till riksdagen om ett halvår, ett år eller så, innebär att man i praktiken får en offentlighetsprincip för alla skolor i Sverige. Jag tycker att det är väldigt viktigt. Man ska inte lägga ut dimridåer eller ägna sig åt saker som inte är förenliga med sanningen i den här debatten.

Fru talman! Jag noterar också att Socialdemokraterna inte har något som helst svar på eller någon kommentar till det faktum att Socialdemokraterna i Göteborg nu försöker slussa tiotals miljoner kronor av Göteborgs skattebetalares pengar till den socialdemokratiska sidoorganisationen ABF för att täcka deras underskott som var 18 miljoner förra året. Att inte det kallas korruption, vilket det faktiskt är, övergår mitt förstånd.

Det är till och med så att det Socialdemokraterna i Göteborg ägnat sig åt har gett upphov till ett begrepp i den svenska vokabulären: Göteborgsandan. Det är synonymt med kommunal korruption. Jag noterar det höga tonläget från oppositionspartierna och manar till viss ödmjukhet även från dessa partier kring sakernas tillstånd.

Fru talman! Det är möjligt att ledamoten Ardalan Shekarabi inte känner till de exakta turerna i Göteborg, även om man väl får konstatera att ABF har varit i nyheternas blickfång den senaste tiden. Det gäller inte bara i Göteborg utan även i Botkyrka, där Socialdemokraterna på liknande sätt har favoriserat ABF och låtit dem driva fritidsgårdar och annat, vilket har slutat med att kommunen har polisanmält ABF.

Vi kan citera från Göteborgs-Posten häromdagen. De skriver så här: "De styrande Socialdemokraterna i Göteborg planerar att föra över många tiotals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar till socialdemokratiska ABF, via en tveksam fastighetsaffär. Det luktar illa." Så beskrivs det här i Göteborg-Posten.

Då är det väl dags för Ardalan Shekarabi och hans partikamrater att titta lite noggrannare på den här affären, för detta luktar verkligen korruption.

Fru talman! År 2005 valde den socialdemokratiska ledningen i Göteborgs kommun att för det ynka priset av 23 miljoner sälja en stor skolfastighet till Socialdemokraternas studieförbund ABF. Detta skedde under stora protester, och inga andra fick lägga anbud. Detta bidrog till att svenska språket förärades med ett nytt begrepp, Göteborgsandan, som alltså är synonymt med kommunal korruption.

Nu har Socialdemokraterna kommit tillbaka till makten i Göteborg, och återigen vill man nu under stora protester köpa tillbaka samma fastighet för åtta gånger priset - 185 miljoner kronor - av ABF, som samtidigt dras med stora förluster och behöver pengarna.

Jag har svårt att se att detta skulle vara någonting annat än socialdemokratisk korruption. Varför gör ni så här, Ardalan Shekarabi?

Fru talman! Sverige når alltså sin sämsta placering på tio år i Transparency Internationals rankning av länder när det gäller korruption. Organisationens förra ordförande Louise Brown sa så här om utvecklingen i Sverige: "I Sverige har vi en markant ökning av olika typer av bedrägeribrott, växande organiserad brottslighet. Det är väldigt viktigt att förstå att mutor och korruption är en del av det här."

Detta är givetvis oerhört allvarligt, fru talman. Korruption behöver möjligen inte vara ett systemhot om det sker på individnivå någonstans, men det kan vara ett mycket allvarligt hot mot demokratin. Det innebär att principen om likhet inför lagen sätts åt sidan, och det innebär att offentliga medel missbrukas. Det innebär också att hela marknadsekonomins funktionssätt och den fria konkurrensen snedvrids.

Det är väldigt viktigt att uppmärksamma att vi nu även ser en korruption som sker i kölvattnet av den gängbrottslighet vi har i Sverige. Nationellt underrättelsecentrum presenterade för två år sedan en lägesbild över organiserad brottslighet från tolv samverkande myndigheter, och den är väldigt allvarlig. Det talas om angrepp på utbetalande system, undanträngande av skatter och avgifter, narkotikabrottslighet, grovt våld och så vidare kopplat till korruption.

Låt mig avslutningsvis i detta korta inlägg notera det oerhört höga tonläget från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, fru talman. Det pågår en stor debatt i Göteborg kring att Socialdemokraterna i Göteborg vill plöja in nästan 200 miljoner i socialdemokratiska ABF. Jag tror alltså att alla partier nog bör visa viss ödmjukhet inför den här problematiken.

Herr talman! Vi har nu att debattera det fjärde betänkandet för utbildningsutskottet under detta riksmöte. Det gäller förskolan och diverse motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden och som utskottet sedan har berett.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att tidigare generationer i Sverige inte bara har kämpat för att införa den svenska demokratin, parlamentarismen, grundlagsskyddade fri- och rättigheter och andra jätteviktiga saker, utan parallellt med detta har man också kämpat för att bygga en välfärdsstat i Sverige. Principen är att alla är med och betalar och att alla också får ut något av välfärden när de behöver det.

Idén med detta är att vi när vi är väldigt unga, och även när vi är väldigt gamla, får ut mycket av det svenska välfärdssystemet. Det är för att vi ska kunna gå på dagis, eller förskolan som det heter sedan ett antal år tillbaka. Där läggs grunden för det livslånga lärandet. Vi ska växa som individer, vi ska växa socialt och få kunskaper och så vidare.

Förskolan

Detta är någonting som är väldigt viktigt inte bara för att vi ska växa som individer utan för sammanhållningen i Sverige, att vi har någonting gemensamt och att vi tidigt också lägger grunden för de gemensamma värderingar som vi har, så att den uppväxande generationen och generationen efter den får dela och lära sig om sådant som ska prägla vårt samhälle framöver.

Vi vill inte ha ett väldigt fragmentiserat samhälle. Vi vill ha ett samhälle med mångfald. Men vi har också gemensamma värderingar och principer som det är väldigt viktigt att våra barn och ungdomar tidigt känner att de är en del av för att vi ska kunna vara ett inkluderande samhälle.

Förskolan är en fantastisk uppfinning i den svenska välfärdsstaten. Den innebär inte bara att man förbereds för skolan utan också att man kan växa socialt. Och i ett modernt samhälle och ett samhälle som det svenska, som är väldigt mångfasetterat, fyller förskolan en väldigt viktig funktion för att barn också ska kunna få ta del av och kunna se någonting annat än det som finns hemmavid innanför lägenhetens eller husets fyra väggar där man bor. Man kan få andra kompisar och andra perspektiv.

Förskolan innebär ett miljöombyte som jag inte tycker att man ska underskatta. Detta är särskilt viktigt för många barn och ungdomar som är nyanlända och som inte har bott i Sverige särskilt länge. De kanske bor väldigt trångt i socialt utsatta områden och så vidare. Det finns mycket teoribildning kring detta inom sociologin kring det som man kallar closure. I de omoderna delarna av det moderna Sverige i dag finns det barn som till exempel exkluderas eller kontrolleras genom till exempel hederskultur eller annat. Möjligheten att gå i förskolan innebär att man kan bända sig ur det sammanhang som man befinner sig i genom att man vidgar sina vyer, ser andra perspektiv och så vidare. Detta är otroligt viktiga processer, särskilt för barn där förskolan fyller en nyckelroll.

Herr talman! De allra flesta barn i Sverige går i förskolan i dag. Men vi ser särskilt bland barn med utrikes födda föräldrar, bland barn i utsatta områden och bland nyanlända barn att andelen barn som går i förskolan är avsevärt mindre. Därför fattade riksdagen beslut under förra riksmötet om att ändra i lagstiftningen och i bestämmelserna så att kommunerna nu mycket tydligare har en skyldighet att genom uppsökande verksamhet, föreställer jag mig, hitta de barn som inte är inskrivna i förskolan när barnen är tre år för att få föräldrarna att se vikten av att deras barn får möjlighet att gå i förskolan. Detta är väldigt viktigt också, herr talman, eftersom det kan handla om föräldrar som kanske inte känner till förskolan eftersom det inte fanns någon förskola i hemlandet. Det kan också finnas en skepsis gentemot det svenska offentliga samhället, myndigheter och annat, som det är viktigt att man kan bryta ned i dialog med dessa föräldrar, så att deras barn också kan gå i förskolan och inte blir inlåsta i en hemmiljö och får jättestora problem när de sedan ska börja i den vanliga svenska skolan och till exempel ligger efter mycket i språkutvecklingen. Detta är därför en fråga som är väldigt viktig att ta upp. Förskolan har en enormt viktig funktion i att bidra till att vi kan bryta det utanförskap som finns i vårt land.

Herr talman! Om man tittar på kunskap och kunskapsutveckling är barn i åldrarna tre till sex år oerhört receptiva, mottagliga, för att ta till sig kunskap. Det innebär att möjligheten att gå i en förskola med hög kvalitet med utbildade förskollärare och med allsidig undervisning blandad med pedagogik, lek, mycket utomhusvistelse och så vidare ger en enorm hävstång för inlärningen. Det är väldigt svårt att se hur man ska få denna hävstång om man är i en helt annan miljö där man kanske bara träffar till exempel sina föräldrar. Det gör att förskolan fyller en väldigt viktig roll för att så att säga bredda möjligheten för våra barn och ungdomar att få impulser från andra håll och mycket annat.

Herr talman! Sedan tas många andra intressanta aspekter upp i detta betänkande. Och regeringen jobbar väldigt hårt med dessa frågor ur flera aspekter, både för att bryta utanförskapet och för att kunna få fler behöriga förskollärare, vilket förstås är jätteviktigt. Det är viktigt att vi får en kvalitet i vår förskola över hela landet och som också ger en likvärdighet. Det ska inte vara någon skillnad om man bor i Nässjö, Stockholm, Malmö eller Älvkarleby när det gäller vilka möjligheter man har att gå i en bra förskola.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Omställningsstudiestödet är som sagt väldigt viktigt. Det är också viktigt att det kan fungera i en akademisk vetenskaplig miljö på ett sätt som gör att vi får maximala fördelar av de möjligheter systemet ger.

Därmed menar jag, herr talman, att det är väldigt viktigt att vi noga följer detta så att det inte sker undanträngningar, till exempel att en person som är 50 år kliver in på en utbildning och därmed trycker ut en 20-åring som vill in på universitetet. Detta skulle kunna vara en risk om det här systemet inte utvecklas på ett bra sätt.

Det är också viktigt att det finns utbildningar som verkligen gynnar den omställning vi vill uppnå. Det kanske inte heller alltid fungerar inom det ordinarie kursutbudet, och det är någonting som universitet och högskolor måste titta på. Hur kan man få det att fungera med tanke på att omställningsstudiestödet är begränsat? Det är rimligt. Man kan inte ställa om hela livet, utan det måste handla om en begränsad tidsperiod.

Det finns också andra delar. Alla som omfattas av det här stödet kommer ju inte att plugga på universitet eller högskola. En del kommer att gå in i yrkeshögskolan och annat, så det är någonting som är väldigt viktigt.

När det gäller just det specifika anslagsäskandet från Centrala studiestödsnämnden för förvaltningsanslag bereds det i sedvanlig ordning i Regeringskansliet och inte minst på Finansdepartementet i dialog med Utbildningsdepartementet inför vårproposition eller vårändringsbudget. Vi får väl avvakta vad just den specifika resursallokeringen landar på för belopp.

Herr talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för frågan! Niklas Sigvardsson resonerar på ett sätt som jag tycker är klokt. Jag tror att vi är många som kan ställa upp på att vi i dag har ett generöst system, men vi måste också kunna garantera att studenter har möjlighet att studera framöver.

Det är också viktigt för genomströmningen att studenter inte förpassas till att lägga en stor del av sin tid på arbete vid sidan om. Under pandemin tog man bort fribeloppet, vilket var rimligt, men det är ändå så att det kan påverka genomströmningen.

Man kan som student jobba extra, och det är jättebra. Väldigt många gör det, och det ska vi inte motarbeta. Men det är viktigt att vi i grunden har ett studiestödssystem som gör att man kan genomgå en utbildning, att vi får en genomströmning på den utbildningen och att studenter också i huvudsak kan fokusera på just den utbildning de läser.

Nu höjs studiestödet i och med att prisbasbeloppet höjs. Det är positivt. Framöver får vi se om utrymmet finns för att göra ytterligare förstärkningar. Det skulle jag se positivt på.

Herr talman! Vi har i dag att hantera utbildningsutskottets betänkande 2022/23:UbU3 Studiestöd.

Sverige är ett fantastiskt land, herr talman, om man tittar på vad vi har lyckats med historiskt på utbildningsområdet. Vi är en forskarnation. Vi har starka lärosäten. Vi har genom åren bidragit oerhört mycket till utvecklingen - inte bara i vårt eget land utan i hela världen - med innovationer, uppfinningar och forskning som ligger till grund för stora landvinningar inom såväl medicin som ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Och vi ska fortsätta att göra det, herr talman.

Detta innebär stora utmaningar framöver på hela utbildningsområdet. I dag debatterar vi studiestöd, men ser man till utbildningsområdet i vid mening handlar det även om att få fler ungdomar att klara sina studier i grundskolan och komma in på gymnasiet, om att ha omställningssystem som fungerar, om att få fler elever som klarar gymnasieskolan, om att fler lärare blir utbildade och behöriga och mycket annat.

Frågan om bredd och spets hänger självklart ihop. Om man inte har en bra bredd blir det svårt att få en riktigt spetsig spets.

Vi har mycket stolta anor i Sverige. Och vi har stora utmaningar framför oss men också enorma möjligheter i den värld vi lever i. Sverige är ett modernt land. Vi är redan en generellt sett mycket högutbildad befolkning, och vi har en jättepotential i våra unga generationer.

Herr talman! Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frigörelse och frihet och inte minst om möjligheter att förverkliga sig själv. Vi har självklart också ett studiestödssystem som inte gör skillnad på om man är fattig eller rik och som ger möjligheter att bryta ned sociala barriärer. Inte minst bidrar det till att skapa den bredd som gör att vi får fram världsledande forskare inom olika discipliner.

Utbildningen och den högre utbildningen är också väldigt viktiga för demokratin. Vi ser att vi nu lever i en tillvaro med mycket desinformation, fake news och märkliga uppfattningar om att det inte finns något som är sant och falskt och rätt och fel utan att det är helt upp till en själv hur man bedömer saker. Men det är förstås en väsentlig skillnad på vad hela vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar i frågor och tar fram klimatrapporter eller vaccin mot corona jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt lite och söka runt lite på Youtube. Det är klart att det är en väsentlig skillnad mellan vad som är högkvalitativ forskning och vad som är humbug.

Det är viktigt för demokratin att vi har ett starkt utbildningsväsen och inte minst att vi är en utbildad befolkning. Vill vi ha ett samhälle med tolerans, humanism och upplysning kräver det att befolkningen generellt sett är utbildad på en högre eller i alla fall på en grundläggande nivå.

För att göra allt detta, herr talman, krävs det studenter. Och det krävs såklart att studenter har rimliga ekonomiska villkor för att de ska vilja plugga, kunna läsa en högre utbildning och genomföra den högre utbildningen, helst inom den tid som är avsatt utan alltför stora uppehåll och så vidare. Då krävs det att vi har ett studiestödssystem som är generöst och som stimulerar människor så att de vill studera och plugga.

Det är oerhört viktigt för oss i Sverige, om vi tittar på hur vår ekonomi ser ut, att vi har kvalificerade personer som har orkat läsa långa, tunga utbildningar och som kan utveckla de delar i vår industri som är ledande i produktivitet och mycket annat. Det är mycket forskningsintensiv industri, till exempel.

Vi ska fortsätta att ha ett väldigt generöst studiestödssystem. Det är bland de mest generösa i världen. Sedan kan vi förstås diskutera en del detaljer i detta och så vidare, men jag tror att det finns ett brett stöd i Sverige generellt för de hörnpelare som vårt studiestödssystem baseras på.

Avslutningsvis, herr talman, har det kommit in en ny lite udda fågel i det svenska studiestödssystemet, nämligen omställningsstudiestödet. Vi har inte haft ett sådant system förut. Det ska vara fullt utbyggt till 2026. Detta är något som är väldigt positivt, för vi har många människor i vårt arbetsliv som kanske är lite äldre eller som har ett stort behov av omställning och som nu får stora möjligheter till det. Man får 80 procent av lönen upp till en viss nivå för att under totalt 44 veckor kunna ställa om. Sedan kan man kanske få ett jobb inom samma bransch men med en högre lön och mer ansvar. Man kan kanske byta inriktning och så vidare.

Det är viktigt att vi framöver väldigt noga från politiskt håll - från riksdagens håll och från regeringens håll - följer utvecklingen när det gäller omställningsstudiestödet, så att vi ser till att det fungerar på bästa möjliga sätt. Detta ska även göras i dialog med särskilt universitet och högskolor och självklart med arbetstagarorganisationerna, som har en väldigt viktig roll i detta.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Det låter på Linus Sköld som om han är väldigt bekymrad över att det inte kan ske ett förstatligande av skolan under den här mandatperioden. Jag välkomnar i så fall den ansvarsfulla och bekymrade hållningen.

Utredningen resonerar kring att det skulle ta 20 år. Det tog väl ett och ett halvt år att kommunalisera svensk skola, så att det skulle ta 20 år att rulla tillbaka det går säkerligen att diskutera.

Vad Liberalerna sa före valet var Liberalernas uppfattning. Sedan vet vi alla att vi inte fick egen majoritet i riksdagen, utan vi fick 4,6 procent i valet. Det innebär också att vi i sedvanlig ordning går in i förhandlingar med andra partier.

Nu har utredningen kommit, och vi arbetar självklart vidare med detta. Precis som jag sa i mitt förra inlägg, fru talman, är det tveklöst så att det är väldigt viktigt att man ökar det statliga inflytandet över svensk skola. Jag nämnde bland annat vikten av större arbetsro i våra klassrum. För detta kan behövas en del lagstöd och en del andra reformer.

Det handlar också om ekonomi, och det handlar om att vi behöver anställa fler speciallärare i svensk skola liksom att vi behöver fler möjligheter till särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Vi vet att i en klass på 30 elever kan det vara några som inte klarar undervisningen på det sättet. De behöver undervisning på ett annat sätt eller i en mindre grupp.

Det kan även handla om elever som på olika sätt inte går att ha i en klass på det sättet, eftersom undervisningen förstörs för alla elever i klassen. Dessa barn ska inte straffas för det - de behöver undervisning på ett annat sätt, inom särskilda undervisningsgrupper och så vidare. Detta är någonting som vi jobbar vidare med, så vi gör väldigt mycket för att öka likvärdigheten i svensk skola.

Fru talman! Tack så mycket, Linus Sköld, Socialdemokraterna, för interpellationen och skolminister Lotta Edholm, Liberalerna, för svaret på denna och för de resonemang som har förts!

Vi har en jätteutmaning i Sverige om vi tittar på vår skola och vårt utbildningsväsen, för vi har bristande likvärdighet. Vad betyder det? Vad innebär det? Jo, det innebär att barn i vissa kommuner eller i vissa skolor får en bättre utbildning än barn och ungdomar i andra skolor, till följd av en rad olika faktorer. Och detta innebär att man får olika livschanser i livet.

Vi har i dag i Sverige ungefär 16 000 15-åringar som inte blir behöriga att läsa på gymnasiets nationella program. Det är ett enormt misslyckande. Det innebär att vi slår ut tusentals ungdomar varje år som inte får möjlighet att läsa på gymnasiet och som därmed får otroligt svårt att få ett jobb.

Vi har stora skillnader mellan kommuner och skolor. Vi har 290 kommuner i Sverige, och man bedömer att det finns ungefär 250 olika sätt att räkna ut skolpengen på, det vill säga hur mycket man satsar per elev i skolan. Det är klart att det blir väldigt stora skillnader.

Vi har också stora skillnader i andelen behöriga lärare på skolor. En del skolor kan ha 100 procent lärare som är behöriga, alltså som har läst långa utbildningar. Andra skolor har kanske en behörighetsgrad på 50 procent, 40 procent eller 60 procent. Där undervisar många lärare - och de sätter till och med betyg - trots att de inte är utbildade för att göra detta. Vi har skillnader i betygsbedömningar och mycket annat.

Fru talman! Jag skulle säga att den huvudsakliga orsaken till detta är att skolan kommunaliserades för 30 år sedan. Vi fick ett kommunalt huvudmannaskap, och man decentraliserade beslutsfattandet till 290 kommuner i Sverige. Det har lett till att läraryrkets status har sjunkit och att många barn och ungdomar inte får den utbildning som de faktiskt har rätt att få.

Särskilt drabbar detta många invandrare som inte har svenska som modersmål. De behöver mer insatser och stödinsatser så att de snabbt kan lära sig svenska och tillgodogöra sig de andra ämnena. Vi får en skillnad mellan dem som är födda i Sverige och har svenska som modersmål och dem som inte har svenska som modersmål, vilket tyvärr också skapar skillnader för många i många år framåt.

Den utredning som interpellationen baseras på handlar om huruvida man ska återgå till ett statligt huvudmannaskap. Det är min uppfattning, fru talman, att man bör göra det. Det finns inte politiskt stöd i riksdagen för att gå hela vägen med detta, men det är tveklöst så att vi måste öka det statliga inflytandet över svensk skola.

Vad är det då som är viktigt? Linus Sköld tar upp några saker som ligger mer på systemnivå och statsbidragsnivå och en del annat. Det är definitivt mycket viktigt, men om vi går ned på klassrumsnivå tror jag att vi ser att det som är det absolut viktigaste för att skapa en ökad likvärdighet i skolan är ganska basala saker. Det handlar till exempel om att det är lugn och ro under lektionerna, att det inte är fullständigt kaos i korridorer och under lektioner och att lärare känner att de har en arbetsmiljö som är rimlig.

Om skolan sviker drabbar det alltid de elever som har det svårast. Är det kaos i skolan drabbas de barn som inte har Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf trängandes med varandra i bokhyllan hemma allra hårdast.

Vi måste också återupprätta en arbetsmiljö i svensk skola för både elever och lärare som gör att man känner en större trygghet, och detta jobbar regeringen väldigt mycket med.